Citat:
Ursprungligen postat av
casefold
Varför inte 9-årsmedelvärden? Det ingår ju också i din repertoar. Det filtrerar bort "bruset" lika bra och visar att utvecklingen har planat ut på slutet.
Bruset har olika inslag och dom olika inslagen har olika betydelse i olika sammanhang.
Borde vi alltid satsa på 30-års medelvärden?
Om det vore t.ex. 2060 nu och vi hade dom ganska bra data som vi har om en rad viktiga parametrar, som t.ex. koldioxidutsläpp, global medeltemperatur, den arktiska isens volym m.m. som vi har från ca 1979 (för koldioxid sedan 1959) så skulle jag helst se att vi alltid hade med 30-års medelvärden. För att se vad som händer när vi nästan helt filtrerat bort "bruset", det "stokastiska" inslaget i dom mått vi har på t.ex. global temperatur och Norra Ishavets isvolym. Det vore i så fall 30-års medelvärden från en 80-års period. Nu har det ju tyvärr bara gått 42 år sedan 1979. Att då se till 30-års medelvärden för en tidsperiod på 42 år skulle bli lite "torftigt". Även om ett 30-års medelvärde skulle ge en bra bild av trenden för hela intervallet, så blir det ändå en trend för 12 år. Vi vill se mer! Därför kompromissar vi. Vi "släpper igenom" mer brus för att få en bättre bild av vad som händer i närtid. Hur mycket brus är vi beredda att släppa igenom och hur nära närtid vill vi komma? Det är en kompromiss. Som bl.a. styrs av vilka "bruskomponenter" vi vill tillåta att dom syns och stör när vi sammanställer resultatet.
Vilka är dom olika inslagen i "bruset"?
Vi har det uppenbara "väderbruset". Som gör att t.ex. den globala medeltemperaturen över land varierar snabbt. T.o.m. inom en månad. Vi har "säsongsbruset". Som bl.a. beror på att det är mycket mer land på norra halvklotet än på södra. Som gör att den globala medeltemperaturen är högre då det är sommar på norra halvklotet än då det är vinter på norra halvklotet.
Det mesta av "väderbruset" och "säsongsbruset" är borta om vi ser på årsmedelvärden och i varje fall om vi ser på 3-års eller 5-års medelvärden.
Men, så har vi variationer i havsströmmar. Som påverkar den globala medeltemperaturen och issmältning genom att relativt små men varierande mängder kallt vatten från oceanernas djup blandas med det vatten som förs runt av strömmar. Dom här strömmarna, eller snarare variationerna i strömmarna, har olika och varierande periodicitet. Vi försöker följa ENSO, NAO, PDO, AMO, MJO, AO och IOD som alla påverkar, i viss mån samvarierar, och i viss mån varierar på olika sätt och med olika tidsperioder. Från mellan månader och enstaka år upp till årtionden eller t.o.m. flera årtionden.
För att slippa säga "vi väntar 40 år tills vi har bättre dataunderlag" så kompromissar vi och tittar på trender för kortare tidsintevall, med kortare perioder för medelvärden än 30 år. Kanske 15 år? Kanske 11 år? Kanske 5 eller t.o.m 3 år? Men, när vi kompromissar måste vi vara medvetna om vad vi gör och även hålla ett öga på vad som händer med dom "långsamma stokastiska" inslagen, som t.ex. PDO och AMO, som ofta har perioder på 10 år eller mer.
Solfläckar har en liten men inte helt försumbar betydelse. I 11-års medelvärden kan dom möjligen finnas kvar, men i 15-års medelvärden är deras cykliska påverkan, med en period på ca 11 år, borta.
Vad är "långsiktig trend" när det gäller isvolymen i Norra Ishavet?
Två speciella "trögheter" har stor betydelse. Det är dels isen, som även om den varierar en hel del under kalenderåret ändå varierar långsammare än t.ex. den globala medeltemperaturen över land. Sedan är det vattnet i Norra Ishavet. Som kyls av isen, så länge det finns is, men som ändå långsamt värms upp. Samtidigt har vi snabba variationer som påverkar isen. Kraftig vind t.ex. bryter sönder is och gör att den smälter snabbare. Sådant kan variera från år till år.
En variabel som PDO påverkar en hel del. Men, eftersom trögheten hos Norra Ishavet, dess vatten och dess is är betydande så kommer påverkan från PDO på Norra Ishavets is senare än dess påverkan på t.ex. den globala medeltemperaturen över land.
"Svavelpausen"
När vi går så långt tillbaka i tiden att vi täcker tidsintervallet ca 1945 – 1975 så måste vi beakta "svavelpausen". Snabbt växande utsläpp av svavel från växande förbränning av fossila bränslen med hög svavelhalt orsakade stoftansamling i atmosfären. Som orsakade en global nedkylning som var av samma storleksordning som den globala uppvärmningen, under perioden.
I alla sammanhang när vi ser till klimatet och fenomen som påverkas av klimatet undeer det här tidsintervallet så måste vi väga in svavlets påverkan.
Toppen i början av 1940-talet
När vi går tillbaka till 1940 eller tidigare så måste vi beakta toppen i början av 1940-talet. Den hade två huvudförklaringar. Dels hade variationer i havsströmmar, t.ex. PDO och ENSO, en ovanligt stor "värmande" påverkan då. Dels hade andra världskriget en tydlig påverkan. På den tiden kom rapporter om havstemperatur oftast från fartyg. Under kriget minskade rapporter från fartyg och sammanställningar av dessa betydligt. En följd blev att den, bl.a. påverkad av PDO, stigande temperaturen över land fick större resultat i sammanställningarna än den borde ha fått. Tillsammans innebär detta att vi alltid måste vara försiktiga när vi har med början av 1940-talet i en dataserie. I synnerhet om vi beaktar ett intervall som börjar eller slutar under inledningen av 1940-talet.
9-års eller 11-års medelvärden för isvolymen?
Tja, eftersom du ber så snällt, så kan jag väl göra en graf som visar detta. Skämt åsido. Jag tycker att man, om man har lite kunskap om stokastiska processer, statistisk fysik och statistik kan få en bättre bild av vad som händer genom att jämföra t.ex. årsmin, 11-års medelvärde av årsmin och 15-års medelvärde av årsmin i samma graf. Så, här är en graf med årsmin, 11-års medelvärden och 15-års medelvärden.
https://ibb.co/4KTs8V9
Två "hack" i (den här röda) 11-årskurvan förtjänar att kommenteras. Det är hacken mellan 1986 och 1987 och mellan 2015 och 2016.
– Hacket mellan 1986 och 1987 är en följd av att det var ovanligt lite is 1981.
– Hacket mellan 2015 och 2016 är en följd av att det var ovanligt lite is 2012.
Att höja rösten och ropa "titta nu ökar den arktiska isvolymen" 2021 är naturligtvis lika dåligt genomtänkt som det hade varit att göra samma utrop baserat på "hacket" i kurvan mellan 1986 och 1987.
Minst så borde ropen som skallade för ca 7 år sedan,
"titta nu har den globala uppvämningen slutat" i dag kunna väcka tankar om hur tokigt det kan bli om man körsbärsplockar i data i stället för att försöka se till långsiktiga trender.
Det är väl klimatet vi försöker följa?
Jag avslutar med ett citat av Richard Hamming:
«The purpose of computing is insight, not numbers»
–
