Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Det är du som försöker hitta på att det är en nettokostnad att faktiskt vara konsekvent. Att om man "låtsas" bry sig om en folkmördande skurkstat i Mellanöstern så kommer det att vara ett billigt pris att betala för att rädda Sverige.

Det jag säger är att Israel-stöd förstås är en nettokostnad som man inte har råd med om man vill rädda vad som räddas kan och tiden är knapp. Vilken enda röst vinner man på att önska israelena god jaktlycka och sedan försvara deras rätt att svälta barn, mattbomba Gaza och våldtäktstortera fångar? Den försvinnande lilla psykotiska kontrajihadist-gruppen har man ju redan som i en liten ask!

Däremot bevisar det ju för misstänksamma kvinnliga väljare att man som parti helt saknar moral och gör det lätt att piska upp oro för vad större SD-inflytande betyder: vill man själv tortera fångar eller förvägra barn mat?

Kort sagt är det väldigt dålig optik utanför en liten grupp X-slödder att försvara Israel. Förutom att det som sagt ÄR fel och inkonsekvent. Varför vill man betala ett opinionspris för att försvara en stat som man säger sig strunta i av annat än "strategiska" skäl? Vilka är skälen?

Har vi någon glad och rödlätt påg med tillgång till Sydsvenskan som kan ge en sammanfattning av dagens huvudledare? Titeln är En ny flyktingvåg kan vara på väg. EU behöver förbereda sig. Bilden och ingressen är om Gaza, så det kan vara relevant i debatten om förhållandet mellan sionism och massinvandring.

I GP gör Adam Cwejman en analys av Storbritannien som liknar Douglas Murrays liberala position som förespråkar mångkultur men kräver att den börjar hanteras bättre. I likhet med Murray ser han inga större problem med den massinvandring som drog igång på allvar på 1950-talet. På senare år har dock alltför stor segregation lett till spänningar och allvarliga etniska konflikter, som med det aktuella rasliga mordet på danstjejer och de pakistanska våldtäktsligorna i Rotherham och många andra städer. Till skillnad från hos Murray - som riktar sig till invandringskritiker och pekar på muslimer som problemet - är det stora problemet enligt Cwejman att etniska och ekonomiska spänningar leder till ett "rekryteringsunderlag" för "högerextremism", där grupper kan "kanalisera" missnöjet så att det "exploderar".

Man bör förstå dessa perspektiv som komplement till varandra, och även till Keir Starmers rop efter massövervakning och politisk förföljelse, riktade till olika målgrupper. I samtliga fall leder problembeskrivningen till ett stöd för batongliberalism - hård repression emot alla som anses stå i vägen för den liberala frigörelsen. Murray säljer in det med att förespråka förtryck emot muslimer. Den röda vänstern utlovar mer förtryck emot vit arbetarklass. Cwejman verkar vilja ge ett intryck av att vara en nyanserad och balanserad analytiker. Han ser ytterst den vita högern som huvudmotståndare, men kan också se flera bakomliggande problem och grupper som behöver manipuleras, vallas, köpas, smickras och/eller förtryckas.

Men terrordåden förklarar inte ensamt den bubblande vrede som den brittiska extremhögern nu har lyckats med att kanalisera. Den kanske största källan till ilska och radikalisering bland den vita arbetarklassen är övergreppen som begicks i Rotherham mellan 1980 och 2013. Det var ett systematiskt och omfattande sexuellt övergrepp mot främst flickor ur den infödda brittiska arbetarklassen.
...
Redan på 1950-talet anlände många invandrare från de dåvarande och före detta brittiska kolonierna i Karibien, Pakistan, Bangladesh och Indien som arbetskraftsinvandrare.

Ofta har den här invandringen fungerat alldeles utmärkt och många av invandrargrupperna är helt eller delvis assimilerade in i majoritetsbefolkningen. Men Storbritanniens multikulturalism har både en fungerande och en dysfunktionell sida. Det har också uppstått en djup och mycket svårlöst segregation. Den har medfört radikalisering, övergrepp och konflikter mellan befolkningsgrupper.
...
De sociala problemen har skapat ett utmärkt rekryteringsunderlag som nu syns på brittiska gator. Inget av det här rättfärdigar våldet, men det är en förklaring till varför situationen ser ut som den gör. Fattigdom, ökad inkomstojämlikhet, arbetslöshet och andra sociala problem är alltid farliga för ett land. Men kombinerar man det med Storbritanniens djupa segregation så exploderar det till slut.

https://www.gp.se/ledare/darfor-brinner-storbritannien.9b6f61ad-887a-4ae7-85a1-377c33cdcc94

Ja, det verkar som att det slitna uttrycket om att kasta masken, är relevant här; i takt med att motståndet i Väst blivit mindre, har behovet minskat att förställa sina attityder till att passa in i den traditionellt västliga/globala synen på vad moral ens är. Det är ju belysande det Smotrich sa om det "befogade och moraliska" i att svälta två miljoner Gaza-bor till döds. I en viss, tribalistisk/religiös kontext ÄR det moraliskt att göra det, men inte för japaner, mexikaner eller norrmän. Inte för en majoritet normala människor i någon annan kultur jag känner till.

