SVT-profilen Micke Leijnegard dömd för sexuellt ofredande

Det finns en lag – både i Sverige, i Spanien och i flertalet andra länder – som statuerar att en sådan handling som ML utförde är åtalbar. Ändå ifrågasätts offret i en oändlig rad av inlägg i denna tråd, där många menar att hon bara borde släppa det hela och "gå vidare" istället för att vara en jobbig tagg i arslet på en annars hygglig programledare. Han sa ju FÖRLÅT?!Ve och fasa, att han kanske får ta konsekvensen av sina egna beslut och handlingar, istället för att det står en skam- och ångestfylld kvinna och tar emot med öppna famnen, så att han kan landa mjukt och snabbt glömma bort hela saken. Åtminstone tills det händer nästa gång. Hon kommer aldrig att glömma, det kan jag försäkra.

Det hela bekräftar det faktum att kvinnor indoktrineras från födseln att deras kroppar och liv inte är deras egna utan i huvudsak existerar för att stå till männens tjänst, både sexuellt, emotionellt och i form av ett oändligt antal tjänster som kan spänna från att både ta disken och hela ansvaret för männens barn till att sköta deras bokföring, köpa deras julklappar och påminna dem om när det är Mors dag.

Denna indoktrinering drabbar förstås i lika stor utsträckning männen, som från tidig ålder anser sig sig så självklart berättigade till att fritt ta för sig av kvinnors kroppar att när en kvinna någon enstaka gång protesterar och värnar om sin integritet så kan många män bli så illa kränkta att de tar till hot, psykningar eller till och med våld.

Vi har till och med en sittande president i en av världens största ekonomier som visat vägen: "You know I'm automatically attracted to beautiful—I just start kissing them. It's like a magnet. Just kiss. I don't even wait. And when you're a star, they let you do it. You can do anything. Grab 'em by the pussy. You can do anything." Ett citat som i princip sammanfattar den grund varpå detta ömkliga samhälle vilar.

Själv blev jag tvångspussad på munnen första gången när jag var sju av en klasskamrat, andra gången när jag var 16 av ytterligare en klasskamrat samt när jag var 28 av en man som var en vän sedan många år och som jag aldrig kunde föreställa mig kunde se mig som något annat än en kompis (vi levde båda två i mångåriga fasta relationer). Vi hade inte så mycket som nuddat vid varandra innan den chockartade händelsen där jag fick putta bort honom och panikartat fly undan från kyssande och tafsande. Ger mig obehagskänslor än idag fast det var många år sedan. Det blev ett abrupt slut på den vänskapen, eftersom jag inte kunde förmå mig att träffa honom igen. Ja, han var full. Det är ingen ursäkt. Ja, han ringde och bad klumpigt om ursäkt dagen efter. Det hjälpte inte. Och jag är fortfarande mycket misstänksam mot män som närmar sig i vissa situationer, för jag vill inte att det händer igen.

Om vi istället för en gångs skull kunde lägga ansvaret där det hör hemma – hos de gränslösa männen, så vore mycket vunnet. Är det verkligen för mycket begärt att kvinnor ska kunna röra sig fritt, både ute på stan, på lokal och i sitt eget hem, utan att ständigt vara på sin vakt mot övergrepp och kränkningar?

Åsa Linderborg är journalistkårens värsta "pick-me-girl" sedan gammalt och det är minst sagt skitaktigt av henne att lägga skulden på offret. Om du nu känner så starkt för att pussa på en vän kan du åtminstone vara artig nog att fråga om det är okej innan du kör igång. Lyssna gärna på svaret först, för hon kommer sannolikt att tacka nej.

Och alla ni som har me too-problem som "jahaja, nu kan man väl inte ens ge en komplimang utan att bli polisanmäld" – ni kanske borde träna på att förbättra ert sociala gränssnitt och läsa en och annan bok om vett och etikett samt konversationsteknik? För om dina komplimanger och flirt-försök brukar leda till en anmälan så får du nog fila lite på den metoden. Att ha respektfulla samtal och umgänge med andra människor, inklusive att visa genuin uppskattning, borde egentligen inte vara så svårt?

” Kvinnan säger till polisen att pussarna kändes värre än en våldtäkt.”

Ehhh…kvinnan verkar vara ute och cykla på hal is.

Eller hur.. pussen värre än våldtäkt och dagen efter ville hon ut och käka/hänga med Micke
Känns den där pussen värre än en våldtäkt är det en skymf mot kvinnor som blivit våldtagna på riktigt, som av exempelvis Hagamannen.

Det finns en lag – både i Sverige, i Spanien och i flertalet andra länder – som statuerar att en sådan handling som ML utförde är åtalbar. Ändå ifrågasätts offret i en oändlig rad av inlägg i denna tråd, där många menar att hon bara borde släppa det hela och "gå vidare" istället för att vara en jobbig tagg i arslet på en annars hygglig programledare. Han sa ju FÖRLÅT?!Ve och fasa, att han kanske får ta konsekvensen av sina egna beslut och handlingar, istället för att det står en skam- och ångestfylld kvinna och tar emot med öppna famnen, så att han kan landa mjukt och snabbt glömma bort hela saken. Åtminstone tills det händer nästa gång. Hon kommer aldrig att glömma, det kan jag försäkra.

Det hela bekräftar det faktum att kvinnor indoktrineras från födseln att deras kroppar och liv inte är deras egna utan i huvudsak existerar för att stå till männens tjänst, både sexuellt, emotionellt och i form av ett oändligt antal tjänster som kan spänna från att både ta disken och hela ansvaret för männens barn till att sköta deras bokföring, köpa deras julklappar och påminna dem om när det är Mors dag.

