Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Konsekvensen av att fasa ut flerbarnstillägget i Sverige är att vi kommer få fler fattiga barn i Sverige. Detta kommer födda mer kriminalitet. Till saken hör är att Sverige inte längre har råd att ha en välfärdsstat i den storlek vi har. Jag har påtalat detta i många inlägg. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med pengar för att upprätthålla den socialdemokratiska välfärdsstaten. Detta är ett av de mer avslöjande uttalanden i artikeln;

Således, även om invandrarna de facto har utbildning får de ändå inte jobb. Detta har att göra med att det inte finns tillräckligt med jobb. Kommunalrådet i Filipstad erkände i någon artikel att de gör allt för att invandrarna skall bli anställningsbara men att det helt enkelt inte finns jobb till alla. Detta är ett korrekt uttalanden från kommunalrådet.

Till saken hör att det inte bara ser ut så här i småkommuner i Värmland men hela Sverige. Det enda Socialdemokraterna kan säga till väljarna är orden "validering" och "praktik" - vilket de facto inte betyder någonting alls och har liten effekt. Även om invandrarna får jobb tjänar de fortfarande för litet för att bli en nettobidragare till systemet.

Naturligtvis vet politikerna detta och det är därför de skär ned delar av välfärdssystemet. Sverige kommer fortsätta att ha bland världens högsta skatter men vi kommer få väldigt litet för våra pengar. Det kommer resultera att fler och fler kommer söka sig till privata alternativ. I synnerhet de som har råd kommer satsa på en privat sjukvårdsförsäkring.

Vi kommer antagligen se fler friskolor (Charter Schools) och på sikt kommer även privatskolor (helt) legaliseras precis som i omgivande världen. Detta har att göra med en kombination av mixen progressiv pedagogik, stökiga klassrum, okunniga lärare, att betyg inte sätts efter faktiska kunskaper och jag antar också sådant som integrerade skolor - vilket leder till "white flight". Antagligen spelar också policyn inkludering in där barn som kanske bör gå i specialskolor får gå bland vanliga barn men jag tror det har en mindre betydelse eftersom de är så få.

En avstickare från ditt inlägg om just utbildning. Ryssland beslutat att ta de första staplande stegen och göra sig av med västerlandets utbildningssystem

Det kan nämnas att Kina, Singapore och Macau alla är i topp tre i alla kategorier i PISA. Hong Kong och Sydkorea ligger i topp 10 i alla kategorier medan Japan ligger i topp tio i alla kategorier utom en och där ligger de i topp 15. Länder som Vietnam, Malaysia osv. blir bättre och bättre.

Sverige? Vi rasar tillsammans med övriga västvärlden i relation till de asiatiska länderna som aldrig infört progressiv pedagogik och andra liberala skolreformer. Ryssarna ser detta och fasar nu ut det västerländska utbildningssystemet eftersom det inte fungerar. Tänk dig hur det kommer se ut i Sverige? Vi betalar skyhöga skatter för ett värdelöst utbildningssystem och där utbildning inte längre är en biljett till medelklassen. Den svenska kombinationen av kulturell liberalism, massinvandring, neo-liberalism och likgiltig inkompetens är förödande för Sverige.

Sammanfattningsvis. Jag förstår att tråden applåderar att Sverige tar bort flerbarnstillägg och visst kommer det drabba invandrare mer än svenskar men det kommer inte göra Sverige till ett bättre samhälle. Flerbarnstillägg är en bra policy. Tyvärr kan vi inte flerbarnstillägg på grund av vår invandringspolitik och andra typer av policy. Då är flerbarnstillägg för dyrt för att inte tala om politiskt omöjligt. Länder som Kina och andra mer välfungerande länder inför just nu gamla socialdemokratiska lösningar eftersom de har råd och har fattat smarta beslut i övrigt som gör flerbarnstillägg till en god policy. Som sagt. Du förstår vilka enorma problem vi kommer ha om 25-30 år i Sverige.

