Citat:
Läst alla era svar, vilken respons! Tack! :-D
Hehe vart skall jag börja.. Jag håller helt med er alla om det här med att första kilometern(typ) är jobbigast.
Jag resonerar lite som ni, att 2-3km är bättre än 0, jag har styrka i kroppen och har väl egentligen kondition till att "kunna springa" längre med, men det är precis som att viljan och "gnistan" går ur mig när jag blir andfådd och kommit igång, känns som ett klimax vid runt 2km liksom, "fy fan ska jag orka flåsa såhär i 3km till för att komma runt banan".
Men angående första kilometern och det ni säger, att det är som segast i början:
Jag känner ju absolut att jag orkar mer än mina 2-3km, hjärtat rusar inte och andningen är väl kanske något tung men inte värre än vid första kilometern - att då ge sig fasiken på att ha pannben och fortsätta trots att hjärnan skriker nej, är kanske ända vägen att ta sig förbi den (troligtvis) mentala spärren?
Tror jag felar med andningen med, brukar försöka hitta en rytm i takt med fotstegen, "in-in, ut-ut, in-in. ut-ut" dvs. två steg per in-respektive utandning.. Kass förklaring men gissar att ni förstår
Hehe vart skall jag börja.. Jag håller helt med er alla om det här med att första kilometern(typ) är jobbigast.
Jag resonerar lite som ni, att 2-3km är bättre än 0, jag har styrka i kroppen och har väl egentligen kondition till att "kunna springa" längre med, men det är precis som att viljan och "gnistan" går ur mig när jag blir andfådd och kommit igång, känns som ett klimax vid runt 2km liksom, "fy fan ska jag orka flåsa såhär i 3km till för att komma runt banan".
Men angående första kilometern och det ni säger, att det är som segast i början:
Jag känner ju absolut att jag orkar mer än mina 2-3km, hjärtat rusar inte och andningen är väl kanske något tung men inte värre än vid första kilometern - att då ge sig fasiken på att ha pannben och fortsätta trots att hjärnan skriker nej, är kanske ända vägen att ta sig förbi den (troligtvis) mentala spärren?
Tror jag felar med andningen med, brukar försöka hitta en rytm i takt med fotstegen, "in-in, ut-ut, in-in. ut-ut" dvs. två steg per in-respektive utandning.. Kass förklaring men gissar att ni förstår
Ner i tempo, upp i distans. Har du inte sprungit mycket tidigare så är det basträning som gäller då du får ordning på tekniken. När jag tittar tillbaka på mina träningsdagböcker från när jag började för 4 år sedan så tog det nog 200 mil (lite mer än två år) innan det började kännas riktigt bra.
Du behöver inte tänka så mycket på andningen, andas gör du när kroppen vill att du ska andas. Är det flämtigt och oregelbundet så kör du förmodligen för hårt.
Tempo ner, distans och frekvens upp. Bygg en bra grund, livet är långt.
Hur gick det för er debutanter? Orkade ni sista milen? Jag disponerade loppet ganska väl i år men var i för dålig form och 13 min från min snabbaste tid.
Citat:
Hamnade på strax över 3h, vilket jag får vara nöjd med. Höll planerade tempot 2/3, fick sedan krampkänningar i vaderna sista milen och var tvungen att gå i de flesta uppförsbackarna därefter.
Hela arrangemanget var superbt, publiken längs banan likaså. De första kiometrarna gick trögt, men det blir väl alltid så i stora lopp med många tävlande. Inte lika mycket plats heller på grusvägarna och stigarna, jämfört med Stockholm maraton.
Håller mig nog till flacka maror i framtiden, backarna var inte nådiga
Citat:
Bra jobbat! Synd att det inte blir fler Lidingölopp Hamnade på strax över 3h, vilket jag får vara nöjd med. Höll planerade tempot 2/3, fick sedan krampkänningar i vaderna sista milen och var tvungen att gå i de flesta uppförsbackarna därefter.
Hela arrangemanget var superbt, publiken längs banan likaså. De första kiometrarna gick trögt, men det blir väl alltid så i stora lopp med många tävlande. Inte lika mycket plats heller på grusvägarna och stigarna, jämfört med Stockholm maraton.
Håller mig nog till flacka maror i framtiden, backarna var inte nådiga
Hela arrangemanget var superbt, publiken längs banan likaså. De första kiometrarna gick trögt, men det blir väl alltid så i stora lopp med många tävlande. Inte lika mycket plats heller på grusvägarna och stigarna, jämfört med Stockholm maraton.
Håller mig nog till flacka maror i framtiden, backarna var inte nådiga
Citat:
Då blev det silvermedalj med marginal alltså? Riktigt imponerande. Sprang sista milen en minut långsammare än andra milen och klättrade 350 placeringar, alltid skönt att springa om folk på slutet. Det rullade på bra för min del, sista milen var inga problem, orkade springa upp för alla backar. Hade ca 10% högre min/km sista jämfört med de två första milen så ingen jätteskillnad. Tror t.o.m. jag sparade mig lite väl mycket, särskilt under andra milen som är lättsprungen till stora delar där jag kunde pressat lite mer. Det tar jag med mig till nästa gång.
Hade inför loppet kört två stycken 3-milare och ett flertal 2-milare vilket jag kände gav väldigt mycket. Springa 3 mil själv i skogen är jävligt tradigt så i kontrast till det blir loppet mycket lättare, en positiv överraskning.
Hade inför loppet kört två stycken 3-milare och ett flertal 2-milare vilket jag kände gav väldigt mycket. Springa 3 mil själv i skogen är jävligt tradigt så i kontrast till det blir loppet mycket lättare, en positiv överraskning.
Citat:
Kul idé! Höstrusket i Stockholm i november är det enda jag känner till på rak arm…
Jag har fått en liten galen idë att springa en mara / månad under 2023.
Det svåra är att hitta så de passar och inte blir rent år skogen för dyrt med anmälnings avgift , resor och boende.
Maj-oktober är spikade och där finns även fler alternativ. Sen blir det lite jobbigare.
Norrland är uteslutet men resten av norden är okej och kanske något i Europa men vill ha fler alternativ här.
Paris och Rome är två som kan komma på fråga. Svårast är att hitta Nov-februari som inte innebär alltför lång resa.
Februari är också en utmaning om jag ska göra ett maraton även då då jag är anmäld till ett ultra trail på 100 km vilket kanske får räcka...
Det svåra är att hitta så de passar och inte blir rent år skogen för dyrt med anmälnings avgift , resor och boende.
Maj-oktober är spikade och där finns även fler alternativ. Sen blir det lite jobbigare.
Norrland är uteslutet men resten av norden är okej och kanske något i Europa men vill ha fler alternativ här.
Paris och Rome är två som kan komma på fråga. Svårast är att hitta Nov-februari som inte innebär alltför lång resa.
Februari är också en utmaning om jag ska göra ett maraton även då då jag är anmäld till ett ultra trail på 100 km vilket kanske får räcka...
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera