Kvinna i 50-årsåldern misstänkt mördad på ö i Värmdö kommun (2026-08-04)

Nekar till brott! Ajdå. Så då måste han mena att han inte använt mer våld än lagen medger vid självförsvar eller att någon annan mördat henne. Eller också har han bestämt sig för att neka till dess han sett hela bevisningen och kan bedöma hur han bäst kan beskriva händelseförloppet för att minimera straffet eller bli friad.

Eller också har han bestämt sig för att neka till dess han sett hela bevisningen och kan bedöma hur han bäst kan beskriva händelseförloppet för att minimera straffet eller bli friad.

Ah, jag satt och skrev så länge på inlägget och missade ditt inlägg. Vad bra! Då är det minst två som kollat med tidningen!

Informationen kom från Jessica Lasses som befann sig på ön och hon berättade det i podden Mitt i livet. Det framkom inte när eller hur länge han befann sig i huset. Det är det enda stället som jag känner till att informationen kommit ifrån.

Så kan det vara.

Om jag ska spekulera, vet inte om jag är fel ute, men ibland tänker jag att det värsta (?) kanske inte vore att någon gör slut. Utan om det skulle ha riktats kritik mot hans person och beteenden, på ett sätt som träffar ömma punkter. Det enda utesluter inte det andra. Avbruta relationen/förklara varför (med tung kritik som inte kan tas emot).

Rena spekulationer.

Tror inte han kommer säga att någon annan är inblandad. Han har ju redan bekräftat i förhör att det är han som "tog bort" (hennes liv), som vi skrev om igår:

Ur förhör, enligt TV4 (tidigt förhör):

"Men det är klart att jag tänker på henne och hennes liksom liv. Som jag tog bort."

"...hennes liksom liv. Som jag tog bort."

Hur kan man uttrycka sig på det sättet efter att ha mördat en människa?

Säger en hel del om honom som person. Han kommer att blåneka in i väggen och sedan tycka, ja verkligen tycka, att han blev orättvist dömd av ett gäng idioter.

Det där får du gärna utveckla lite. Jag är själv hyfsat jämngammal med T och blir nyfiken på vad han lyssnade på och vad det var som gjorde att du tyckte att han hade bra musiksmak. Jag inbillar mig att sådant faktiskt kan säga något litet om en människa.

Jag har också fått veta att T spelade trummor i ett band. Är det någon här som vet mer om det? Vad var det för band, och vilken sorts musik spelade de? Förhoppningsvis kan vi prata om det utan att för den skull outa de andra bandmedlemmarna, som ju inte har någonting med det här att göra.

Ja det där sista försöket, att försöka simma ifrån sjöpolis talar verkligen emot en kallt beräknande person, kanske det enda som framkommit från de här 33 timmarna som faktiskt talar för någon i kraftig chock.

Jag var på en dejt med MGM förra hösten. Det var bara kaffe i en timma men det räckte. Jag fick ”psykopatvibbar” av hans märklighet och jag är tacksam för mina tidigare erfarenheter som gjort att jag numera kan känna igen den typen – narcissist/psykopat. Jag är påläst och har själv skrivit böcker i ämnet. Har man inte tidigare erfarenhet av dessa personligheter så är det mycket svårt att veta vad man ska skydda sig från. De är ofta charmiga och vältaliga. Det är också nästan omöjligt för normalt funtade personer att förstå hur någon helt kan sakna empati. Och ja, har man tagit någons liv och inte bryter ihop i sitt livs värsta ångest och är villig att göra vad som helst för att få det ogjort, vilket inte går, och då istället är villig att göra vad som helst för att göra så rätt man bara kan - ja då saknar man helt klart empati. Jag tror vi kan vara helt på det klara med att denna TN är en narcissist eller psykopat.
Med det sagt behöver det inte alls vara något dramatiskt som utlöst hans aggression. Det räcker med att hon inte är under hans kontroll på så sätt som han behöver.

Tyvärr behöver vi alla verkligen bilda oss om dessa personligheter tidigt så inte en kvinna till ska hamna i deras våld och i värsta fall bli dödad.

