Kvinna i 50-årsåldern misstänkt mördad på ö i Värmdö kommun (2026-08-04)

Frågan är inte till mig och även jag vill gärna höra om Undrandes26 har något mer att berätta om vad han kan ha nämnt om relationen med ÅÅ.

Men jag tänkte också flika in: någon användare (nostradamus1966? annan?) har skrivit om att TN ska ha pratat om att "flytta ihop" (TN och ÅÅ). Var det efter sommaren? Letat men hittar inte.

Så kanske det låter, tack för exemplet, är inte så insatt i hur det går till.
Tror du har helt rätt angående uthålligheten.
Hoppas innerligt på bra bevis och att karaktärsvittnen kan hjälpa till att komma närmre sanningen!

Fattar att detta är jobbigt för dig och de andra som dejtat honom mer än en fika som jag. Hur en man tar ett avvisande är ofta väldigt talande för hans karaktär. När man får se den sidan blir man övertygad om att man tagit rätt steg att avsluta. Bra att du gick. Men nej, jag tror ingen av oss kunde tro att han var kapabel till att döda. Såklart inte. Det finns många personer med narcissism och färre med psykopati, men de flesta begår ju inte mord.

Undrar om han inte skuldbelägger Åsa redan i rätten. I övrigt lär både rätten, åklagaren och polisen vara idioter, liksom eventuella vittnen. Hoppas alla är kvinnor.

Bara en väldigt okunnig person i psykologi skulle på det material vi har få för sig att TN kan fastslås vara "fullblodspsykopat". Vad är det ens? Tänker du att en person som mördar någon i ett raserianfall och som kämpat hårt för att få ha kvar en hyreslägenhet i Stockholms innerstad måste vara det? Det tror inte jag. Om något finner jag det mindre sannolikt att en "fullblodspsykopat" av vad som framgår skulle kunna sköta den typ av uppdrag han haft som yrke i ganska många år till vad det verkar allas belåtenhet. Han har väl också beskrivits som perfektionist till det närmast patologiskas gräns. Det är knappast något jag förknippar med psykopater. De brukar i yrkeslivet snarare kännetecknas av att de inte gör det de ska, utan istället manipulerar, ljuger och skyller på andra. Men så klart: Jag kan ha fel. Jag har inte mer info än nån annan i tråden och kan därför inte säga något säkert om hans eventuella diagnoser.

Narcissist? Beror på vad du menar. Att han kvalar in för diagnosen narcissistiskt personlighetssyndrom enligt DSM-5_TR? Att folkdomstolen här i tråden har bestämt det? Det är ju bara cirkelbevisning. Visst verkar han ha narcissistiska drag. Det är dock inte nödvändigtvis samma sak som att en RPU skulle komma fram till att han stämmer in på diagnosen. Självupptagna sidor har vi alla, även folk som har en självbild av att inte tänka på sig själva framför andra.

Aproå psykologin bakom saker: Personligen har jag i den här tråden fascinerats mer av aversionen mot och svartmålningen av GM. Inte för att det saknas skäl att se honom i ett negativt ljus: Allt tyder ju på att han dödat en kvinna i något som varken var självförsvar eller åtminstone utan sån avsikt (typ att han knuffat henne så att hon slagit huvudet i en hård kant och dött av det). Men det är som att det varit extra starkt här. Och kommit från en lite annan typ av postare än som brukar uttrycka starka känslor mot misstänkta och dömda våldsbrottslingar här i ABoK.

Vad jag tror - vilket givetvis bara är en spekulation bland andra - är att det handlar om brottsoffret och misstänkte gärningsmannens bakgrund och hur de relaterar till en själv. Känslan jag får är att flera som skrivit mycket själva är i samma ålder (åtminstone inte purunga), bor i Stockholm eller på någon annan större ort och arbetar i något akademiskt yrke. Identifikationen blir naturligt större då än när offret är en långtidssjukskriven kvinna på någon mindre ort som blivit ihjälslagen av sin sambo som är blandmissbrukare. Det - tror jag - gäller både offret och gärningsmannen. Naturligtvis tänker man som kvinna som kanske dejtat senaste åren att "det kunde ha varit jag". Eller åtminstone nån av mina närmare vänner. Men också mannen som typ är ganska välbekant för både män och kvinnor som lever ett typiskt medelklass- eller övre medelklassliv i Stockholm eller liknande. Det är obehagligt att tänka sig att nån man uppfattar som helt normal och trevlig med ett välordnat liv skulle kunna dölja en sån avgrund inom sig.

