Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Varför göra det onödigt komplicerat för sig? Prova den enkla enlagersmodellen för att se att ditt enkla resonemang inte håller.

Vad du och dina gelikar tycks oförmögna att förstå är att det är ett stort spann i olika modellers resultat gällande klimatkänsligheten. Det finns alltså en stor spridning i resultaten, från låg till hög klimatkänslighet.

Den framtida så kallade ”klimatkrisen” är avhängig denna klimatkänslighet som alltså än så länge är synnerligen osäker. Det är obegripligt att du och dina gelikar blir så upprörda på de som påtalar denna uppenbara osäkerhet.

Men visa då exakt vad du menar istället för osakligt gnäll i inlägg efter inlägg.

Varför göra det onödigt komplicerat för sig?

Genomsnittstemperaturen enligt NOAA har sjunkit dom senaste åtta åren.

Visar ju vem som har rätt. Koldioxidhalten i atmosfären kan omöjligtvis vara drivande.

Sötebrödsdagarna för klimatbranschen närmar sig sitt slut. Gemena man är skitless på domedagsprofetior, skyhöga räkningar och ingen jävel vill ha vindkraftverk eller gigatiska solcellsparker.
Lösningar med vätgas eller batterier är blott dagdrömmar med dagens teknik (tar väl minst 30 år innan batteritekniken är realistisk, vätgas kommer aldrig bli det för det finns inte tillräckligt med Iridium på planeten (som för övrigt enbart finns i Sydafrika, Zimbabwe och Ryssland)).

Ni hade ett bra race, men det är slut nu.

Provade du att räkna som jag föreslog?
Läs på om ENSO.
Förvisso på det på väg att gå åt pipan med världen, men riktigt än är det inte slut. Jag hoppas den håller under min livstid.

Osäkerheten är ju förhållandevis stor även av det som framgår i AR6. Ditt syfte är att argumentera för en lägre känslighet än denna (men högre än suppose och den du tidigare argumenterade för på 1.5 grader enligt Shaviv eller Scafetta eller vem det nu var som refererades).

Det rimligaste, om man nu inte vill argumentera för att IPCC konspirerar är att den ligger kring 3 grader och mer troligt något högre än något lägre än så. Osäkerheten är känd och inget att trösta sig med.

Ett tips för att titta vilket genomslag forskningen haft är att titta på antal citeringar. Sherwood et al (2020) har i skrivande stund över 400. Nic Lewis (2022), som kom senare, har hittills bara 4, enligt google scholar. Varav 3 är av just Scafetta. Håll utkik under året för att se hur den tas emot av forskarkollektivet.

Nic Lewis kommer fram till att “values between 1.5 °C and 2 °C are quite plausible”. Givet den stora spridningen som IPCC visar finns uppenbarligen mer forskning som landar i denna storleksordning. Det är stor skillnad även mellan 2 och 5 grader (IPCC AR6 ”very likely range”) vilket visar att något ”konsensus” gällande det faktiska värdet inte finns.

Antalet citeringar säger ingenting om inte sammanhanget vägs in. Även Lewis har ju t.ex. citerat Sherwood et al. För övrigt är det självklart att en studie som väger tungt hos IPCC citeras ofta. Att ta antal citeringar som ett kvalitetsmått kan slå helt snett.

Det finns en rätt stor skillnad i vilka resultat förnekares kontra vad förnekare brukar kalla "alarmisters" metoder landar i.

Förnekare körsbärsplockar bloggar, youtubevideos och även publikationer från "The usual suspects" som alla refererar till varandra och närmast uteslutande varandra.

Medan de som kallas alarmister hänvisar till forskningsläget och brukar framföra att den bästa gissningen idag ligger kring tre grader. Hellre något högre än lägre.

Vi som är intresserade av vetenskap försöker lägga oss i spannet för det rimligaste värdet som det vetenskapliga kollektivet landat i.

Istället för att likt förnekare körsbärsplocka extrema värden.

För de finns också. Det finns studier som landar i betydligt högre ECSer än ipcc.

The Community Earth System Model Version 2 (CESM2) has an Equilibrium Climate Sensitivity (ECS) of 5.3 K

https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2019GL083978

They conclude that ECS could be between 5.0° and 5.3°C—higher than suggested by most global climate models.

https://www.science.org/doi/10.1126/science.aad5300

In addition to the warming from rising CO2 levels, this instability triggers a surface warming of about 8 K globally and 10 K in the subtropics

https://www.nature.com/articles/s41561-019-0310-1

Alla dessa är dessutom citerade hundratals ggr.

Men vi som är intresserade av vetenskap, håller inte på, på detta sätt och körsbärsplockar vad som stämmer med vad vi vill tro på.

Antalet citeringar säger något om antalet citeringar. Det är således en bra markör för artikelns genomslag. Nu har ju Lewis artikel inte funnits på marknaden så länge. Lewis citering av Sherwood et al utgör 0.2 procent av totala antalet citeringar. I Lewis fall står Scafetta för 75 procent av antalet citeringar.

Detta bekräftar ytterligare att det inte finns något konsensus kring klimatkänslighet (och att du blir väldigt upprörd på människor som inte tycker som du).

Du glömmer alltid den lilla detaljen att motivera dina påståenden.

Nu får jag väl till svar att jag kommit med personangrepp?

Nej, men du har fått en tydlig motivering som du uppenbarligen inte förstod: IPCC:s konfidensintervall, olika rapporter och ditt inlägg visar på en spridning mellan 1,5 och 5,3 - högre. Det innebär att det inte finns någon konsensus gällande det faktiska värdet.

Det råder konsensus kring osäkerheterna och det centrala värdet(även om du hellre går på Lewis/Scafetta) . Vilket är tillräckligt för att inse att vi står för en utmaning och reducera utsläppen i snabbast möjliga mån.

Jag är lite nyfiken också på hur du ser på osäkerheterna. Vilken betydelse har de i praktiken för hur vi bör hantera problemet enligt dig? Är de ett skäl till att ignorera det?

Jag ser gärna motiveringar till vad du tycker i den frågan.

Det är IPCC som räknat fram 3 grader som ”best estimate” genom att sammanställa en massa rapporter som kommer fram till vitt skilda resultat. Rätta mig om jag har fel men antagligen har de först tagit bort de mest extrema värdena och sedan räknat ut medelvärde och konfidensintervall. Det är inte konsensus.

Klimatkänsligheten är kanske vår tids viktigaste fråga eftersom olika åtgärder och tidsaspekter behövs beroende på hur stor faktisk inverkan CO2 har på klimatet.