Invandrare är statister och de har ingen agens för våra liberala eliter. Det är som du skriver. De invandrare som agerar husnegrer kan gå långt. Det är så som liberaler ser på utlänningar - de är en kuriosa och billig arbetskraft.

Annars kan jag rekommendera den här diskussionen om Ryssland. Det är en diskussion mellan realisterna John Mearsheimer och Stephen Waltz mot liberala polska politikern Radosław Sikorski (gift med neo-con journalisten Anne Applebaum) och den manipulativa liberalen och nu mer professorn Michael McFaul. De två senare ljuger så mycket i debatten att man tappar fattningen men det är en bra debatt. I synnerhet är McFaul och Sikorski är tydliga med att icke-liberala stater i princip inte har rätt att existera och indirekt är villiga att offra inte bara Europa men USA för deras högre liberala ideal. Det är verkligen värt att titta på. Ottokar i synnerhet bör titta på detta eftersom John Mearsheimer är i högform.

https://www.youtube.com/watch?v=ivcSVG5eCeQ

Fast det tycker inte de kvinnor det handlar om. De vill inte ha svenska feministers stöd och hjälp, utan kvinnor som dem själva. Även män med samma bakgrund. Det här skulle förinta svenska kvinnor på kvinnojourer.

Den socialdemokratiska "man-ska-inte-skaffa-fler-barn-än-man-kan-försörja"-retoriken från 1920- och 30-talen hängde ihop med politiken för tvångssteriliseringar. Av sociala skäl, just för att minska fattigdomen och asocialt beteende i allmänhet. Det är en infam efterhandsrationalisering att yra om rashygien som skäl för tvångssteriliseringarna. Ja, det fanns en tattarplåga, men de som plågades värst var tattarungarna.

När Strandhäll nu lyfter upp den ena sidan av denna hundraåriga kvinnoklubbsretorik, på förekommen anledning, så ligger det som jag ser det ganska nära att också barnbegränsning, om nödvändigt med tvång för fattigdomsförövare, finns i korten framöver.

Det Sverige Lubbe Nordström skildrade var toppen av ett isberg. Hävdar man att dagens lagar är humana och människovärdiga är man antingen naiv eller totalt empatibefriad.

Det där är inte högerpolitik, det är auktoritär vänsterpolitik. En man kan inte försörja en familj i Sverige pga extrema skatter som gör att man måste vara beroende av staten för att ta hand om sina barn. Nu ska staten mer eller mindre gör det omöjligt att ha ett barn som inte kontrolleras av staten. I sossarnas ögon är barnet statens barn, inte ditt barn. Ditt barn ska främst uppfostras i en kommunal institution, ditt barn ska få den korrekta genus, hbtqp, mångfaldsutbildning och ditt barn ska inte helt knyta an till sin familj.

Polisen ska övervaka dig med drönare, kronvittnen ska införas, utländsk säkerhetstjänst får göra operationer i Sverige som är totalt olagliga för svensk polis att göra, dina barn ska påtvingas rätt genusutbildning, sociala medier ska censureras och skolor som lär fel ska stängas.

När systemet pratar om svenska värderingar så menar de inte svenska värderingar, de menar den senaste woke-trenden eller ultraliberalism. Svenska värderingar är samma som DNs ledarsida och står du utanför den åsiktskorridoren så är du numera fiende till staten.

Visionen för mångkulturen har inte ändrats. Målet är fortfarande en etnisk blandad, fet, blåhårig feministbrud som legat med 50 stycken hen och inte bildat familj och som är totalt lojal till systemet. Målet är en normlös variant av Kista centrum. Det finns ingen kritik mot mångkulturalismen, dekonstruktivismen och det finns absolut ingen kärlek till det svenska. Det som finns är att man insett hela statsapparaten ska användas för att trycka till folk som inte har fallit in i ledet med DNs ledarsida. Kättare kommer bekämpas och tvingas i ledet oavsett om det är svenska nationalister, islamister, Ryssar, antiimperialistiska kommunister eller kristna.

Bra sagt, men vad är det som ger näring till detta dekadenta normlösa ultraliberala virus i västvärlden, undrar man.