Och så ni slipper undra, vad psykopatvibbarna var för mig, gällande TN så var det hur han talade om sitt liv och sitt arbete. Hur tillrättalagt allting verkade. Detaljerna om arbetet. Och om middagarna han hade i sin våning för att det inte skulle bli ensamt när barnen flyttar ut. Han förberedde sig på det. Han var proaktiv. Han var också socialt engagerad i gymmet han tränade på. De brukade gå på AW. Tar man inte initiativ, blir man ensam. Han hade byggt sig det livet på Södermalm och han var stolt över det. Hans var oklanderligt klädd. För perfekt. Allt var kontrollerat in i minsta detalj. Och sen var det blicken. Den som tittar förbi en. Den som tittar efter något i en, inte av nyfikenhet utan för att den letar efter något. Självgodheten som bredde ut sig när han hade lagt fram sitt liv och liksom väntade på min bekräftelse.

Nu sitter han där han sitter och försöker kontrollera det enda han fortfarande kan - sitt eget narrativ. Vad som egentligen sades, gjordes, som föranledde mordet tror jag aldrig vi får veta.

"...hennes liksom liv. Som jag tog bort."

Hur kan man uttrycka sig på det sättet efter att ha mördat en människa?

Säger en hel del om honom som person. Han kommer att blåneka in i väggen och sedan tycka, ja verkligen tycka, att han blev orättvist dömd av ett gäng idioter.

Intressant, var på några dejter 2,5 år sedan och även ett spontan återmöte i aug förra året. Sedan träffade jag på honom nere i tunnelbanan vid slussen i våras då han berättade glatt att han träffat ngn. Vi var aldrig ngn bra match men hade lite trevligt. Inte min typ. Önskar ändå att jag sett direkt det du sett men har inte den blicken. Upplevde dock att det viktigaste i hans liv var sina realtion till barnen. Den yngsta bodde varannan vecka, det levde han för. Kändes som han stod i skuld yill dem. Jag inspirerades väldigt mycket av hans vackra lägenhet, hans känsla för det vackra, visade en marmorvas han släpat genom tullen då han var i Italien med sin son. Hans musiksmak, hans vackra stora gröna växter och indrening.... så konstigt och djupt sorgligt för sååå många... men att slänga det vackra ut, falla över gränsen, den oförlåtliga, kasta bort allt, tappa sina relationer... det är så svårt att ta in.... så tragiskt. Varför tar inte en vuxen människa itu med sina trauman...när man ser...att detta fungerar inte.... Varit tyngd flera veckor av sorgsenhet.... och berövad min sponatnitet, glädje och kanske naivitet tillfälligt. Har bestämt mig för att släppa nu.. kan inte bära omkring på detta, troligen gammal sorg som aktiveras också. Som sagt, vi var inte kompatibla, inte min typ, men inga konstiga vibbar heller.... men dessa vill jag känna av i framtiden såklart... och tänk om det hade varit min typ....

Lite uppdatering om vad åklagaren ska ha uppgett för reporten på tidningen Mitt i Stockholm (artikel 5 aug). Vi tolkade vissa delar av artikeln lite olika. Någon uppfattade texten som att beskrivningen (den 5 sept) om vad åklagaren sagt om "inte erkänt" var tidigare uppgifter, dvs inte nya. Andra hade tolkat det som att det var nya uppgifter från åklagaren (om "inte erkänt").

Fick ett PM, en användare som dubbelkollat med Mitt i. De uppgifter som nämns i artikeln om "inte [b]inte erkänt brottet, eller gett något motiv till händelsen" ska vara nya uppgifter från åklagaren.

Taggar några av er som skrev om artikeln igår (om "har inte erkänt"):








För den som också vill dubbelkolla så finns kontaktuppgifter i artikeln.

Tycker PM:et var trovärdigt men det skadar ju inte om någon mer känner för att kontrollera.

Efter en månad i häktet förefaller det som att den misstänkte - enligt vad åklagaren uppges ha sagt till Mitt i Stockholm den 5 sept - fortfarande inte har erkänt brottet eller givit något motiv till det som skedde.