Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Du lever uppenbarligen i en villfarelse. Om du vill fortsätta med det så behöver du inte göra någonting.

Om du vill lära något om verkligheten och komma in i matchen så rekommenderar jag att du börjar här.

(FB) Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

–

Dom fem scenarierna och "the middle of the road"
Här finns en sammanställning av fem olika huvudscenarier. Vad vi kommer att se beror på hur vi kommer att agera. Jag tror, ungefär som beskrivs i texten, att SSP2-4.5 är det som är mest troligt.

Om det blir så är detta vad vi bör vänta oss.

«3) SSP2-4.5 — Sometimes described as “middle of the road,” this scenario lines up with what countries have pledged to do so far about climate change. If every country actually fulfilled its existing obligations, their emissions would lead to about 2.7°C of warming by 2100, with a likely range between 2.1°C and 3.5°C. Under this scenario, the Arctic Ocean would likely be ice-free in the summer, which could have ripple effects on weather all over the world.

On top of the devastating effects in the first two scenarios, scientists expect that 3°C of warming would cause a significant drop in global food production, far more extreme heat, and more devastating flooding from extreme rainfall.

This storyline presumes that future global development patterns will not radically shift from historical trends. Inequalities will still persist between countries and development will be slow, but there will be international cooperation on environmental goals. The global population in this scenario would peak at 9.6 billion people.»

https://www.vox.com/22620706/climate-change-ipcc-report-2021-ssp-scenario-future-warming

Rödmarkeringarna är mina.

Frågan är väl om antagandet att alla länder kommer att göra vad dom har lovat inte är väl optimistisk? Om det är så ska vi räkna med att det blir varmare och att konsekvenserna blir mer allvarliga. Än vad som beskrivs ovan.

–

Är det roliga timmen?

Om man vet att det finns en regelbundenhet, som är fallet med solcyklerna, så finns eventuellt en poäng med löpande medelvärden. Men då beräknar man medelvärdet över en eller flera perioder, inte något mellanting. Har du fått en hjärnblödning eller vad är det frågan om?

Det senaste året har du säkert sett massa diagram med rapporterade covidfall. Många har visat löpande 7-dagarsmedel eftersom rapporteringen varit ojämn under veckan. Hade du föredragit 9-dagarsmedel kanske? Centrerar man ett sådant medelvärde kring en onsdag får man med två helger. Bra va?

Limiting global warming to 1.5 °C will require drastic action
Meningen är hämtad från en artikel som nyligen publicerades i den välrenommerade, referentgranskade vetenskapliga tidskriften Nature.

https://www.nature.com/articles/d41586-021-02179-1

Det finns mer av intresse i artikeln, men meningen ovan fick mig att tänka på hur fossilindustrins propagandamaskinerier GWPF och Heartland och kanske främst deras svans, ser det som viktigt att gå till angrepp mot Greta Thunberg. Som, som jag uppfattar det, har två huvudbudskap.

1. Listen to the scientists.
2. Don't wait. Start acting now.

Viktiga budskap, som är angelägna och bra för allt och alla. Utom för fossilbolagens inkomster och de som har nytta av att fossilbolagen och oljeproducerande länders enorma inkomster fortsätter att komma.

Är Greta ett verkligt hot mot fossilindustrin eller är det bara generell rädlsa, främst hos fossillobbyns svans, som gör att dessa lägger så mycket energi på att hata Greta?

–

Låt mig gissa?
– Du har inte läst statistik?
– Du har inte läst fysik?
– Du saknar helt kunskaper inom områden som stokastiska processer och statistisk fysik?

Solfläckscyklernas period är inte exakt. Den är i medeltal drygt elva år, men det varierar något. Om man jämför det med veckans dagar så har man missat något fundamentalt. Kanske tror du att en vecka har ungefär sju dagar?

När det gäller covid så är hur rapporteringen varierar under veckan en viktig faktor. När det gäller den arktiska isvolymen, liksom t.ex. den globala medeltemperaturen, så gäller bl.a.:

– Solfläckarna har totalt sett liten betydelse.
– Det finns ett antal stokastiska inslag som inte är periodiska med en exakt period.

Därför finns inte någon grund för att jämföra veckorapportering med dom stokastiska inslag i klimatet som påverkar den arktiska isens volym eller den globala medeltemperaturen. Tänk "brus" i stället för veckodagar så kommer du mycket närmare verkligheten.

Tramsar du avsiktligt eller är du genuint okunnig?

–

Säger den som inte hört talas om Gauss-Markovs sats. Vill du berätta igen om din fina teori att minsta kvadrat-beräkningar förbättras om man räknar på löpande långtidsmedelvärden?


Så bara för att en solcykel inte är exakt 11 år så ska man räkna med 15-årsmedelvärden istället.

Vetenskapsförnekarna hade fel – Som vanligt!
Alla som följt tråden ett tag minns hur fossilindustrins propagandamaskinerier GWPF och Heartland nästan varje år i september skräms med att en global nedkylning åtföljd av stora mängder is är på väg att välla in över oss. Ibland redan vid kommande årsskifte, ibland något senare.

Behöver jag påminna om att vi ännu inte sett den "utlovade" isen välla fram?

I en artikel görs det upp med GWPF-svansens lögnaktiga skrämselpropaganda om hur isen väller fram.

