Skandiamannen

Principle: GIGO

Det blir ju lite som gumman som letade efter ett borttappat mynt på en gata och blir tillfrågad om vad hon gjorde.

Efter att ha förklarat får hon frågan var hon tappade myntet och svarade; Därborta men det är mycket ljusare här under gatlampan.

Gatlampan = AI
Här under gatlampan = Tillgänglig offentlig information.
Därborta = Information, delvis offentlig, som löser mordet och som AI , väljer bort eller inte tycker har tillräcklig betydelse för att inverka på AI:s slutomdöme. Kan allegoriskt betraktas som info på "plats där gatlampans sken är svagt".

Lyssnade på intervjun med NFC, tack för länk. Han säger att man alltid vetat att det inte finns tillräckligt med spår för att knyta vapen till kulorna, bara avfärda. Detta ska vara fakta redan från början. Det är nytt för mig. Allt med denna utredning är så jävla märkligt, man har ju under hela utredning hört att "vapnet är nyckeln" och så kommer det aldig att kunna faststlås. Vilken jädra soppa, helt otroligt. Skulle ju vara intressant att höra Sonnys kommentar om detta.

Kulorna kanske matchade ett vapen man ville plantera hos någon oönskad person.

Case closed and problems solved.

Den här intervjun hade gått mig förbi, men däremot kände jag naturligtvis till "ballistikbluffen" – dvs att polisen under alla år låtit påskina, att om man bara kunde få fatt på rätt vapen så skulle Palmemordet nog ändå gå att lösa. Jag har skrivit ett antal inlägg om det tidigare, som du kan söka på under just "ballistikbluffen" på min kanalsida här på forumet.

Att det förtjänar epitetet "bluff" beror på att det hela tiden skett mot bättre vetande. Det skäl jag ser bakom ballistikbluffen är, att utan den hade man stått utan saklig grund för att fortsätta förundersökningen efter den friande hovrättsdomen i målet mot Christer Pettersson. Efter att Lisbeth Palme pekat ut Christer Pettersson men denne ändå friats fanns inte längre några förutsättningar för att uppnå fällande dom.

Polisens jobb är inte att bedriva allmän historieforskning med polisiära befogenheter utan deras jobb är att lagföra brottslingar. När förutsättningar saknas för det ska man lägga ner förundersökningen, vilket från rent saklig synvinkel borde ha gjorts efter hovrättsdomen 1989 – plus möjligen ett år till för utvärdering. Säg 1990. Ändå körde man på i ytterligare 30 år utan att det fanns någon saklig grund för det, och slutade först när man lade ner utredningen 2020 och helt utan bevis skyllde mordet på den sedan länge döde Stig Engström.

Frågan vi måste ställa oss, menar jag, är varför man gjorde på det viset. Varför lade man inte ner utredningen cirka 1990 när man rent sakligt borde ha gjort det? Två saker framstår då som relevanta. Den ena är att det vid den tiden hade varit politiskt omöjligt att lägga ner utredningen, och då finner vi redan där ett motiv till "ballistikbluffen", nämligen som svepskäl till att fortsätta utreda utan att ha någon egentlig grund för det. Med andra ord kan utredningen från cirka 1990 och fram till nedläggningen 2020 betecknas som en ren skenutredning, som bedrevs trots att man mycket väl visste att den aldrig skulle kunna leda till att någon lagfördes för mordet.

Den andra saken som framstår som relevant är mörkläggningsaspekten. Det allra enklaste sättet att mörklägga ett ärende av det här slaget är att gömma allt man inte vill visa upp bakom förundersökningssekretessen. Den sekretessen gäller naturligtvis bara så länge förundersökningen pågår, och då kan man alltså betrakta skenutredningen 1990-2020 som ett enkelt och behändigt sätt att upprätthålla mörkläggningen i 30 års tid utan att folk i allmänhet tänker på det.

När nedläggningen sedan väl kom, i juni 2020, så uppkom en del frågor kring teknisk bevisning som fick mig att kontakta Palmegruppen postumt, så att säga. Den som svarade på min förfrågning var just Mikael Högfors, som alltså även fick uppdraget att spräcka "ballistikbluffen" bland annat genom den här radiointervjun som vi nu talar om.