Så kanske inte så konstigt om det kommer närmare emotionellt än när ännu en ung man skjuts av misstag i nån förort av nån drogad, nervös 16-åring med dålig impulskontroll. Trots att man inte utan fog skulle kunna hävda att det sistnämnda är minst lika tragiskt och hemskt, kanske ännu hemskare.

Om vi känner att gärningsmannen är någon vi faktiskt kan identifiera oss med på vissa sätt, kanske t.o.m. någon som under mindre bra omständigheter hade kunnat vara vi själva eller någon nära oss. Om vi känner så är det kanske inte så konstigt om vi jobbar hårt på att distansera oss från honom och hitta en förklaring som går ut på att han är "rotten to the core". Det hemska tycks för många bli lite mindre tungt att bära då. Om mördaren var ett monster, dessutom med alla möjliga hemska diagnoser. Här har det grävts efter alla möjliga pusselbitar, t.o.m. TN:s grundskolebetyg har nagelfarits och vissa tror sig ha hittat grunden till ett motiv i dem (mindervärdeskomplex grundlagda redan när TN var barn).

Samtidigt tror jag de flesta innerst inne vet att ibland får man inte någon tillfredsställande förklaring i ett brottsfall som det här. Det finns mord begångna i hastigt uppflammande vrede som varken mördaren själv eller personer som känner honom (någon gång henne) någonsin riktigt kan förstå. Och det finns folk som kan ha mörka sidor och ljusa, fina som samexisterar inom dem. SS-mannen som misshandlade och dödade lägerfångar på dagen och gick hem till sin familj på kvällen och lekte med barnen och hunden spelade inte nödvändigtvis en roll för att dölja det alltigenom mordiska monstret för familjen.

Men av någon anledning verkar det vara mer tilltalande emotionellt för oss att tänka oss. Och inte minst i denna tråd då.

Personlighetsstörningar diagnosticeras ju så att en rad karaktärsdrag skattas på en skala. Det finns säkert massor med folk som får höga poäng på en eller några och säkert somliga som tom når rätt högt på alla utan att nå upp till en diagnos. En del av dem är säkert obehagliga eller otäcka nog. Otäcka människor är det ingen brist på men relativt få av dem skulle få en diagnos.

Jag tycker eg illa om att kritisera andra, vi tolkar alla saker olika, men nu tycker jag att du nog har lite låga tankar om dina medskribenter. Jag tycker att den här tråden är ovanligt faktaspäckad o fri från dravel och pajkastning. Jag förstår inte vad Stockholm har med saken att göra annat än att det är en galen bostadsmarknad samt väldigt många fler människor att dejta jämfört med i en småstad. I Sthlm blir dejting helt förutsättningslöst, man möter ngn som ett blankt blad, man bygger upp en relation från noll. I en småstad är utbudet mindre och man känner alltid ngn som känner någon som vet något om personen man dejtar. I en mindre stad vet man lite grann om tidigare historia och personens tidigare förhållanden, på gott och ont. Det är en stor skillnad som kan göra dejtandet lättare eller svårare.

Jag behöver inte "jobba hårt" för att distansera mig från GM i alla fall och inte heller för att tycka att han är rutten rakt igenom. Antagligen har du inte läst tråden eller så har du lätt för att distansera dig från alla brottsoffer han har skapat. Om mördare har "ljusa, fina" sidor är helt irrelevant.

Jag ”kvalar” inte in på flertalet av dina antaganden och även om du har helt rätt i att man tyvärr inte alltid får svar på varför vissa brott sker så vill man ändå försöka förstå hur det kunde hända. Visst engagerar det här i större utsträckning än ditt exempel med den långtidssjukskrivna kvinnan som blir ihjälslagen av sin man som är blandmissbrukare och det beror (iallafall för mig) att det är lättare att förstå varför det kunde hända. Det är då lätt att hitta en förklaring i missbruket (logiskt men inte nödvändigtvis den korrekta anledningen till varför det skedde).

