Vad finns det för anledning att inte tro på Gud? (Sammanfogad tråd)

Jag tänker förtydliga lite vad jag menar.

När jag säger att någon inte tror så syftar jag både på aktiv misstro och på frånvaro av en aktiv tro på något samt allt däremellan.

Med tro menar jag däremot enbart den här övertygelsen man får av att verkligheten är beskaffad på ett visst sätt.

Låt säga klockan är 18:31, svärmor skulle ha anlänt 18:30. Det ringer på dörren, något det mycket sällan gör i vanliga fall vid denna tid.

Det är visserligen inte bevisat att det är svärmor som ringer på dörren. Men du tror ändå det.

När jag läste texten så förstod jag. Det är så här jag ska leva om mitt liv ska bli bättre. Jag ska inte längre hata Islam för att dess följare når framgång. Jag ska leva på det vis som leder till lycka istället för till misär.

Jag förundrades över hur någon för 1500 år sedan kunde veta hur jag som enkel människa 1500 år senare borde leva för stt få ett lyckligt liv.

Texten "Det finns ingen gud utom Gud". Nej det är ju bara att se på utfallet. Det är inte en Gud som leder andra religioners anhängare.

Texten känns gudomligt vis.

Texten är gudomlig.

Det var min slutsatts.

Och jag är fullständigt övertygad om att det inte existerar någon annan gud som kommer straffa mig för att jag valt fel religion.

Det finns ingen gud förutom Gud och Muhammed är hans sändebud.

Det "känns" i så fall "spontant" så för dig därför att du skyller din blindhet på att han gör ett dåligt jobb. Så gör man när man är ynkligt självgod & uppblåst &

Att inte tro på Gud är att inte tro på godhet i tillvaron.

Att inte tro på Gud är att inte tro på godhet i tillvaron.

Vi började i en diskusion om vad man kan tro på och varför.

Du gör gång på gång om det till en fråga om vad man kan veta enligt vetenskaprns alla krav på vetskap.

Jag svarar dig igen.

För att en människa ska komma till tro så räcker det att en berättelse övertygar den enskilda människan.

Vi kan ta ett påstående här t.ex.

Jag har ätit mat idag.

Antingen så är din spontana reaktion att du tror texten om att jag har ätit mat idag eller så är den inte det.

Båda sakerna kan givetvis vara sanna. Kan ju finnas skäl till att jag inte har ätit mat idag ännu.

Men du tror antingen på vad jag säger eller så väcks ingen sådan tro hos dig.

Så är det också med Koranen.

Om jag ger Koranen till dig tror jag inte den kommer väcka någon tro.

Men om jag ger Koranen till en människa som pratar om erfarenheter och upplevelser där jag ser många paralleller till berättelserna i Koranen då är jag mer hoppfull över att den personen ska tro på berättelsen om Gud och om hur man bör leva enligt Gud.

Du har inga sådana erfarenheter så för dig är berättelserna i Koranen extraordinära.

Det betyder intecatt de är extraordinära för alla.

En del av oss har erfarenheter som gör att vi tror vad som sägs när vi hör Guds ord helt enkelt.

Att ha ätit mat en dag är ganska långt ifrån att det finns en kosmisk trollgubbe som skapat allting och kräver att du underkastar dig och följer en massa livsregler och levnadssätt för att han inte ska straffa dig i evighet.
Lägg av. Det är inte likvärdigt bara för att båda sakerna handlar om tilltro.
Och dessutom, om det ENDA du har som argument är att andra ska ha tilltro till ditt ord kanske du borde skaffa dig någon form av argument, evidens eller belägg.

Jag har inget intresse av att omvända dig.

Om du vill omvända mig är det väl ändå du som får komma med argument till varför jag borde omvändas.

...
Eller så är de helt enkelt vidskepliga eller indoktrinerade. ...

Hur "bevisar" man något andligt? Om du pratar om bevis så får du faktiskt ha någon sorts metod, annars kanske du borde säga att du påstår saker, tycker eller berättar saker.

Det är du som indoktrinerad och en villig autist i de frågor vi behandlar här: En hård, kall och materialistisk robotgubbe, sig själv nog.
Ni är en marginell företeelse globalt och historiskt, men skräna och bajsa ner kan ni.