Är det rätt som katolik att se på homosexualitet som en obotlig sjukdom?

Poängen är att det står i Sakarja 9:9 "Fröjda dig storligen, du Sions dotter! Höj jubelrop, du Jerusalems dotter! Se, din konung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han. Han kommer ödmjuk, ridande på en åsna, på en åsninnas föl."

Den som sedan skrev texten för Matteus fattade tydligen inte att den sista delen ("en åsninnas föl") är ett vidare förtydligande av vilken typ av åsna, inte att han skulle rida på både åsninnan och fölet, som texten i Matteus faktiskt säger: "De förde åsnan och fölet till honom och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. Folkskaran som var mycket stor bredde ut sina mantlar på vägen. Andra skar kvistar från träden och strödde på vägen." (De andra evangelierna som skriver om händelsen nämner korrekt bara ett föl.)

Och det faktum att Jesus som "kung" skulle rida in på en liten åsna i stället för en stor häst betyder faktiskt bara att han inte rider in som en segrande krigsherre, utan som en pacifistisk kung som inte ämnar kriga, inte att han skulle vara en lodis.
Och seden att breda ut mantlar på vägen och strö ut kvistar och blad behöver idag också förklaras. Sett från dagens seder så verkar det ju som något rent idiotiskt att göra eftersom mantlarna ju då smutsas ner och kvistar på vägen skulle skräpa ner och göra det svårare att ta sig fram. Anledningen till det måste alltså på något sätt inkluderas i texten så att det syns att lägga ut mantlar är avsett som en hyllning (jämför med röd matta idag) och att kvistar användes för att visa glädje och feststämning.

Vilket är tydligast?

a) "Folkskaran som var mycket stor bredde ut sina mantlar på vägen. Andra skar kvistar från träden och strödde på vägen.

b) "Folkskaran som var mycket stor visade sin hyllning genom att breda ut sina mantlar på vägen. Andra visade sin glädje genom att skära kvistar från träden och strödde på vägen."

När det gäller homosexualitet så är det för det förta idiotiskt att kalla det för sjukdom om det dessutom ska anses vara obotligt, ungefär som att betrakta färgblindhet som en sjukdom.

Om homosexualitet skulle vara en sjukdom, hur blir man då smittad och hur lång är inkubationstiden?

Utan svar på det så är det idiotiskt att kalla det för en sjukdom eftersom termen "sjukdom" förutsätter att det går att "insjukna" (etiologi).

Så jag ber dem som förespråkar att homosexualitet är en sjukdom att här presentera denna sjukdoms etiologi eller erkänna att de har fel.

Var så god ...

Har jag hävdat att det är okej att synda?
Jag bara påpekar att det är inte vår sak att döma andra och att tydligen gör Jesus inte en så stor sak av det hela.

Den har inte tagits bort utan lagts till av någon som inte var en bigott kristen som du utan en väldigt empatisk och trevlig människa.

Kanske någon du borde hämta inspiration ifrån?

Men är det så svårt att fatta att jag inte är kristen? Och det är inget "empatiskt och trevligt" över att inte inse att en synd är en synd.

det man kan ta sig en funderare kring är huruvida vilket håll samhället håller på att gå just nu kontra naturen. Samhällets policy är att: det gör ingenting om du är homosexuell för att det är så naturen har gjort dig, var stolt och älska vem du vill. Kärleksbegreppet är dock kluvet. Man kan fråga sig vad kärlek är. Är det att knulla en annan man i röven eller är det att hysa medkänsla, godhet och osjälviskhet utan sexuella anspelningar ?

Problematiken: Samhället vill glömma Gud. Verkligheten: Naturen anspelar på Gud.

Så hur löser vi delemmat ? Jo, genom att acceptera samhällsutvecklingen som den är genom helhet och samtidigt hålla fast vid sin tro på att Jesus Kristus är Guds son. För när alla vindar viner, åt alla möjliga håll, finns bara en som är orubblig, en som har makt, och det är Jesus Kristus. Resten är vaneföreställningar och illusioner.

Det är fult att uttrycka sig så.
Och för mig är det fel att säga så.
Det kan kallas obotlig sjukdom precis som gay folk kan kalla heterosexuella obotligt sjuka är nästan lika fult.

Men det är fult att säga så. Då är man ful i mun och hjärta.

Jag tror Jesus skulle säga det bättre än vad jag kan göra.

Jag är inte troende MEN det som jag ändå kan tycka är fint med kristendomen (kanske inte katolisismen dock) är ju tanken att det finns en Gud som bryr sig om oss och älskar oss.

Så, att Gud, om han finns, skulle vara kapabel att hata någon, nej, det köper jag inte alls. Enligt Bibeln förlät ju Jesus romarna som spikade honom på korset. Så att påstå att Gud inte skulle älska varenda människa går väl emot sjävla grejen med Gud.

. Om vi knyer till ämnet som ska behandlas i tråden, skulle du tro att att vara obotligt sjuk kan vara en anledning att hata någon? Brukar du "hata" sjuka mäniskor?

Jag försöker mera göra tvärt om. Ta hand om dem och ge dem kärlek och glädje.

Är denna inställning med kombinationen att man ser homosexuella som "sjuka" omoralisk?