Abortfrågan - allmän diskussion

Enklare än att få noll döda bilister i trafiken per år i alla fall.

Allt kräver dock av kvinnor att de ser till att de endast har säkert sex.

Låter enkelt teoretiskt jämfört med alla variabler som gäller i trafiken.

Men överväldigande för kvinnor. Att ta ansvar själva.

Väldigt knivigt och svårt. Men kan man lita på kvinnors ansvarstagande?

Är det inte vad ”ni” önskat? Massor med bidrag för att kompensera för en frånvarande man snarare än att kräva att mannen är på plats, så att säga, och gör sin rätt.

Om det var detta du avsåg så bestäm dig hur du vill ha det? Bidrag för en frånvarande far eller tvång att fadern stannar och bidrar på plats.

Varför skulle vi bli mörkare pga varmare klimat?

Jag skulle föredra att med olika tvångsåtgärder tvinga män att stanna kvar och ta sitt vuxenansvar för de barn de sätter till världen. Allra roligast hade det ju varit att återinföra medeltida tortyrredskap för att tvinga kvar män.

Medeltida inkvisition-tortyr eller frivilligt "bebismys" i minst 18 år.

Så som svar på din fråga: "tvång att fadern stannar och bidrar på plats"

Jag tänkte bara att om Golfströmmen förlorar styrka/försvinner/ändrar riktning så blir det ganska kallt och jobbigt här i Norden. Många skulle flytta söderut. Söderut är det varmare och mer sol/starkare sol. Efter några generationer skulle vi förhoppningsvis utveckla mer pigment i huden eftersom det ger ett lite bättre skydd mot solen. Men who knows.

Jävligt snygg räddning

Men det skulle fortfarande finnas folk som bor kvar. Och de länder som värms av golfströmmen är inte de enda som har en stor vit befolkning. Du har ju även USA, Kanada, Australien, Östra Europa och Ryssland.

Nä just, män har ju ingenting att göra med att det inträffar oönskade graviditeter, och tjänar ingenting på att dessa ibland leder till aborter...

BRA!

Du ser, min frågeställning gav önskat resultat. Vi (som fiktivt potentiellt livspar och föräldrar) diskuterar redan utifrån premissen att en abort är Dåligt och att vi vill undvika detta. Då är nästa steg i diskussionen en samlad strategi om hur vi undviker sagda aborter. Självklart ska fokus då ligga på preventiva åtgärder som preventivmedel o.s.v.

Samtidigt ska en löpande dilaog föras OM det blir en graviditet, vad gör VI? GEMENSAMT beslut ska tas om huruvida det ska behållas eller bli en abort.
Föreligger det ett GEMENSAMT beslut om abort ska det följas av båda parter och om kvinnan väljer att ändå behålla barnet är mannen fri från ansvar och framtida betalningar om han så vill (nej, jag skiter i vad lagen säger). Likaså, om det föreligger ett GEMENSAMT beslut att fortsätta en graviditet och mannen drar sig ur ska han jagas med blåslampa av myndigheter och hängas ut som den usling han är.

Nyckelordet här är GEMENSAMT. Gemensamt ansvar, gemensamt beslut och gemensam överrenskommelse. ..för ett gemensamt skapande av ett liv.

Nej, det håller inte. Många kvinnor tänker att en abort är ingen big deal - "my body my choice", liksom - feministiskt och bra. Men när de verkligen är där själva, så blir det helt omöjligt för dem att genomföra något sådant. Och detta är något fint! Ofta uppfattar kvinnan sitt "gamla jag" före graviditeten som naivt och oerfaret. Detta kan hon knappast straffas för genom att inte få något underhåll eller praktisk hjälp och stöd, både under graviditeten, förlossningen och när barnet är fött. Det vore orimligt och grymt.

Vissa saker kan man helt inte ingå överenskommelser om. Av samma anledning anser jag att surrogatmamme-avtal ska vara förbjudna, för kvinnan som ingår det kan helt enkelt inte veta hur hon kommer att känna senare, när hormonerna sprutar och moderskänslorna vaknar. Man kan helt enkelt inte ingå avtal om saker som man inte kan veta något om än.

BRA!

Min initiala frågeställning + efterföljande dialog fungerade igen.

Du skriver att det vore orimligt och grymt att avkräva kvinnan konsekvenserna av sina tidigare beslut med motiveringen 'omogen', hormoner och andra ursäkter. Kostnad och ansvar för livet ska förflyttas till staten istället.

..inte ett ord om en förmodad lika 'omogen', hormondrabbad och andra ursäkter för den andra parten; pojken/mannen. ..men ändå ska staten ha rätt att avkräva honom en del av det tjejen/kvinnans omogenhet o.s.v. kostar staten?

..and there for you are out (som virtuell potentiell livspartner).

Summa summarum; gänga er aldrig med en kvinna som anser sig kunna skriva sig fri från tidigare beslut / överrenskommelser bara för att hon är kvinna.

Män har ju inga graviditetshormoner. Deras hjärnor genomgår aldrig den förändring som kvinnors gör under graviditet, förlossning och amning. Man växer i normala fall upp mycket snabbt där, blir mindre egoistisk och mer empatisk. (Fast det funkar inte på alla mammor - verkar som att kvinnor är olika mottagliga för hormonernas budskap.)

Detta med en överenskommelse är ju bara en tankelek från din sida, hur eller hur. Det hjälper inte ens om den är undertecknad och bevittnad, den är inte juridiskt verksam ändå. Och så måste det vara.

Barn ÄR en stor kostnad under sin uppväxt, så är det i alla samhällen. På något sätt måste samhället bära alla dessa barn, och därför har vi (och så är det i alla samhällen jag känner till) bestämt att barnets föräldrar ska stå för kostnaderna så långt de klarar av det, med hjälp av bidrag från samhället (alltså oss alla) om det inte går annars. Barnbidraget får alla, bostadsbidraget får kvinnan om hon inte skulle ha råd med en rimligt boendeyta för sig och sina barn utan det (pappan som umgängesförälder kan också få en slant i bostadsbidrag), underhållsstödet får hon om hon avlat med en fattiglapp eller någon som flytt utomlands och håller sig gömd.

Och så måste det vara. Just för att barn kostar så mycket MÅSTE de biologiska föräldrarna vara med och betala till deras försörjning, efter förmåga. Detta gäller för övrigt även mammor - det finns ju de som dumpar barnen på pappan. Då får mamman betala underhåll till pappan, det är ingen skillnad där.

Om det här är något som har hänt dig, så tycker jag att du ska försöka se fördelarna med att ha ett barn, i stället för att gräma dig över underhållsbidraget du måste ut med. Även om det inte var något du ville, så kanske du smälter när du träffar den lille/lilla!

Förr åkte kvinnor. På *kurhem* ett halvår eller så.
Var säker på att det finns lösningar.

Här har du inga problem att tycka fast det inte har arit någon utredning.