Tycker religiösa själva att deras religion är rimlig? (Sammanfogad tråd)

Nej, dummer. Det är inte vad jag skrev.

Nej, nu är det din kränkthet som pratar igen. Sådana som jag bryr sig inte alls om Gud. Gud är helt relevant tills NI demonstrerar att han faktiskt gör eller gjort något. Kom igen nu, kör hårt! Berätta vad han gör!
Vi förhåller oss till mekanismer vi känner till. Om du känner till några andra mekanismer står det dig fritt att demonstrera dessa. Tills dess ska du inte bli förvånad om man inte förhåller sig till dina fantasier som om det var verkligt.

Nej, du kom inte med någon observation. Du klagade bara.

Vad ska vi istället tolka det utifrån? Observationer vi inte kan se? Fenomen vi inte känner till?
Det förstnämnda.

Det finns det. Det har undersökts. Det har visat sig vara omöjligt att styrka. Fråga dig själv, har bevisbördan för de påståendena uppfyllts? Svaret är nej.
Och som jag frågade i förra inlägget, om vi måste förhålla oss till myter som förklaring på händelser, vilka myter ska vi använda? Är det bara Bibeln eller ska vi även använda oss av Odysséen kanske? Sagan om Ringen? Bamse? Var går gränsen?
Jag tror åter igen inte att du vet vad du snackar om.

Exakt min poäng. "Jag förstår inte hur allt kom till, alltså måste det finnas något ännu större/intelligentare/mäktare som trollade fram det!"
Det är magiskt tänkande och barnsligt/naivt. Som infödingar.
Öppensinnad kan man vara men man får vara försiktig så inte hjärnan ramlar ut eller så att inte någon kommer och försöker stoppa in något dåligt där.

Stackars Mike.
Men i övrigt, så vad?
En del idéer är bra, andra är dåliga. Ett samhälle filtrerar förhoppningsvis ut det dåliga och behåller det bra under en gemensam process. Även om ett sekulärt samhälle har kulturella rötter tillsammans med kristendomen betyder det inte att det inte är sekulärt, eller hur?

Vackert skrivet och säkert inte strikt menat men du förstår att en falsk dikotomi är ett dåligt val?

Skulle inte säga att det är en dum tanke att det finns en skapare, utan den mest logiska förklaringen till vår existens. Att något skapas ur ingenting är ju ur vår vardagliga logik just magiskt.

Skapades universum ur intet eller av en skapare. Vad är ens skillnaden? Utesluter det ena det andra? Varför?

Universum är mystiskt och vi kan inte förklara det logiskt. Därför är magiskt tänkande inte nödvändigtvis osant eller naivt. Att universum ens existerar öht är för oss "magi", något oförklarligt.

Och den skaparen behöver såklart ingen skapare själv? Så den absoluta regeln du kräver gäller bara för att du inte förstår hur det annars skulle ske?
Det låter inte logiskt för mig.

Vad jag vet är det bara religioner som säger att "i början fanns ingenting". Och en evig skapare med intellekt och superkrafter är inte magiskt?

Är det verkligen de enda alternativen? Det är ärligt talat inte så stor skillnad. Det låter som samma myt.
Nej, inte egentligen. Du påstår ju stort sett att universum skapades ur intet av en skapare. Det gör inte jag.

En gång i tiden kunde vi inte förklara åska och blixtar, så vi löste det med Tor och Oden. Vulkaner var bergsguden och oväder och torka var arga gudar som behövde blidkas. Jag skulle definitivt kalla det naivt att förklara universums uppkomst på samma sätt.

Allt vi kan se och någonsin har sett har varit saker som ökar i komplexitet. Gas som blir till solar som drar till sig massa som i sin tur blir till planeter i omlopp. Planeter som vid tillförd energi från solarna kan smälta vatten och nära liv. Liv som ständigt utvecklas och växer under solens energi. I början såg vi bara encelligt och enkelt liv i ålderlagren. Eftersom tiden gick ser vi mer komplicerade och större organismer och växter.

Så igen, allt vi kan se och någonsin har sett har varit saker som ökar i komplexitet.
Att då förklara allt med någon som är otroligt mycket mer kraftfullt och komplext är bara att flytta problemet till vad som skapade det, för även det måste ha kommit från något mindre komplext från början, om det är så att saker alltid måste vara skapade. Om så inte är fallet, och det alltid har varit så kan vi strunta i gudar och säga att universum i sig alltid funnits. Det är det mindre komplicerade svaret och Occam's Razor säger att den förklaringen med färre antaganden är den bättre förklaringen.
Åtminstone tills vi har mer fakta.

Såklart är allting i rörelse. Annars skulle vi ha styvt -250 grader kelvin.
Poängen är den att den lilla svenska kultur jag funnit i historien vilken inte fruktade Gud var ytterst begränsad. Samt att dessa värderingar som finns än idag inte bara hittas i lagstiftningen. Den hittas också hos de vilka möter andra kulturer dagligen. Där är det slitningar och skav, med rätta annars blir det aldrig en pärla.
Dock, om vi skulle kunna skapa lag utan rötter blir det en lag folket inte skulle följa.

"Du kan bara plantera om trädet visst många gånger, sedan dör det". Och det vore ju synd. Tur att flickan från duvemåla hade lyckan på sin sida.

Här talar du Gud. Ifall universum alltid funnits så passar Gud in I bilden som den som alltid funnits, den evige Guden. Det passar som handsken in I din beskrivning av universum. Frånsett då att vetenskapsmän anger jorden till att vara c:a 4,5 miljarder år gammal som en del av universum med solen angiven till c:a 4,6 miljarder års ålder.

Och allt som någonsin påståtts vara evigt. Helt utan grund, precis som Gud.
Missade du sista delen jag skrev om Occam's Razor eller förstår du bara inte?

Ur intet kommer intet.

Skapelsen är oberoende av intet och oberoende av något.

Den fysiska hönan lägger det transcendenta ägget som så småningom leder fram till den fysiska hönan som lägger det transcendenta ägget.

Båda är först och sist.

På slutet blir de två ett och då är Gud framme vid oss i tiden.

Jag har en viss sympati för ditt argument här, och jag är definitivt hellre på din sida än på nazisten Fleshbags.

Med detta sagt..

1. William av Occam var munk, och såg nog snarare Gud som den enklaste och mest rationella förklaringen. Alldeles självklart är det iaf inte bättre med en multiversumförklaring, med oändligt många oändligt stora universa (som t ex strängfysikern Susskind argumenterar för), för att förklara existensen av vår enda ovserverbara del det enda universum vi kan observera någon del av?

2. Kanske är argumentet öht inte så starkt som tydligen många framträdande ateister tror?

Science, Ockham’s Razor & God i Philosophy Now

https://philosophynow.org/issues/115/Science_Ockhams_Razor_and_God