Citat:
Ursprungligen postat av
nongming
Ni lyssnar på podden för att den engagerar, och den engagerar er för att det inte finns något som engagerar lika mycket (har du provat att spela tennis t.ex?)

Kanske inte podden är så dålig ändå…
Naturligtvis engagerar man sig när medmänniskor far illa. Precis som den fulla grannen som skapar en otrevlig och hotfull miljö för grannskapet är en given markör för väckt engagemang.
Jag har dock redan beskrivet mer ingående vad som engagerar med Henko och Axel:
Citat:
Ursprungligen postat av
LinusSarud
Ja, naturligtvis. Egentligen så har nog varken jag eller de flesta andra något emot människor som är dumma i huvudet och lika korkade som Henko och Axel verkar vara. Man har inte heller något emot när samma sorts dumhuvuden trumpetar ut sin inkompetens och okunskap i sociala medier och annat. Alltså, vem blir brydd av korkat folk som skriker att ”jorden är platt” eller att ”år 2012 kommer jorden explodera!!”?
Det är ju i regel bara att ignorera folk som är för ointelligenta för sitt eget bästa - MEN - nu kommer vi till det viktiga. Förutom att vara korkade så finns det personer som är rent elaka och i största allmänhet jobbiga mot andra personer och individer. Det kan handla om att de skriker åt folk som råkar passera på gatan eller att de sitter i en podcast och snackar ren dynga om andra personer. Då handlar det om ett annat beteende, låt oss kalla det för beteende (B) medan att vara dum i huvudet är (A).
Rent krasst så är varken (A) eller (B) fel. Det är tillåtet att vara korkad och annonsera överallt att man är korkad, det är dessutom inte så farligt med beteende (B) rent generellt för det beror ju helt på vem man beter sig mot och på vilka grunder.
Däremot om man både är dum i huvudet (A) och dessutom har ett vidrigt beteende (B) så slutar det ofta, men inte alltid, i en synergieffekt (C).
Vad är då (C)? Jo, det är när man är oerhört slarvig (pga. A) med att bilda sig en uppfattning om nån annan person, man anstränger sig inte, och på det dåliga underlaget sitter man och beter sig som (B) mot personen. Om nån beter sig vidrigt mot andra personer så är det minsta man kan förvänta sig att de har gjort sitt jobb, så att de verkligen har en god anledning - utom rimligt tvivel - att personen ”förtjänar” vidrigheterna mot sig.
A + B slutar inte alltid i C. Det finns personer som är korkade, och som beter sig vidrigt mot andra människor, men trots detta så anstränger de sig tillräckligt mycket för att undvika välja att gå på andra människor på svaga grunder.
Sammanfattat så är det hela anledningen till varför t.ex. jag själv föraktar Henko och Axel, de är helt enkelt de där vidriga människorna som ger sig på andra på alla tänkbara fula sätt på undermåligt underlag. Det är varken att de är korkade eller att de skriker fula ord om andra i sin podd som är problemet; problemet är på vilka slarviga grunder de gör det. Ska man sitta och tigga stryk av andra så ska man fan ha sett till att göra ett ordentligt välvilligt arbete innan för att utesluta att man begår ett misstag, för att undvika att framstå som en trångsynt buffel som förtjänar mer än all den stryk de tigger om.
Detta är ju A och O för att vara en fungerande part i ett samhälle. Folk som håller på som Henko och Axel har man i alla tider, sedan stam-samhället, kastat i ån, halshuggit eller kastat åt vargarna.. det är en personlighetstyp som är ovälkommen i gemenskapen. Så har det alltid varit. Det enda som tillåter att de fortfarande är vid liv är det moderna samhället.
Målsättningen med engagemanget är ju någonstans mellan att få den fulla grannen på bättre tankar och att avliva honom så att man slipper honom. I princip samma grej bygger engagemanget för Haveristerna på. Det är helt enkelt ett ovälkommet element i samhällsbilden som man engagerar sig för att antingen förändra eller förinta.
Om inga medmänniskor hade blivit drabbade så hade jag haft noll intresse och engagemang för podden då de som håller i den inte bidrar med något intellektuellt värde.
För några år sedan var jag engagerad mot Ehsan Fadakar, Oisin Cantwell, Özz Nüjen och Fredrik Virtanen på liknande grunder som mitt engagemang för Haveristerna bygger på. Allt eftersom de tog paus från Twitter och har gjort en lågmäld entré tillbaka så har de inte väckt mitt engagemang lika mycket. Man engagerar sig där det behövs och är nödvändigt.
På liknande sätt har jag varit engagerad i vad Myra och Loan Sundman haft för sig genom åren. Det engagemanget har nu svalnat eftersom allt färre oskyldiga medmänniskor blir utsatta för deras dumheter nu för tiden.
Uppkäftiga vidriga svin som trampar på andras integritet väcker mitt engagemang. Och jag betvivlar att jag är ensam om det. Hade det varit förr i tiden så hade lösningen varit att dränka allihopa i närmaste vattendrag.
Hela poängen med liberalism, när man vill att det mesta ska vara lagligt, fritt och möjligt, är att man vägrar acceptera när någon annan avsiktligt eller oavsiktligt skadar andra. Det finns mängder av saker vidriga svin kan göra mot andra människor utan att det är olagligt. Jag skiter fullständigt i lagen vad gäller att bedöma vad andra sysslar med, om någon beter sig illa mot andra så väcker de mitt engagemang och ska bekämpas. Jag bryr miig inte ett skit om huruvida Haveristerna är lagliga eller inte, det är irrelevant. De är vidriga svin och kommer få dras med såna som mig så länge de fortsätter vara vidriga svin.
Hur man engagerar sig är däremot individuellt, jag själv engagerar mig mest genom att prata om saken på nätet - andra engagerar sig genom att beväpna sig med hammare och gör ett hembesök hos den som förtjänar det. Ingen yttrandefrihetsgrundlag i hela världen fungerar som en sköld mot en hammare.
Saknar man respekt för andra människor till den grad att man sitter och skriker om dom och hittar på rena lögner om dom i nån podcast, ja då fiskar man efter att väcka engagemang - inte bara hos den de skriker om utan engagemanget väcks i varierande grad hos hundratals andra. Till slut väcker de engagemang hos en person som ”inte har något att förlora”. Då kan det sluta väldigt illa.