SVTs reportageserie i ämnet var märkt "val 2022". Jag visste inte ens att arbetslöshet bland yrke- och högskoleutbildade invandrare var en valfråga. En cyniker skulle nog mena att det är SVT som försöker agera agendasättande och att artiklarna genomgående utmålar svenskarna som den verkliga boven i dramat, som genom sin främlingsfientlighet och rasism förnekar invandrarna sin rättmätiga chans i yrkeslivet.

SVT förklaring utsöndrar dock gammal gubbdoft. Artiklarna (liksom socialdemokraterna [sammanträffande?]) bortser helt från den utbildningsinflation som rått de senaste decennierna. Det är liksom ingen självklarhet att en nyexad svensk helt utan kontakter eller referenser hittar ett jobb på studs, så varför skulle inte detsamma gälla för en invandrare som befinner sig i ett likande läge? Tuffa och fräcka utlandsutbildningar/arbeten väger lätt även för svenskar då arbetsgivare gärna kör på säkra kort: hellre kvällsarbete på ICA och tränare för det lokala fotbollslaget än en examen i politik från Seoul National University.

Sedan fick ju faktiskt damen med FN-uppdrag arbete, men SVT vet väl att de flesta inte orkar läsa hela deras artiklar så de kunde skriva en mening om det pliktskyldigt på slutet och köra på sitt narrativ ändå.

Flerbarnstillägg är en ur alla synvinklar sjuk policy. De största utgifterna uppstår vid det första barnet, följande kan ärva. Marginalkostnaderna är avtagande, som det heter. Det är bättre både genetiskt och socialt att fler par kan skaffa barn än att som nu hålla sig med ett relativt fåtal "avelsfamiljer".

Det är väl ett utspel eftersom det är valår.

Tror ni verkligen att flerbarnstillägget reellt kommer att fasas ut? Socialdemokraterna är det enda partiet, som kan göra sådana utspel - utan att media samfällt sjösätter en kraftig motkampanj med starka fördömanden jämte anklagelser om rasism och folkmord.

Före förra valet framhåll Socialdemokraterna att invandringen skulle minskas, men regeringen har inte alls tagit initiativ i den riktingen. Det skulle förvåna, om nästa socialdemokratiska regering skulle vidta åtgärder, som inte skulle uppskattas av deras viktigaste väljargrupp.

Det är vi själva. Det ska vi ta lärdom av. Låt mig ta ett exempel. I Ingmar Bergmans tv-film Saraband så frågar sonen (spelad av Börje Alhstedt) fadern (spelad av Erland Josephson)

- Pappa var kommer all den här fiendskapen ifrån? Fadern svarar då: - Tala för dig själv min son. En gång i din ungdom sa jag till dig att jag varit en frånvarande far, och därmed inte en dålig sådan. Men nu vill jag bättra mig. Du svarade: - Dålig Far? - Du har inte varit någon far för mig! Så var det det med den saken. Efter det lät jag dig vara. Man ska respektera ett uppriktigt hat. Men idag ger jag fullständigt fan i om du hatar mig mig eller inte. Om det inte vore för Karin (sonens dotter, Julia Dufvenius, som älskar sin farfar) skulle du över huvud taget inte existera.

Detta replikskifte säger väldigt mycket. Bergman har hänvisat det till sitt förhållande till sina kritiker. Om du möter dem så ignorera dem, svara inte på frågor, utan bara gå vidare och agera som om de inte finns. Jag menar att det är så vi ska agera i mötet med de som förespråkar mångkultur, eller snarare vill forcera in den i samhället. Vi har liksom inget att säga varandra. Varför svara på skruvade frågor med noll verklighetsgrund. Det är ett självskadebeteende eftersom det finns inget svar. Var realist och inse att de här människorna inte vill dig väl eller ha en konstruktiv dialog. Men precis som i Saraband, där sonen är beroende av sin far, så är alla dessa mångkulturvänner beroende av oss och våra resurser. Utan oss kan de inte existera.