När det inte blir några konsekvenser, när den västliga eliten är så korrupt och vapnen fortsätter komma, så sägs det rakt ut som tidigare talades tystare om på den internationella arenan.

Om man uttrycker det försiktigt, så gäller inte Kants kategoriska imperativ om att aldrig behandla människor som enbart medel utan också mål i sig sjäva. En instrumentell syn som jag ju genom åren påpekat också i förhållande till svenskar och som ju bekräftas nu när det tigs om palestinier från diverse skribenter som skrivit desto mer om judisk utsatthet i Israel och Sverige. Varken vi eller palestinierna räknas som annat än medel.

Meiji tänker:

Sannolikt kommer en stor del av befolkningens liksom de flesta enskilda individers gränsdragning att flyttas betr. vad som är ett acceptabelt beteende, om man upplever sig vara i livsfara.


Det verkar som du tror, att förutom Israel så har alla befolkningar och folkgrupper samma profil som vita västerlänningar. Det är beklämmande naivt. Tyvärr.

Adam beskrev mycket riktigt oss i tråden som huvudmotståndaren för ett antal år sedan; jag minns inte om det var islamister eller våldsvänstern som var ämnet, men poängen var att dessa var våra (vi i trådens) nyttiga idioter. Det uttrycket fungerar ju på det sättet att den som är nyttig idiot har en lägre rang än idiotens domptörer. På motsvarande sätt som om jag kallar vänstern för liberalernas nyttiga idioter, så har jag rangordnat i en hierarki av fiendskap.

Det är ju tvärtom så att det är vita västerlänningar som sticker ut globalt idag: t ex blev det ju en skandal när Hiroshimas (eller om det var Nagasakis?) borgmästare inte bjöd in Israel till minnesceremonin av atombombningen.

Att Israel är moraliskt förkastligt är inget unikt västerländskt påhitt. På många sätt lever den kristna universalismen starkare på andra håll i världen, delvis för att det anknyter till allmänmänskliga intuitioner som alltså återfinns i någon variant i många moralsystem. Men mest renodlat i kristendomen och upplysningstraditionen.

Sedan tror jag inte det är känslan av utsatthet som gör folk våldtäktspositiva; jag tvivlar t ex på att en tysk publik 1944/45 hade tyckt att våldtäkter av krigsfångar var befogat. Det är snarare tryggheten att ha USA i ryggen som radikaliserar.

Det jag säger är att det inte gynnar en att spela ärligt mot en motståndare som konstant fuskar. Varför skulle svenska vänsterhjon, som aldrig kanske ens varit utanför Europa, med själ och hjärta stödja en arabdiktatur som avrättar homosexuella och tvingar flickor att gifta sig med våldtäktsmän? Verkar det logiskt tycker du, utifrån deras ideal? De ser palestinierna som verktyg och du köper deras krokodiltårar rakt av. Då är det inte märkligare att högern använder judarna på samma vis.

Svenskar går runt i sina städer och ser hucklekvinnor överallt. Man sitter intryckt på överfulla bussar och tvingas lyssna på somalier som skriker på främmande språk i telefonen. På stranden spelas irakiska hits och röks vattenpipa. På badhuset omringas svenskens dotter av pilska afghanska män. Sonen blir rånad av arabiska tonårsgäng. Nu intar de dessutom torg och gator för att hetsa mot Sveriges demokratiskt valda regering. Muslimerna är extremt osympatiska och uppenbarar sig allt mer som ett existentiellt hot mot en befolkning som desperat försöker komma undan och lämnas ifred. Judarna däremot är snälla gummor och farbröder som är "som oss" förutom att de besöker en synagoga. Utanför Nordiska motståndsrörelsens lokaler är det få som ens hört talas om Barbara Spectre.

Jag är cynisk opportunist, med utgångspunkt på vad jag tror är gångbart för att ändra narrativet och debatten i rätt riktning. Och konflikten har öppnat en dörr som tidigare var låst. Jag uppfattar det som naivt att inte nyttja situationen.