Det är heller ingen som påstår att TN inte har bra sidor eller att är helt endimensionell men för att hitta just den där förklaringen blir det såklart naturligt att leta bland mindre goda sidor och eventuella tecken som funnits.

Det som gör att det här fallet berör (iallafall mig) mer än vad kanske många andra fall gör är att det i så hög grad avviker från det vi ”normalt” hör och läser om. Inte för att det är värre att BO förlorat livet än de exempel du gav men där kan vi ändå åtminstone tro oss kunna se en viss förklaring. Här är det ett relativt nytt förhållande, personer helt utan kända problem som t ex tidigare brott eller missbruk utan helt välfungerande i samhället där brottet verkar ha kommit som en blixt från klar himmel. GMs beteende efteråt ~ både att han inte larmade och sättet han försökte fly på reser också frågetecken. Att han dessutom verkar ”klara av” att vara ”tyst” i förhör under en månads tid är väl också ovanligt för en tidigare ostraffad person. Vi vet iofs om han är tyst men han verkar iallafall inte ha erkänt.

Det är så mycket i det här fallet som skapar så många funderingar utan att jag identifierar mig med vare sig BO eller GM eller har något behov av att distansera mig. Att då ventilera, spekulera etc och försöka hitta svar är nog för många av oss en bra ”terapi” i avvaktan på att förhoppningsvis kunna få de svar vi så gärna vill ha.

Haha fan vad roligt att det kommer ett svar som liksom bekräftar min tes istället för att falsifiera den. Du konstruerar en binär antingen-ellerförklaring till varför jag skrev det jag gjorde och känner dig som en riktig storfräsare. Nu "känner" du mig och mina skavanker minsann.

Det gör du naturligtvis inte alls. Jag har följt och skrivit i ganska många krimtrådar sen början av 2010-talet, även om jag varit mindre aktiv senaste 4-5 åren. Denna har jag dock följt, dock mer sporadiskt senaste 2-3 veckorna. Det beror dock på att tråden har gått ganska mycket på tomgång (som iofs alla krimtrådar brukar komma till när det inte händer så mycket utredningsmässigt och inga fler "gräv" av betydelse producerats på ett tag). Samma spekulationer ältas om och om igen, vilket delvis beror på att en del nya skribenter kommer till.

Jag vet inte vilka brottsoffer TN skapat mer än den döda kvinnan. Men jag har nog i alla fall inte svårare än genomsnittet att leva mig in i hur det är att vara i närkontakt med, kanske t.o.m beroende av en narcissist med åtminstone psykopatiska drag, då jag otrevliga erfarenheter av det från tidigare i mitt liv. Utifrån mitt intresse och vissa kunskaper på området är jag dock försiktig med att sätta dessa diagnosetiketter på folk. Det krävs trots allt lite mer än ett gäng tidningsartiklar, ett par vittnesmål från folk som kort dejtat honom och genomgång av handlingar i ett civilmål för att avgöra att vi har att göra med en psykopat och fullblodsnarcissist. Det gäller faktiskt även givet det faktum att han dödat en kvinna. Psykopati är starkt överrepresenterat bland människor som begått mord enligt internationell forskning, men långt ifrån alla mördare kvalar in för en diagnos.

Vad som däremot är sant, oavsett hur mycket det provocerar dig, är att människor rent generellt har mer sammansatta personligheter än vad vi oftast föreställer oss. Det finns det också forskning på. När vi bedömer andra människor tenderar vi - både positivt och negativt - att fokusera på vissa aspekter av deras personligheter och bortse från andra. Egentligen inte så konstigt: Vi förenklar alltid världen för att det skapar en trygghet att tro att vi förstår den bättre än vi gör. Och det som intresserat mig i den här tråden - det må sen inte gälla just dig och jag har aldrig påstått att det var en universell sanning för alla som skrivit om TN:s dåliga egenskaper - är att det varit en ovanligt stor karaktärsanalys av den misstänkte utöver själva brottet. I den diskussionen har många som jag uppfattat det ansträngt sig för att bygga och förmedla en bild av honom som rakt igenom negativ. Till och med i form av en löjlig sidodiskussion om att han egentligen inte var mer än en sorts glorifierad, överbetald vaktmästare där han jobbade. Inte bara för att passa in i bilden många tycker sig se av en man med starka mindervärdeskomplex som ligger bakom mordet. Utan också helt uppenbart för någon sorts psykologiskt behov av att visa att allt med honom i stort sett var skit, eller i alla fall inte så bra som det verkade. Man har t.o.m. hånat honom för hans längd.