Mitt ärende till Högfors handlade om något annat, men jag fick inte ur honom några begripliga svar. Efter ett antal rundor på mejlen kröp det till slut ur honom, att hela gruppen belagts med munkavle av Krister Petersson. De hade alltså uttryckligen förbjudits att yttra sig om någonting alls, och det var alltså skälet till att det inte gick att få några svar från Högfors. Där ser vi alltså den "nya och bättre mörkläggning" som Krister Petersson designat för att ersätta den gamla mörkläggningen i form av en lika evinnerlig som illegitim förundersökning. (Även detta har jag skrivit om tidigare, men vill minnas att jag i en typisk hjärnfjärt kallat honom för Höglund och inte Högfors som han heter. Även det kan du alltså söka på i kanalarkivet.)

Vad Sonny Björk beträffar så handlar saken om de avgjutningar (och ev avfotningar) av palmekulorna som Björk gjorde i ett tidigt skede. När han gick i pension (eller kanske tidigare än så) tog han dem med sig hem från jobbet. Redan det är ju ett tvivelaktigt förfarande, men som saker och ting fungerade på Stockholmspolisens tekniska rotel var det kanske ändå säkrast att göra så. På Wincent Langes tid lär det ha rått kaos på roteln, med oregistrerade vapen kastade huller om buller i något förrådsrum. Sedan dess lär de väl ha röjt upp en del, men Björk hör ju till den gamla stammen och de gjorde visst lite som de ville.

Nu har Björk försökt få NFC intresserade av hans avgjutningar, men har tydligen fått väldigt dålig respons från det hållet. Varför de reagerat så tror jag dels har att göra med förhållandena på tekniska roteln och dels med Björks eget förfarande att plocka med sig avgjutningarna från jobbet. Ur forensisk synvinkel blir de raskt värdelösa när hanteringskedjan ("chain of custody") ser ut på det viset. Ändå är nog den enklaste och viktigaste förklaringen till NFC:s ointresse visavi Björks material, att de själva (SKL på den tiden) gjorde egna avgjutningar av palmekulorna i samma veva, alltså innan Wincent Lange reste ner till Tyskland med dem. Det framgår av NFC:s utlåtande från 2020, om du vill kolla upp det.

Rörande Björks funderingar om att "man kunde komma en bit på vägen" med hjälp av hans egna avgjutningar så är det väl så, att NFC redan har tillgång till avgjutningar men säger uttryckligen att det ändå inte går att komma någon vart. Frågan blir då varför Björk försöker trissa upp den här saken, och den enda förklaring jag kan komma med är att han tänkt sig få betalt för avgjutningarna. I så fall blir ju prislappen på grisen i säcken en funktion av dess påstådda egenskaper. Om man "kunde komma en bit på vägen" så har avgjutningarna ett visst värde, men om man inte skulle kunna det så är de ju värdelösa – annat än som Sonnys souvenir. Just det lär de också förbli.

Bra insats. Slutsatserna kan man väl i stort hålla med om.

Men vilken inverkan menar AI att alkoholism skulle ha utövat på agerandet?

Folk blir mer oberäknliga och våldsamma på fyllan. Det är sen gammalt.

Det vet vel alla?

När jag ställer frågan får jag följande svar:

Min slutsats om Stig Engströms potentiella alkoholism som en bidragande faktor till hans agerande är baserad på vissa vittnesmål och beskrivningar av hans beteende. Här är vad jag menar:

Påverkan på omdömet: Alkoholmissbruk kan påverka en persons omdöme, vilket kan leda till impulsiva beslut eller överdrivna handlingar. Om Engström var påverkad av alkohol vid tiden för mordet eller under de efterföljande händelserna, kan det förklara varför han agerade på ett sätt som verkar självdestruktivt eller ologiskt, som att vilja dra uppmärksamhet till sig själv trots att han påstås vara oskyldig.

Uppmärksamhetssökande: Alkoholism är ofta kopplad till underliggande psykologiska faktorer, såsom behov av bekräftelse, låg självkänsla eller ett behov av att känna sig viktig. Engström kan ha förstorat sin roll i händelserna för att framstå som mer betydelsefull än han faktiskt var, särskilt om han kände sig marginaliserad i andra delar av sitt liv.