Denna indoktrinering drabbar förstås i lika stor utsträckning männen, som från tidig ålder anser sig sig så självklart berättigade till att fritt ta för sig av kvinnors kroppar att när en kvinna någon enstaka gång protesterar och värnar om sin integritet så kan många män bli så illa kränkta att de tar till hot, psykningar eller till och med våld.

Vi har till och med en sittande president i en av världens största ekonomier som visat vägen: "You know I'm automatically attracted to beautiful—I just start kissing them. It's like a magnet. Just kiss. I don't even wait. And when you're a star, they let you do it. You can do anything. Grab 'em by the pussy. You can do anything." Ett citat som i princip sammanfattar den grund varpå detta ömkliga samhälle vilar.

Själv blev jag tvångspussad på munnen första gången när jag var sju av en klasskamrat, andra gången när jag var 16 av ytterligare en klasskamrat samt när jag var 28 av en man som var en vän sedan många år och som jag aldrig kunde föreställa mig kunde se mig som något annat än en kompis (vi levde båda två i mångåriga fasta relationer). Vi hade inte så mycket som nuddat vid varandra innan den chockartade händelsen där jag fick putta bort honom och panikartat fly undan från kyssande och tafsande. Ger mig obehagskänslor än idag fast det var många år sedan. Det blev ett abrupt slut på den vänskapen, eftersom jag inte kunde förmå mig att träffa honom igen. Ja, han var full. Det är ingen ursäkt. Ja, han ringde och bad klumpigt om ursäkt dagen efter. Det hjälpte inte. Och jag är fortfarande mycket misstänksam mot män som närmar sig i vissa situationer, för jag vill inte att det händer igen.

Om vi istället för en gångs skull kunde lägga ansvaret där det hör hemma – hos de gränslösa männen, så vore mycket vunnet. Är det verkligen för mycket begärt att kvinnor ska kunna röra sig fritt, både ute på stan, på lokal och i sitt eget hem, utan att ständigt vara på sin vakt mot övergrepp och kränkningar?

Åsa Linderborg är journalistkårens värsta "pick-me-girl" sedan gammalt och det är minst sagt skitaktigt av henne att lägga skulden på offret. Om du nu känner så starkt för att pussa på en vän kan du åtminstone vara artig nog att fråga om det är okej innan du kör igång. Lyssna gärna på svaret först, för hon kommer sannolikt att tacka nej.

Och alla ni som har me too-problem som "jahaja, nu kan man väl inte ens ge en komplimang utan att bli polisanmäld" – ni kanske borde träna på att förbättra ert sociala gränssnitt och läsa en och annan bok om vett och etikett samt konversationsteknik? För om dina komplimanger och flirt-försök brukar leda till en anmälan så får du nog fila lite på den metoden. Att ha respektfulla samtal och umgänge med andra människor, inklusive att visa genuin uppskattning, borde egentligen inte vara så svårt?

Det är inte så farligt att få en puss på fyllan när det sker som detta exempel.

Åhå? Det är väl den som råkar ut som får avgöra det? Själv tyckte jag det var ytterst obehagligt och otrevligt och mådde dåligt över det rätt länge. Det är kanske inte enbart är själva pussen som är det mest chockerande utan dessutom sveket från en person som man tyckte om och trodde att man kände väldigt väl?

Kvarstår dock faktum att det är olagligt, så om man känner att man vill och framför allt orkar med den fullkomliga shitstorm och allt förminskande som följer av att göra en anmälan så ska man naturligtvis göra det. Nu har både den spanska fotbollsspelaren och denna kvinna valt att anmäla sina fall. Ingen av dem tyckte det kändes bra att få ansiktet fasthållet medan en överförfriskad alternativt överglad gubbe försöker kyssa dem. Ändå är det mest gubbarna som folk tycker synd om. Mystiskt.

Själv kunde jag inte förmå mig till att fortsätta umgås med mannen som varit min vän i flera år och så helt utan förvarning gick över alla personliga gränser på fyllan. Har man så svårt med impulserna när man dricker så kanske man ska nöja sig med alkoholfritt alternativ? Flickor får höra "se nu till att du inte blir för full så du råkar illa ut" men har någon någonsin hört en förälder säga till sin son "se nu till att inte dricka så mycket så du råkar våldföra dig på någon"?

Är för övrigt en smula förundrad över din tanke att jag skulle tycka att kvinnor och män inte skulle vara lika inför lagen. Så "what about" alla tanter som tvångskysser män? Ja, det är förstås lika olagligt det.

Nej det är vår gemensamma uppfattning om rätt fel och hur lagarna skall bedömas och tolkas i olika fall som avgör. Likt jag inte kan förväntas få en kompis dömd för misshandel som skojboxat mig på axeln även om jag upplevde det som mycket obehagligt.

Det är orimligt att lägga samhällets resurser på detta då det inte är så farligt helt enkelt. Använd sunt förnuft. Det var vidrigt av gubben ja visst, och kanske tillsägning eller sparken kan vara något arbetsgivaren bör överväga givet vad som kommer fram om omständligheterna. Men inte ska våra skattepengar gå till sådant trams. Precis som Åsa skrev är det obehagligheter man måste klara att hantera i livet.

Ja hon borde släppa det och gå vidare för det är en sån liten bagatell. Vad blir bättre nu? Får hon upprättelse och allt blir bra nu? Straffet står inte i proportion till brottet. Folk gör osmarta saker i fyllan. Det måste man kunna ha överseende med.

Andra fyllgubbarna kanske tänker en och två ggr innan de attackerar någon på en personalfest?