Kanske har du rätt, åtminstone på kort sikt. Jag tror dock att plåstret måste rivas av, även om det smärtar i början. Vad är alternativet, att fortsätta betala för att långtidsarbetslösa åttabarnsföräldrar ska skaffa ännu fler barn?

De flesta är nog överens numera om att ett antal samhällsproblem har skapats genom ogenomtänkta- och för generösa bidrag. T ex brukarimport, skenskiljsmässor eller hela massinvandringen i stort.

Om bidrag kan orsaka samhällsproblem, så är det logiskt att antaga att det även borde gå att minska problemen genom att ta bort vissa bidrag.

Ifall minskade bidrag kombineras med ett förhållandevis generöst återvandringsbidrag, vilket mycket tyder på kommer att ske, så bör det finnas ett hyfsat alternativ för varje invandrarfamilj oavsett deras vilja att integrera sig.


Planen är alltså att strypa ett bidrag och kräva mer personligt ansvar från allmänheten. Jag kan inte tolka förslaget som annat än ett steg i riktning mot klassisk högerpolitik. Sen om sossarna faktiskt väljer att genomföra sitt förslag, eller om det bara är valfläsk, det är en annan fråga.

Särskilt som avelsfamiljerna tack vare barnbidraget och flerbarnstillägg är de minst intelligenta och sunda.

Nu avlar vi på lågintelligenta och kriminella gener!

Utbildningsinflationen hänger samman med (av)industrialiseringen på 1970-talet. Den socialdemokratiska regeringen precis som andra regeringar i västvärlden försökte lösa arbetslösheten med massutbildning. Först gymnasiet och sedan högskola. De exporterade detta till ett par länder i Afrika som också började bygga gymnasieskolor och universitet. De var rikare då än de är idag - vilket säger något. Utbildningsinflationen hänger också samman med liberal ideologi. Liberaler tänker sig att om "alla" är utbildade kommer vi få ett bättre samhälle. George Soros föreslog under donatormiddag (hans tal lades upp på Youtube) att "alla" amerikaner skulle ha en klassisk humanistisk utbildning. Jag menar - hur många får jobb med en examen i praktisk filosofi? Hur som helst - du måste skära ned på den svenska välfärdsstaten och sedan ta konsekvenser. Det är vad de svenska politikerna kommer göra efter valet 2022.

Jag tror det kommer fasas ut eftersom alla borgerliga partier och SD vill det samt att S nu har hintat att de vill detta. Sverige befinner sig i en rätt prekär ekonomisk situation. Således, inga mer extrapengar till stora invandrarfamiljer. Det kommer naturligtvis födda mer sociala problem eftersom dessa somaliska "hemma-mammor" ändå inte kommer få något jobb och deras män lär inte få ett bättre betalt jobb heller. Således, vi kommer få mer fattigdom och ojämlikhet i det S-märkta stjälkliberala Sverige.

Politikerna har inga andra utvägar. Du måste skära ned på välfärdsstaten. Ett annat sätt är att låta inflationen äta upp bidragen. Det är så som SAP gör med CSN-bidrag, barnbidrag, socialbidrag osv. Bidragen finns kvar men du får minimalt med pengar. Som sagt - en mindre välfärdsstat.

Jag håller med dig om detta. Till saken hör att vi har i stora drag löst problematiken hos etniska svenskar som skaffar för många barn på 1930-talet. Att ha barn bland svenskar är idag en klassfråga. Det är därför flerbarnstillägget kunde införas för att uppmuntra svensken att skaffa fler barn. Detta var också ekonomiskt möjligt eftersom Sverige år 1982 då flerbarnstillägget infördes fortfarande hade en positiv demografi som var nettobetalare till systemet.

Idag ser demografin ut på ett annorlunda sätt. Det är primärt migranterna från vissa kulturer som skaffar barn och de är inte heller nettobetalare som arbetarfamiljerna på 1930-talet men fattiga. Flerbarnstillägget blir därför ett sätt för migranterna att försörja sig. Vårt välfärdssystem är byggt på att svensken jobbar primärt industrin, relaterad verksamhet eller inom hantverk. Det är orsaken till varför Sverige kan ha allt från humanistiska fängelser till att ösa statliga bidrag över människor. Vad den svenska välfärdsstaten inte är byggd för är att hantera en population som ser ut som den i Brasilien men som till skillnad från Brasilien inte har arbeten att tillgå eller som betalar för lite.