Climate contrarians predicted the world would cool—it didn’t
«2009, Henrik Svensmark: “In fact global warming has stopped and a cooling is beginning[...] Everything indicates that the Sun is going into some kind of hibernation[...]”»

https://archive.is/Yj0AH
https://arstechnica.com/science/2021/08/a-look-back-at-very-bad-predictions-of-global-cooling/

Två saker är ständigt återkommande i vetenskapsförnekarnas budskap.
– Dom har fel.
– Dom ljuger.

Sett i förhållande till ett sådant "track record" så måste man väl ge dom ett erkännande för att dom är förvånansvärt uthålliga?

–

Ähum, host, host...

Vilken "fina teori" om minsta kvadratberäkningar?


Återigen (för minst femte gången):
Glöm solfläckscykler. Dom har så liten betydelse i sammanhanget att du kan bortse från dom.
Titta på det som har verklig betydelse istället.
ENSO, NAO, PDO, AMO, MJO, AO och IOD är exempel på viktiga faktorer av stokastisk karaktär som påverkar både den globala temperaturen och den arktiska isvolymen. Inte i en riktning, men som ett "brus" som överlagras på den långsiktiga trenden. Som ibland om man tittar på några enstaka år i rad kan få det att se ut som om det finns en trend. En trend som inte finns om man "avlägsnar skygglapparna" och ser till vad som händer över ett lite längre tidsperspektiv.

Stokastiska inslag som nästan alla (utom några enstaka stolpskott i GWPF-svansen) förstår har dessa egenskaper.
– Dom bidrar inte i en riktning, utan värmer och kyl växelvis.
– Dom har, även om namnen ibland vilseleder, en snarast stokastisk karaktär.
– Dom har varierande perioder från veckor/månader upp till ett antal år och ibland t.o.m. årtionden.

–

Varför envisas du med att hävda att klimatet består utav stokastiska processer när klimatet är ett icke-linjärt kaotiskt dynamisk system? Oförutsägbara skillnader kan uppstå även om systemet styrs av deterministiska lagar.

Dina statistiska "analyser" är som att använda en skruvmejsel för att slå i en spik.

Just det ja, du försöker visa dig på styva linan för att du gått någon statistikkurs.

Tips, du kan inte förutsäga ett kaotiskt system. Hävdar du motsatsen så förstår du inte innebörden av ordet kaotiskt.

Vi jämförde trender för olika temperaturserier och du klankade ner på mig för att jag till skillnad från dig inte "reducerade det stokastiska inslaget" innan trendskattningen.



Jag har aldrig sagt att solcyklerna har någon betydelse. Men ditt påstående var specifikt att 15-årsmedelvärden är bättre än 11-årsmedelvärden för att ta bort en eventuell effekt från solcyklerna.

Jag förutsäger att december blir kallare än september i år i Sverige. Håller du emot?

Du trollar som vanligt, ser jag...

Jag låtsas ändå som om du inte trollar utan som om du är intresserad av att lära dig något. Om det nu är möjligt...

Du har ju hävdat att du har IQ över 100, så förr eller senare kanske vi får se ett bevis på att det är så. Eller kanske inte...

Innan jag listar några exempel där fördelar med att betrakta delar av klimatsystemet som att det som händer styrs av, till synes, stokastiska processer, så vill jag påpeka ett par saker.
– Jag sätter oftast "stokastisk" mellan citattecken här eftersom det egentligen mest handlar om processer som kan beräknas om vi vet tillräckligt mycket om dom och har tillräckligt med beräkningskapacitet.
– Att betrakta processer som egentligen är deterministiska som stokastiska kan ofta i klimatsammanhang underlätta beräkningar.
– Även om det är deterministiska processer så kan dom ut makroskopisk synpunkt ofta betraktas som stokastiska.

Jämför t.ex. en gas i en behållare. Du skulle kunna räkna ut exakt vad som händer om du har information om varje atom och molekyl, inklusive massa, rörelseriktning och hastighet. Även om du "bara" har 1 m³ luft, dvs. ca 2,53 x 10²⁵ molekyler att räkna på så säger det sig självt att en sådan beräkning på molekylnivå är orealistisk. Genom att strunta i individuella molekyler och i stället beakta makroskopiska egenskaper som är en följd av en statistisk fördelning av vikter, rörelseriktningar och hastigheter så bli det ganska lätt att räkna på vad som händer i gasen när man t.ex. värmer den.

Stochastic Climate Theory
https://www.maths.usyd.edu.au/u/gottwald/preprints/chapter_CUP.pdf

Weather forecasting history and modern stochastic processes
https://blogs.canisius.edu/mat345/2016/02/25/weather-forecasting-history-and-modern-stochastic-processes/

An Introduction to Probability and Stochastic Processes for Ocean, Atmosphere, and Climate Dynamics
https://www.pims.math.ca/files/monahan_2a_0.pdf

Stochastic and Statistical Methods in Climate, Atmosphere, and Ocean Science
Crommelin et.al.

Stochastic Climate Theory and Modelling
https://arxiv.org/pdf/1409.0423.pdf
«This calls for stochastic methods for numerical weather and climate prediction which potentially allow a proper representation of the uncertainties, a reduction of systematic biases and improved representation of long-term climate variability.»

Stochastic processes in climate modeling: from Lorenz to the El-Niño recharge oscillator and beyond
https://www.researchgate.net/publication/234389871_Stochastic_processes_in_climate_modeling _from_Lorenz_to_the_El-Nino_recharge_oscillator_an d_beyond

Stochastic Physics and Climate Modelling
ISBN: 9780521761055 (2009)

Stochastic climate models Part I. Theory
K. Hasselmann (1976)

–