Fartygskollision utanför Tjörn, två personer saknas, 2026-07-28 - hittade avlidna

Alltså, autopilot (automatstyrning) är ett viktigt hjälpmedel, som man inte kommer att klanka ner på. Alternativet är handstyrning, vilket kräver en ytterligare person på bryggan, utöver lots och kapten (i detta fall), Så just den funktionen skall icke klandras. Autopiloten är en "smart styrspak" som följer alla order den får, även för manuell styrning.

På sid 152 i FUP skriver man att inställningen var 6 min.

Stämmer bra det men det är inte ovanligt.

Det finns egentligen inga regler som bestämmer hur fartyget får ligga i farleden. Ifall det till exempel skulle blåsa väldigt mycket kan en befälhavare välja att lägga sig långt åt barbord i farleden, alltså helt 'fel' sida. Så länge han amser att det kan göras säkert. Att de låg lite på sidan av farleden är helt normalt och det är helt i befälhavarens (fast i detta fall lotsen ifall BFH inte ens titta ut) rätt att besluta var han vill ligga i farleden. Det finns så många anledningar att det nästan inte ens är lönt att ställa frågan i förhör tror jag. Han skulle kunna säga 'för jag ville det' och det skulle vara fullgott skäl.

900 sidor... var hittar jag FUPen?

Uppenbarligen krävdes det ytterligare en person på bryggan oavsett styrning... Det står i FUP att lotsen växlade mellan handstyrning och autopilot, så handstyrning förekom trots att de bara var två personer på bryggan.

Stämmer bra det men det är inte ovanligt.

Det finns egentligen inga regler som bestämmer hur fartyget får ligga i farleden. Ifall det till exempel skulle blåsa väldigt mycket kan en befälhavare välja att lägga sig långt åt barbord i farleden, alltså helt 'fel' sida. Så länge han amser att det kan göras säkert. Att de låg lite på sidan av farleden är helt normalt och det är helt i befälhavarens (fast i detta fall lotsen ifall BFH inte ens titta ut) rätt att besluta var han vill ligga i farleden. Det finns så många anledningar att det nästan inte ens är lönt att ställa frågan i förhör tror jag. Han skulle kunna säga 'för jag ville det' och det skulle vara fullgott skäl.

Jag håller med om slutsatsen, och eftersom åklagaren redan bedömt att fritidsbåtens förares ansvar var ringa, är det osannolikt att det kommer att ändras.

Den stora skillnaden mellan Iran Torab/Tan-fallet är ju att det har ett skadeståndsmål där man delade upp det ekonomiska ansvaret för felmanövrar i den trånga Khor Musa-kanalen där två kommersiella fartyg var inblandade. Det handlade inte som här om kaptenens och den som styrde fartygets ansvar för att i ett brottsmål vållat två personers död.

Vad jag förstår är det en mycket viktig skillnad som gör att kan inte kan översätta ansvar från vad regel 17 säger i dylika situationer till aktuell situation. Som jag varit inne på finns inte en adekvat kausalitet mellan den upphinnandes handling i form av bristande utkik och olyckan på samma sätt som när Tan färdades i kommersiell trafik i en kanal.

Sedan delar man ju inte upp skulden i ett brottsmål proportionerligt utan det handlar om att bevisa skuld bortom rimligt tvivel i varje fall, och det är högst tveksamt eller osannolikt att brist på utkik från fritidsbåten skulle kunna bevisas bortom rimligt tvivel orsakat olyckan så även om åklagaren gjorde allt för att göra det.

Det är ju möjligt att ett skadeståndsärende där man avgör ekonomisk ersättning för orsakade ekonomiska skador kan sluta med en fördelning av ansvar på något sätt, men båtens agerande påverkar inte fartygets skuld i brottsmålet.

Vad gäller Tan så var vad jag förstår förutsättningarna rätt olika än de var för fritidsbåten här, även om det finns likheter. Tan visste att de befann sig i en smal kanal med många båtar som rörde sig på ungefär samma sätt med ungefär samma hastighet och det gjorde att olyckan inte kom oväntat utan att Iran Torab tog tid på sig att försöka köra om och att Tan då hade gott om tid att uppmärksamma vad som hände. Det fanns därmed en förutsägbarhet i händelserna som gav en adekvat kausalitet. Iran Torab hade goda skäl att anta att Tan också hade observerat dem och följde vad de gjorde.

Här hade fritidsbåten rimlig anledning att tro att eventuella upphinnare med högre fart skulle signalera sin närvaro i tid, även om det med facit i hand var dumt att lita på. Misje Verde gavs aldrig någon anledning att tro att Doris sett dem och skulle flytta på sig.

Det här med farledens streckade linje som finns i svenska sjökort är ju högintressant här i detta fall. Jag har kollat via eget sjökortsprogram samt även det som finns online på sjöfartsverket. Den kröker ju vid den där platsen och snipan påseglas högst sannolikt vid sidan av denna farledslinje.

Man kan tänka sig att detta finns i Skippo också. Och man kan då tänka sig att om man är snip-kapten och kör vid sidan av den linjen kan denne tänka sig vara något ur vägen.

Frågan blir då om denna farledslinje på sätt och vis givit falsk trygghet om snipan kört vid sidan av just för att slippa ligga mitt i stora leden?

Det här med farledens streckade linje som finns i svenska sjökort är ju högintressant här i detta fall. Jag har kollat via eget sjökortsprogram samt även det som finns online på sjöfartsverket. Den kröker ju vid den där platsen och snipan påseglas högst sannolikt vid sidan av denna farledslinje.

Man kan tänka sig att detta finns i Skippo också. Och man kan då tänka sig att om man är snip-kapten och kör vid sidan av den linjen kan denne tänka sig vara något ur vägen.

Frågan blir då om denna farledslinje på sätt och vis givit falsk trygghet om snipan kört vid sidan av just för att slippa ligga mitt i stora leden?

Vilka lagar eller regler skulle ni ändra eller tillföra för att undvika att detta händer igen?

Såklart, det hade inte hänt om alla lagar och regler samt om även gott sjömanskapp fanns där vilket det inte gjorde. Men det kan hända igen, om lotsen "inte ser" och kapten tittar på sin laptop och snipförare inte kollar bakåt.

Tydligen räcker det inte med sjöregler som säger "ska hålla utkik".