Notera också att svenskarna också har hamnat i en pikant situation av tillfälliga anställningar eller lågt betalda jobb. Jag antar att du har noterat att de som står på ICA, Coop och Willys blir allt äldre. Det är inte 20-någonting utan allt fler äldre människor. Det samma kan sägas om McDonalds. På längre sikt kommer nettobetalarna till systemet bli färre och du kan inte brandbeskatta företag och rikaste 25%.

Uppenbarligen kommer inte migranterna åka hem. Vidare är pengarna på väg att ta slut för att upprätthålla den generösa välfärdsstat vi har. Du kanske känner till att Sverige faller på IHDI-index samtidigt som östeuropeiska så som Slovenien, Estland och Tjeckien gör framsteg. Sverige faller också på BNP (per capita) rankningen i relation till andra länder. Detta har pågått i snart två decennier och det är till stor del (men inte bara) invandringsrelaterat.

Visst tillhör topp 25 och det går bättre för Sverige än andra I-länder men att Sverige skall ha den välfärdsstat vi har idag går inte. En annan sak som oroar är naturligtvis kriminaliteten. Kriminalitet hänger bland annat samman med sociala faktorer (men inte enbart så som Sarnecki hävdar) och risken är naturligtvis den att vi kommer få ännu fler urfattiga kriminella invandrare (och svenskar) när "vi" tvingas skära i välfärdssystemen.

År 1990 hade Sverige 1.11 mord/dråp per 100,000. År 2018 hade vi 1.08. Siffrorna går upp och men jag tolkar det som om Sverige är stabiliserat på omkring 1.1 med viss uppgående trend. Det vill säga - vi har inte kommit någonstans de senaste 30 åren. År 1990 hade Hong Kong 2.39 mord/dråp per 100,000 invånare. År 2018 hade detta reducerat till 0.33 mord/dråp per 100,000. HK ligger snittar nu på omkring 0.5 mord per år. En lång rad asiatiska länder har gjort samma resa. De har gått från en högre mordfrekvens än Sverige till en lägre mordfrekvens. De har lyckats med detta eftersom de försöker lösa sina sociala problem samtidigt som de inte har tillåtit massinvandring. Det är (som vi vet i tråden) massinvandringen som driver på kriminaliteten och de ökade kostnaderna. Vidare leder det till att vi inte kan ta hand om våra egna som sedan förgås i fattigdom och kriminalitet. Faktum är att svenskar blir mer kriminella ju mer olämpliga invandrare vi tar emot.

Vad som hade varit proaktivt för svensk debatt hade varit en seriös diskussion om invandring, mångkulturalism och kopplingen till nationalekonomi. Den debatten förs förvisso av SD men inget av de sju övriga partierna är intresserade av att föra den. För någon vecka sedan skrev jag en sammanfattning av "Möt Sverige" debatten. Politikerna och opinionsbildarna är fast i "integrationspolitik" snacket. På andra sidan har du timida SD som tjafsar om "assimilationspolitik". Från ett ekonomiskt perspektiv så är snacket om "integration" och "assimilation" förbi. Det finns en ekonomisk verklighet och den stipulerar att den socialdemokratiska välfärdsmodellen måste nedmonteras.

Vad är de progressiva vill uppnå?

De vill döda tradition och interpersonliga fjättrande band, särskilt familjens, för att till slut upphäva Gud eller Naturen (till slut är det samma fiende: ramverket som sätter gränser). Massinvandring har varit ett fint lösningsmedel och Sverige går upp i limningen.

Jag har upptäckt Paul Kingsnorth, som från början kommer ur den brittiska miljörörelsen. Han påminner lite om JBP men är inte alls så uppmärksamhetatörstande och når längre med sina resonemang.