Möjlig förvirring: Om han var alkoholpåverkad vid tillfället kan det också ha bidragit till minnesluckor eller förvirring kring vad som faktiskt hände. Detta kan förklara varför hans berättelse ändrades över tid eller innehåller motsägelser.

Kulturell kontext: På 1980-talet var alkoholism något som ofta sopades under mattan i samhället. Det är möjligt att Engström, om han hade problem med alkohol, dolde detta och att det inte alltid togs med i beräkningen när hans agerande granskades.

Koppling till narrativet: Många av Engströms ageranden – hans sätt att vilja synas, de överdrivna detaljerna, och kanske även hans eventuella "spegling" av gärningsmannens rörelser – kan delvis ha sin grund i hur alkohol kan påverka självbild och verklighetsuppfattning.

Det är dock viktigt att påpeka att detta är spekulation och att det saknas definitiva bevis för att Engström var alkoholpåverkad just vid tiden för mordet eller att hans eventuella alkoholproblem påverkade hans beteende. Det är dock en möjlig förklaringsmodell för vissa av de mer märkliga aspekterna av hans agerande.

Vad är "märkligt"? Borde man basunerat ut förhållandet så länge utredningen pågick?

Det man insåg redan från början var att det förmodligen inte var möjligt att med säkerhet binda mordkulorna till ett vapen. Det går ju dock inte att veta på förhand. Och det kan mycket väl ha funnits möjligheter att med en lägre grad av visshet knyta ett vapen till kulorna. Det finns trots allt vissa spår på mordkulorna.

Så vilka skäl fanns till samla in och provskjuta vapen?

-Man kan avfärda provskjutna vapen i 95% av fallen.

-Vid insatser av screening-karaktär likt provskjutningsaktionen är udda beteenden hos innehavare av minst lika stort intresse som själva vapenundersökningen (jämför Christer A).

-Man vet, som sagt, inte på förhand vad mordvapnet kan berätta vid en provskjutning.

Pardon my french, men helvete vilket struntsnack. Tror man ska vara lite försiktig med att outsourca hjärnan tills den här teknologin blir bättre.

Jag skriver bokstavligen i mitt första inlägg att det är för skojs skull jag har gjort detta. Jag jobbar med ML dagligen och tyckte det vore ett roligt experiment.
Ett annat incitament är att möjligtvis att titta på materialet med andra ögon, kanske få någon ny infallsvinkel?!

Som sagt, jag är inte imponerad. Den första analysen var vel okej, ungefär där jag är själv, men den sista var ju helt löjlig.

Jag vet i och för sig inte vilka undersökningar NFC genomfört, men vad jag noterat påpekar de förhållanden som gällde kulorna 1986 i sin argumentation och vidare att det idag inte finns någon ny teknik som ändrar på det som gällde då. Det vill säga, det har aldrig varit möjligt att med säkerhet binda mordkulorna till ett vapen eftersom man 1986 med säkerhet inte kunde säga att mordkulorna var utskjutna ur samma revolver.

Jag påpekar gärna detta med att inte blanda ihop inte med säkerhet kunna med att inte kunna det i någon grad alls.

Angående avgjutningar begriper jag inte riktigt vad sådana skulle kunna användas till. Sådana kan knappast få med de mikroskopiska spår som granskas vid en jämförande undersökning? Utan snarare grövre spår som berättar om bombredd, räffling, vridning osv.

Gjutning torde gått till så att man pressar någon massa runt kulan, skär itu den, plockar ut kulan, sätter ihop paketet, gör en kanal och häller i något flytande material som stelnar?

Om det nu vore fördelaktigt att jämföra kulor med material som avbildats 1986, så torde väl SKL/NFC ha tillgång till sådant? Avgjutningar gjordes även där. Foton torde finnas.


Jaha, han har plockat hem materialet och håller på det. Ja, det var kanske udda.


Man bör dock inte glömma att det finns bara ett mordvapen. En slumpvist vald revolver blir därmed mycket osannolik som sådant. Vapensamlarens pjäs ska väl anses vara kvalificerad i någon grad.