Allt detta har jag funnit intressant. Att folk tycker illa om mördare och gärna skriver det i krimtrådar är inget nytt. Men det här har som sagt gått utanför de vanliga mönstren. Och jag funderar över om det handlar om att det känns obehagligt nära för många, därför att både offret och mördaren kommer från ett liv/tillvaro som ligger närmare en själv och ens liv än vad som oftast är fallet i krimtrådarna för oss medelålders akademiker.

Men det finns alltid folk som blir provocerade av ett försök till fördjupning, eller resonemang som inte bara handlar om att svärta ner mördaren. Som jag f.ö. inte heller känner någon sympati. Offret kände jag inte, inte ens på omvägar, och därmed kan jag inte säga att jag känner någon personlig sorg över hennes öde. Det är alltid hemskt när oskyldiga faller offer för våld. Men jag har haft andra dödsfall i min närhet det senaste året och du får helt enkelt acceptera att de ligger mig närmare emotionellt. Och även de flesta som känner starkare personligen för tragedin i det här fallet "distanserar sig" garanterat också från merparten av det elände de möter i nyheter och sociala medier. Sannolikt även du.

Ja, det är väldigt svårtolkat..
Nu efter att ha läst flera trovärdiga berättelser om hans personlighet är jag inte lika förvånad över att han fortfarande inte berättar.

Kanske uttrycket är beräknat och bara manipulation på ett eller annat sätt som du skriver. Det kan betyda olika saker, som att svara med en fråga nästan..

Tack för att du och To. Ivrig tog er tid att höra med journalisten och förtydligade senaste artikeln!

Med risk för att det blir tjatigt, det har skrivits mycket redan..men

Har tänkt en del på att när polisen hittade honom måste han ha varit väldigt trött (kan inte ha sovit mycket?), hungrig?, rädd, frusen och helt slut i hela kroppen. Hjärnan brukar ju inte funka så bra i det skicket.
Jag antar att första förhöret gjordes ganska direkt efter gripandet.

Tänker att vissa ord, (”tumult”) och linjen han gick på i första förhöret säkert var planerad, men att det läckte sanningar som inte var planerade ”hennes liv som jag tog” och inte bara ”att hon inte finns kvar”.

Kanske att han hade svårare att hålla ihop sin plan och inte lyckades med sitt vanliga tillrättalagda när han var utmattad?

Tycker att han utgav sig för att han skulle berätta sanningen, tids nog, bara att han ”inte kan sätta ord på det” än och ”jag kan inte prata om det” mm.
Ingenting om att han inte minns.
Chockad men han hade händelseförloppet i huvudet, så uppfattar jag det som.


Svårt att förstå. Kanske han faktiskt är en psykopat. Så hur fungerar en utmattad rädd psykopat?

Förhoppningsvis är det så ”uppenbart vad som har hänt” på brottsplatsen med flykten dömd att misslyckas, att han inte kan komma undan.
Kanske han inledningsvis insåg det och ”erkände”, fast luddigt och förhalande..

Sen fick han sova, äta, prata med advokat, bli mer insatt i sin nya roll. Samla mer psykopatkraft, byta advokat och lägga upp en ny plan?

Nej, att han lämnade henne där… det säger allt.


Såg i tråden att BO begravning är nu i veckan.
För BO och anhöriga hoppas jag att medierna fortsätter vara tysta denna vecka, så att de anhöriga slipper bli mer påminda om honom än de redan är.
Få sörja i fred och bara ägna sina tankar åt henne och varandra, ta hand om det de har kvar.

Skrev just en lång text om detta fall, men bestämde mig för att bara radera den.

Täner på smärtan hos de barn som på olika sätt står närmast denna oerhört tragiska historia. Hoppas de nu får exceptionellt bra stöd och att det finns vuxna som når fram till dem.