We got to talking about the last two momentous years: what had changed and how it had changed us. Something big, we both agreed, had shifted, but neither of us could quite pin it down. On the surface, of course, we could point to the obvious changes. The unprecedented biosecurity state which governments had imposed in response to covid. The accompanying media censorship operation. The vaccine passports and normalisation of mass surveillance. The digital attempts to enforce uniformity of opinion on key issues. Deepening political divisions. Crumbling public trust in institutions. Supply chain collapses. Coming food shortages. European war.

These are the symptoms of the times, but there was a shared sense that something else was going on behind them, and it wasn’t just the beer talking. We both seemed to feel as though something huge was moving beneath a deep ocean and we could only see the ripples on the surface. Whatever was happening, it somehow didn’t feel rational, or even really explicable. It felt like some psychic force was at work; as if some eruption from the underworld was playing out around us.

‘Sometimes’, my friend said, staring into the flames, ‘I feel like I’m living in 1913. Like we’re on the brink of something, but it hasn’t quite arrived yet.’

Throughout history it has always been the poets, the prophets and the mystics who intuit what undergirds the tenor of the times. Generally the reward for their perspicacity is to be ignored or laughed at, but they are usually far enough from the centre not to notice or care. René Guénon, who I wrote about last time, was one of them. He believed we are living through a ‘reign of quantity’ as a result of what he called the ‘Western deviation’ from eternal truth. This was a world of pure negation, a ‘counter-initiation’ characterised by ‘inverted symbols’, but it was not the result of purely human action. Guénon, too, felt something moving beneath the surface, and as a Sufi Muslim, he wasn’t shy about naming it. To this age, he wrote, ‘the word “Satanic’ can indeed be properly applied.’

Presenting disorder as order and truth as lies - this, wrote Guénon, was the way that Satan rolled. The ‘more or less direct agents of the Adversary’, he explained, using the Biblical name for what Europeans would later come to call the Devil, always aimed to invert reality. Right is wrong, black is white, up is down, there is no truth, do what thou wilt: this has always been the Adversary’s line, and today it is prominent in all quarters. Dis-integration is the tenor of the times.

[...]
The desire to build Utopia on the bones of the old world has been the consuming fire of Western thought for 300 years. Jacobins, Bolsheviks, communists, socialists, Fascists, Nazis, neoliberals and many more have all attempted to scour the ground clean and start again, and we are not done yet.

[...]

What Progress wants is the uprooting of everything

Modernity, in the final accounting, took aim at all authority, all tradition, everything rooted and everything past. Del Noce’s prediction, made decades ago, was that the end result of modernity’s revolutions would be the rise of a ‘new totalitarianism’. This time around it would not involve jackboots and uniforms. Instead, it would be a technocracy built on scientism and implemented by managerial elites, designed to ensure that order could continue after modernity had ripped up all former sources of authority and truth:

[...]

What Moloch wants - Moloch whose soul is electricity and banks - is sacrifice. We must sacrifice ourselves and our children to the robot apartments and stunned governments. What Anti-Christ wants is the opposite of transcendence. If the coming of Christ represents the transcendent breaking into the temporal in order to change it, then His opponent will herald a world of pure matter, uninterrupted by anything beyond human reach. Everything in that world is up for grabs. Anything, from rainforests to the human body, can be claimed and reshaped in the interests of advancing the realm of the human will. It is the oldest story.

The rushing power that runs beneath the age of Progress, the energy of the modern world, the river that carries us onwards - where is it taking us? We know the answer. Humans cannot live for very long without a glimpse of the transcendent, or an aspiration, dimly understood, to become one with it. Denied this path, we will make our own. Denied a glimpse of heaven, we will try to build it here. This imperfect world, these imperfect people - they must be superseded, improved, remade. Flawed matter is in our hands now. We know what to do.

What Progress wants is to replace us.

Perhaps the last remaining question is whether we will let it.

David Fuller har spelat in ett intressant samtal med Kingsnorth och Mary Harrington, som kallar sig reaktionär feminist, The War on Reality. Dissidentvänster och dissidenthöger söker upp varandra och finner samsyn.

https://youtu.be/x4kms2jkKbA