Men här har du ju själv formulerat det som drar väljare till SD. Det räcker, tala om det på ett empatiskt sätt och strunta i Mellanöstern. Detta är väljarens problembild, den som behöver lösningar.

Till denna lösning hör dock inte att vara sionist, eftersom 1) sionismens makt i Väst direkt bidragit till problemen du beskriver och 2) alla som hatar muslimer tillräckligt mycket att inte tycka synd om palestinierna, redan röstar SD.

Det är berömvärt att vara kallhamrad opportunist för att skydda sitt folk, så var då det: spendera inget politiskt kapital på att försvara Israel. Det finns ingen uppsida (om media skriver om farliga muslimer, så är SD bäst på islamofobi och kan se väljarna strömma till av sig själva, precis som vid gängkriminalitet), däremot finns nedsida (att förknippas med allt Israel gör så att kvinnor och normalfuntade tvekar).

Jag jobbar inte för att locka väljare till SD. Jag är själv politiskt aktiv i Kristdemokraterna. Vad jag vill är att är ändra det offentliga samtalet till att utgå från att det redan skett ett paradigmskifte; att vänstern hör till det förgångna och för att vara relevant i politiken ska man tvingas utgå från ett konservativt högerperspektiv. I korthet att göra vänstern "politiskt inkorrekt". Främst av, inom det egna spektrumet, interna orsaker, men i förlängningen för att styra opinionen generellt.

Då passar det perfekt att ta varje möjlighet som uppkommer att misstänkliggöra vänstern, så som de själva gjort mot andra i decennier. All Israelkritik ska (miss-)förstås som antisemitism och islamism. Jag gör det medvetet med samtliga tidöpartier i ryggen för att jag kan. Det är ju vänstern själva som dragit in väst och Sverige i kriget med sina manifestationer och jag är övertygad om att majoriteten svenskar hellre stödjer Netanyahu än Hamas. Låt de falla på eget begrepp, oavsett om det är rätt eller fel. Det är inte Sverige som avgör hur kriget slutar.

Antisemit-församlingen, som numer dominerar helt i tråden, har okritiskt tagit till sig också den senaste propagandalögnen som arabmedia pumpat ut: den om det allmänna stödet för våldtäkt på fängslade palestinier i den israeliska befolkningen. Kan upplysa om är det fake news.
https://m.jpost.com/israel-hamas-war/article-814068

Det är "anti-sionistiska" nationella som är fixerade vid judar och Israel. Vanliga SD-nationalisrer är i 9/10 fall tämligen likgiltiga till situationen i Mellanöstern. De judefixerade nationella är andliga barnbarnbarns till nazisterna i Tyskland och håller förmodligen med om det mesta i "Mein Kampf". Nationalsocialisterna var extremt destruktiva för Tyskland då och är det fortfarande (lyckligtvis i det mycket lilla formatet) för Sverige och svenskt nationalkonservatism idag.

Ditt parti KD bjöd in dessa människor till Europa. Det var borgarna som bjöd in dem.

Om ni nu vill leva ut ert hat mot araber genom bokstavligt folkmord varför inte genomföra den politiken här? Varför inte äga vänstern och leva ut ert muslimhat genom att genomföra flyganfall mot Tensta? Istället för att göra något produktivt som gör Sverige svenskar så tar man till en extrem politik av folkmord för att folk ska få leva ut sin ilska. Det är det sämsta av båda alternativ, frasradikalt och kontroversiellt med direkt folkmord kombinerat med fullständigt verkningslöst.

Målet bör vara att få radikal politik att verka normal och mainstream, inte att driva extrem politik som inte gör något.

Det är lite som när väljare fick leva ut sitt muslimhat efter 9/11 genom att massmörda Irakier och äga alla anti-krigshippies genom att ha ett krig som åstadkomma exakt noll.

Högern kan aldrig vinna, man kan bara skjuta sig själv i foten i syfte att vara obstinat mot vänstern.

Japp, på den tiden skrev jag på Motpol och andra högersidor och trodde det handlade om att övertyga människor med någon slags argument. Sedan dess har jag insett att politisk övertygelse handlar om att rationalisera sociala betingelser. Det är ju därför vänstern är så framgångsrik när de gör det så obekvämt att inte hålla med dem. Det handlar om att fånga ett momentum och hålla kvar i det. Vilket vi nu har möjlighet till. Och just därför blir det så viktigt i detta läge att få vänsterliberaler och andra avarter att vantrivas och bli ängsliga.

Kan ni inte istället förklara vad som är så speciellt med denna islamiststyrda landremsa som gör att den trumfar metapolitiken inrikes och vad som är bra för Sverige?