Och allt som någonsin påståtts vara evigt. Helt utan grund, precis som Gud.
Missade du sista delen jag skrev om Occam's Razor eller förstår du bara inte?
-Vetenskapen- sepiritz -vetenskapen och Gud talar emot dig. Vetenskapen är övertygad om åldern på vår planet med stjärnorna I universum. Allt som har ålder har också ett första år. Så din övertygelse om ett annat; evigt universum slår slint.
Det är trovärdigt därför att vi ser vad Gud sagt i och med profeternas handlande.
Jag förstår alldeles utmärkt. Gör då som Jesaja. Klä av dig naken och och näcka i tre år. Du lär säkert få väldigt mycket uppmärksamhet, men frågan är hur mycket din trovärdighet ökar.
Sen uppkommer frågan om varför gud vill att hans profeter ska skämma ut sig.
Skulle inte säga att det är en dum tanke att det finns en skapare, utan den mest logiska förklaringen till vår existens. Att något skapas ur ingenting är ju ur vår vardagliga logik just magiskt.
Skapades universum ur intet eller av en skapare. Vad är ens skillnaden? Utesluter det ena det andra? Varför?
Universum är mystiskt och vi kan inte förklara det logiskt. Därför är magiskt tänkande inte nödvändigtvis osant eller naivt. Att universum ens existerar öht är för oss "magi", något oförklarligt.
Och detta leder till att varje uttalnde som påstås komma från vilken Gud som helst måste åtlydas? Eller ska vi använda rimlighetsbegreppet?
Jag har en viss sympati för ditt argument här, och jag är definitivt hellre på din sida än på nazisten Fleshbags.
Med detta sagt..
1. William av Occam var munk, och såg nog snarare Gud som den enklaste och mest rationella förklaringen. Alldeles självklart är det iaf inte bättre med en multiversumförklaring, med oändligt många oändligt stora universa (som t ex strängfysikern Susskind argumenterar för), för att förklara existensen av vår enda ovserverbara del det enda universum vi kan observera någon del av?
2. Kanske är argumentet öht inte så starkt som tydligen många framträdande ateister tror?
Och den skaparen behöver såklart ingen skapare själv? Så den absoluta regeln du kräver gäller bara för att du inte förstår hur det annars skulle ske?
Det låter inte logiskt för mig.
Vad jag vet är det bara religioner som säger att "i början fanns ingenting". Och en evig skapare med intellekt och superkrafter är inte magiskt?
Är det verkligen de enda alternativen? Det är ärligt talat inte så stor skillnad. Det låter som samma myt.
Nej, inte egentligen. Du påstår ju stort sett att universum skapades ur intet av en skapare. Det gör inte jag.
En gång i tiden kunde vi inte förklara åska och blixtar, så vi löste det med Tor och Oden. Vulkaner var bergsguden och oväder och torka var arga gudar som behövde blidkas. Jag skulle definitivt kalla det naivt att förklara universums uppkomst på samma sätt.
Allt vi kan se och någonsin har sett har varit saker som ökar i komplexitet. Gas som blir till solar som drar till sig massa som i sin tur blir till planeter i omlopp. Planeter som vid tillförd energi från solarna kan smälta vatten och nära liv. Liv som ständigt utvecklas och växer under solens energi. I början såg vi bara encelligt och enkelt liv i ålderlagren. Eftersom tiden gick ser vi mer komplicerade och större organismer och växter.
Så igen, allt vi kan se och någonsin har sett har varit saker som ökar i komplexitet.
Att då förklara allt med någon som är otroligt mycket mer kraftfullt och komplext är bara att flytta problemet till vad som skapade det, för även det måste ha kommit från något mindre komplext från början, om det är så att saker alltid måste vara skapade. Om så inte är fallet, och det alltid har varit så kan vi strunta i gudar och säga att universum i sig alltid funnits. Det är det mindre komplicerade svaret och Occam's Razor säger att den förklaringen med färre antaganden är den bättre förklaringen.
Åtminstone tills vi har mer fakta.
Du kan dock inte undkomma den magiska aspekten. Hur kommer det sig att universum öht existerar. Hur kan något komma att existera från en icke existens. Hela den där grejen är väldigt mystisk och det möjligt att det är omöjligt att förklara det hela med vårat språk och logik. Du kan tro att det finns en logisk förklaring. Men det är inte alls säkert. Åtminstone inte enligt vår begränsade logik. Så hur tänker du egentligen kring detta mystiska?
__________________
Senast redigerad av stycket 2022-01-11 kl. 00:37.
Och detta leder till att varje uttalnde som påstås komma från vilken Gud som helst måste åtlydas? Eller ska vi använda rimlighetsbegreppet?
nej det betyder att uttalanden kan vara sanna. Sen säger ju även gud att vi har fri vilja att gå emot guds ord och då lära oss av konsekvenserna som blir. Har du lärt dig något än av alla konsekvenser i ditt liv tro ?
Jag har en viss sympati för ditt argument här, och jag är definitivt hellre på din sida än på nazisten Fleshbags.
Med detta sagt..
1. William av Occam var munk, och såg nog snarare Gud som den enklaste och mest rationella förklaringen. Alldeles självklart är det iaf inte bättre med en multiversumförklaring, med oändligt många oändligt stora universa (som t ex strängfysikern Susskind argumenterar för), för att förklara existensen av vår enda ovserverbara del det enda universum vi kan observera någon del av?
