"Om Gud inte finns så är allt tillåtet"

Jag har redan pekat ut vad jag tycker är flum. Ditt resonemang i allmänhet. Det är helt okej att det kvittar för dig, vi tycker olika i det bara. Dina resonemang är mer ot än mitt påpekande att dina filosofiska resonemang hör hemma i en annan avdelning av forat.

Ja där är vi överens att definitionen av gud behöver förstås, men din ”definition” tillför inget som går att diskutera, annat än strikt filosofiskt.

Citera var jag erkände det. Det handlar nog snarare om din tolkning än vad jag faktiskt skrivit.

Du tycker så, men du misslyckas ständigt med att motivera det och då är det omöjligt att ta ställning till ditt påpekande.

Du borde åtminstone kunna återge min för ämnet "olämpliga" "definition".
Det är din moraliska plikt.

Och om du inte klarar det, så är du varmt välkommen att precisera exakt vad du vill diskutera och under vilka premisser.

Jag har motiverat, du tycks inte ha läst.

Om din definition helt och hållet är filosofisk, vilket den tycks vara, så diskuteras den lämpligast i filosofiskt forum. Eller är religion enbart filosofi?

Jag tycker att Gud kan vara både en religiös, filosofisk, teologisk, socialantropologisk, historisk och psykologisk fråga. Varför gör du en grej av det?

Det vet du inte?

Well, förklara åtminstone hur du vill att trådens fråga ska diskuteras så jag kan avgöra om du trollar eller om du bara inte har förstått min hållning.

Så kan vara. Men är så Gud entydig?

Nej!

Nej, inte enligt tänkande människor. Men det finns ju bevisligen andra tankar om Gud. Och det får konsekvenser.

Konsekvenser?

Well, nu har jag gått tillbaka en bra bit i tid för att visa att jag läst det du skriver och inte trollar. Det var bra att jag gjorde det, för jag inser att du fått samma kritik tidigare men inte lyckats ta till dig av den, utan i det bara lyckats kasta ut trollanklagelser.

Var i det du skrivit diskuterar du gud som något annat än något filosofiskt socialantropologiskt?

Man kan säga exakt samma sak och dra exakt samma typ av slutsats om idéer om simuleringshypotesen, att vår verklighet är en datorgenererad simulering, eller hjärnan-i-en-burk-scenariot, som presenterar ideen att vi är helt ensamma och bara fantiserar ett universum eller någon annan helt meningslös och ide som omöjligt kan falsifieras.

Om du åtmistonde hade kunnat bevisa att process-analogin som du bygger hela ditt resonemang på åtmistonde skulle vara rellvant. Men eftersom du inte kan det, så gör det hela bara till en fantasifull spekualtion, som i detta samanhang är världelös, meningslös och fullständigt ointressant.

Det är bara filosofiskt navel-pillande, eller pretantiös onani med noll praktiskt värde!

Ok! Du har gjort din poäng nu i tråden, så mitt förslag är att du lägger ner detta och så att ämnet för tråden kan diskuteras istället.

Du är ju intresserad av verifierbarhet. Jag undrar hur du verifierar att tro på abstrakta idéer har noll praktiskt värde?