Citat:
Ursprungligen postat av
Packetipiketen
(Klicka bakåt för referensinlägg.)
Efter förra helgens stora muntration – i form av Otto Ekevis intervju med Hans Ölvebro – så tänkte jag att nu lär det väl bli lugnt ett tag. Men där misstog jag mig, för nu har vi begåvats med en ny muntration som inte står Ölvebro efter.
Jag talar om Thomas Gjutarenäfves nya långintervju med David Fredin. Den är hela två timmar och jag har därför plockat fram tre stycken "highlights" och satt in tidsstämplar så att videon drar igång på rätt ställe när man klickar respektive länk. På så vis kan man gå direkt till godbitarna utan att behöva sitta igenom allt traggel.
Vi börjar med Fredins dräpande omdöme om Jan Stocklassa:
Gjutarenäfve: "Är han psykolog, Jan Stocklassa?"
Fredin: "Han är inte psykolog. Han är psykopat!"
https://www.youtube.com/watch?v=hUCw1YBHt4E&t=4186s
Lite längre fram i intervjun avslöjar Fredin den hemliga relationen mellan Tage Erlander och Olof Palme. Känsliga tittare (och läsare) varnas, för här är det pang på rödbetan:
Gjutarenäfve: "Tage Erlander alltså? Som är statsminister i Sverige?"
Fredin: "Ja, det har alltså en städerska berättat. Hon kommer in i rummet och ser Palme dubbelvikt över ett skrivbord – Erlander sätter på honom bakifrån. Och detta vet KGB. De vet om den här relationen och därmed är han utpresssningsbar, Erlander."
https://www.youtube.com/watch?v=hUCw1YBHt4E&t=4997s
Efter pang på rödbetan blir det istället pang i bygget. Här är då skälet till att jag bemödade mig med att dra de här excerpterna och posta dem här i tråden, för här påstår Fredin att han har kläm på det verkliga syftet med Säpo-operationen Cosi fan tutte. Man får kanske citera Erlander här: "Göbbar och kärringar: huk er i bänkera för nu laddar han om!"
https://www.youtube.com/watch?v=t11m8skLZDs&t=39s
Fredin: "Meningen var alltså att Palme skulle arresteras den här dagen för landsförräderi."
Gjutarenäfve: "Den 28 februari 1986?"
Fredin: "Det är Operation Cosi fan tutte."
Gjutarenäfve: "Det är Cosi fan tutte, som det är flera stycken som berättat för mig om."
Fredin: "Ja och uppgiften kommer ursprungligen – såvitt jag kommer ihåg här då – från brittisk underrättelsetjänst. Men dessutom är själva scenariot sådant, att ska man mörda någon behöver man inte alla de här walkie-talkiemännen."
Gjutarenäfve: "Vad är dom där för då?"
Fredin: "Gripa honom, och hålla koll på sovjetisk underrättelsetjänst som fanns omkring honom."
Gjutarenäfve: "Var det flera operationer samtidigt?"
Fredin: "Ja det är flera operationer samtidigt."
https://www.youtube.com/watch?v=hUCw1YBHt4E&t=4434s
Den här uppgiften, som Fredin alltså tror sig ha fått från brittisk underrättelsetjänst, rimmar illa med vad som offentliggjorts om Cosi fan tutte. Gjutarenäfve hjälper emellertid upp situationen genom att föreslå att fler operationer än Cosi fan tutte kan ha pågått på mordkvällen, vilket också Fredin instämmer i.
Hela idén om att Palme skulle gripas för landsförräderi håller jag för osannolik, och den förklarar ju heller inte varför han mördades istället för att gripas. Däremot menar jag som bekant att den till Cosi fan tutte parallella operationen mycket väl kan ha gått ut på att gripa en högt uppsatt svensk militär på bar gärning i dennes otillåtna kontakter med östsidan.
Detta kallar jag för Lingärde-hypotesen därför att det var Ulf Lingärde som först framkastade den i sitt brev till Granskningskommissionens Inga-Britt Ahlenius. Den förloppsmodell som jag plockat fram för attentatet, som inbakad inuti en sådan operation, kallar jag även för Lingärde-modellen av samma skäl.
Den här benämningen, som enbart speglar god sed i att man namnger idéer efter deras upphovsmän, har sedan givit upphov till åtskillig trollning här i tråden där man inriktat sig på Ulf Lingärde som person i syfta att avleda uppmärksamheten från den idé som bär hans namn.
Det är föga förvånande att tjänsten skickar ut sina hjon i sådana ärenden, och inte heller är det förvånande att man missleder den lättledde Fredin till att ställa om siktet för mordkvällsoperationen mot Hatobjektet med stort H, Olof Palme. Så gör man därför att man vill dölja det verkliga objektet, som är betydligt mer besvärande för svensk underrättelsetjänst än Olof Palme någonsin varit för vare sig tjänsten eller sosseriet.
Som jag framlagt i min serie inlägg om motivbildens djupa rötter så är det ju inte småpotatis om chefen för hela den svenska tjänsten skulle visa sig ha varit sovjetisk agent under hela efterkrigstiden. Vad Olof Palme sedan spelat för roll i det dramat kan diskuteras, och motivbilden för Palmemordet blir kalejdoskopisk i motsvarande mån.
För om Palme var med på noterna har vi en motivbild, men om han istället var i färd med att sätta stopp för eländet, ja då har vi en helt annan. Idag kan vi kort sagt inte säga vilket alternativ som är mest plausibelt.
Ironiskt nog leder Fredins förutsägbara föregripanden bara till att Sovjetspåret förlorar i trovärdighet. För egen del är jag öppen för möjligheten att Sovjet kan ha legat bakom Palmemordet, men håller det likväl för mindre troligt. Mer troligt är att någon eller några västmakter legat bakom mordet, men att man arrangerat det hela för att det ska se ut som om Sovjet legat bakom attentatet.
Under alla förhållanden behövs betydligt mer grävande innan vi kan nå in till pudelns kärna. Jag ville kommentera det här eftersom det kom upp nu och hakar i vad jag tidigare talat om.
Även om jag tycker det är strongt av Fredin att stå upp mot Stocklassas tarvligheter så menar jag likväl att Fredins egna tarvligheter förbrukar det moraliska försprånget och gör dem båda till lika goda kålsupare i min bok. Det är synd att de inte kan avhålla sig från sådant, för annars skulle de ju kunna göra nytta i att föra Palmemordet framåt mot en lösning. Som läget är blir det mest bara pajkastning och underhållning.