2. Kanske är argumentet öht inte så starkt som tydligen många framträdande ateister tror?
Både Aristoteles och Ptolemaios föregick Ockham med principen och använde lite annorlunda ord för att beskriva den. Jag skulle säga att "förklaringen med färre antaganden är oftast den bättre", åtminstone tills man har mer fakta.
Aristotle writes in his Posterior Analytics, "We may assume the superiority ceteris paribus [other things being equal] of the demonstration which derives from fewer postulates or hypotheses."
Ptolemy stated, "We consider it a good principle to explain the phenomena by the simplest hypothesis possible."
Det jag menar i argumentform är:
Vi har (1) universum.
För att förklara det lägger vi till en (2) evig (3) gud.
Det skulle vara enklare att ha ett (2) evigt (1) universum än att lägga till ytterligare ett antagande (3) gud.
1+2 innehåller färre överflödiga antaganden än 1+2+3.
Åtminstone tills evidens/fakta presenteras.
När det gäller multiversumhypoteser såg jag ett elegant sätt att förklara det som kändes för mig överväldigande när jag förstod det:
Om man först glömmer universum som vi ser det och föreställer sig ett firmament där allting finns. En sorts under- eller överuniversum i form av en motorväg eller flod om man så vill. På ett ställe spricker det här firmamentet av någon sorts spänningar. Den sprickan tar en ny form och är de dimensioner och konstanter vi känner till och läckaget är vårt expanderande universum som precis uppstod. Vårt universum är en liten spricka i en under- eller överliggande existens.
Jag vet inte om det är sant men det kändes som en förklaring som passade utmärkt med det vi vet.
När det gäller frågan om var gudar och skapelsehandlingar finns i det hela, tja det avgör inte frågan. Det flyttar den bara.
-Vetenskapen- sepiritz -vetenskapen och Gud talar emot dig. Vetenskapen är övertygad om åldern på vår planet med stjärnorna I universum. Allt som har ålder har också ett första år. Så din övertygelse om ett annat; evigt universum slår slint.
Dumheter. Allt vi ser kommer ur någonting annat. Vi har helt enkelt varken förståelse eller instrumentation för att se 'bortom' det vi kallar Big Bang.
Jag säger dock inte att Universum är evigt. Jag säger att om man ska föreslå en evig gud som lösningen är det enklare att anta ett evigt universum eller ett evigt det-som-är-bortom-universum-som-universum-finns-i istället för att blanda in ett än större antagande om någon gudavarelse. Speciellt inte utan evidens för denna påstådda gud.
Du kan dock inte undkomma den magiska aspekten. Hur kommer det sig att universum öht existerar. Hur kan något komma att existera från en icke existens. Hela den där grejen är väldigt mystisk och det möjligt att det är omöjligt att förklara det hela med vårat språk och logik. Du kan tro att det finns en logisk förklaring. Men det är inte alls säkert. Åtminstone inte enligt vår begränsade logik. Så hur tänker du egentligen kring detta mystiska?
Precis så. Det är något vi inte kan förklara. Något jag hoppas att vi får bättre insyn i framöver.
Det faktum att vi inte kan förklara det är inte evidens för en skapare eller en gud.
Det kallar man argument from ignorance (eller incredulity) = Jag förstår inte hur X, alltså Gud.
Både Aristoteles och Ptolemaios föregick Ockham med principen och använde lite annorlunda ord för att beskriva den. Jag skulle säga att "förklaringen med färre antaganden är oftast den bättre", åtminstone tills man har mer fakta.
Aristotle writes in his Posterior Analytics, "We may assume the superiority ceteris paribus [other things being equal] of the demonstration which derives from fewer postulates or hypotheses."
Ptolemy stated, "We consider it a good principle to explain the phenomena by the simplest hypothesis possible."
Det jag menar i argumentform är:
Vi har (1) universum.
För att förklara det lägger vi till en (2) evig (3) gud.
Det skulle vara enklare att ha ett (2) evigt (1) universum än att lägga till ytterligare ett antagande (3) gud.
1+2 innehåller färre överflödiga antaganden än 1+2+3.
Åtminstone tills evidens/fakta presenteras.
När det gäller multiversumhypoteser såg jag ett elegant sätt att förklara det som kändes för mig överväldigande när jag förstod det:
Om man först glömmer universum som vi ser det och föreställer sig ett firmament där allting finns. En sorts under- eller överuniversum i form av en motorväg eller flod om man så vill. På ett ställe spricker det här firmamentet av någon sorts spänningar. Den sprickan tar en ny form och är de dimensioner och konstanter vi känner till och läckaget är vårt expanderande universum som precis uppstod. Vårt universum är en liten spricka i en under- eller överliggande existens.
Jag vet inte om det är sant men det kändes som en förklaring som passade utmärkt med det vi vet.
När det gäller frågan om var gudar och skapelsehandlingar finns i det hela, tja det avgör inte frågan. Det flyttar den bara.
Men om universum inte är evigt, utan har en början, vad händer då med enklast möjliga förklaring? Jag menar då inte att något annat skulle finnas som inte kommer någonstans ifrån.
?
