Officiella GMU och Värnpliktstråden

Jag tror inte det är problem. Jag hoppas att med min civila jobberfarenhet så kan jag ha en framtida karriär i FM och då är det en början.

Jag är också i din ålder och skulle aldrig gå tillbaka att göra lumpen med den livserfarenhet man samlat på sig. Du kommer troligtvis bara tycka att befälen är fåniga och uppgifterna meningslösa. Vilket de i många fall är, problemet är att man inte ifrågasätter det på samma sätt som 19-åring.

Tjena! Jag har mönstring om 3 veckor och är lite fundersam kring psykologbesöket. Jag är 24 år gammal och är nuvarande butikschef, men jag vill göra karriär inom försvaret. Borde jag spela på ledarskap mycket hos psykologen? Mvh SKJ

Det beror på. Generellt sätt märker psykologen om du har ett ledarskap, men det är absolut något du kan ta upp med tanke på att psykologen med 99% säkerhet kommer fråga om ditt liv för att skaffa sig en bild om dig som person.

Förresten, vad vill du göra karriär som?

Inledningsvis försöka mig på jägare eller dyl då jag har flera vänner som ska göra det, detta året. Plus att jag vill ha en utmaning och se var gränsen går. Sen får jag se om det går bra och eventuellt officer eller om andra intressen dyker upp.

Gå långt, stirra på saker och bajsa i påse med andra ord Skämt åsido så är det lite skitsamma om du får en gruppchefsroll under värnplikten, stannar du kvar i firman kommer du hamna där förr eller senare om du har rätt egenskaper. Dessutom är det bara nyttigt för erfarenhetsbanken att ha varit på soldatnivå, då man skapar sig en mycket större förståelse för hur varje befattning funkar avseende strid, belastning osv.

Om du senare beslutar att plugga till officer oavsett om det är OP eller SpecOff kommer du ha rejäl nytta av både din tid som soldat och gruppchef. Så mitt generella tips avseende karriär är att ta det stegvis, du behöver naturligtvis inte ha genomgått varje enskild befattning, men åtminstone en på varje nivå för att skapa systemförståelse.

Låter som att du har bra koll på läget! Ja men får se hur det går, ska först klara av mönstringen sen ta det därifrån. Klarade mig bra för 3 år sedan, förutom psykologen men jag har någon hum om varför jag inte klarade det.

Var redo på att psykologen kommer ifrågasätta allt och ställa följdfrågor. "Har du haft en riktigt jobbig situation på arbetsplatsen?" "Hur hantera du den?" "Hur hanterar du konflikter mellan två som jobbar under dig?" "Varför hanterar du det på det viset?" Osv osv. Fast de vet du väl om från din förra session iofs!

Du kommer få många möjligheter att trycka på ditt yrke som butikschef, sen är det bra att lägga till lite saker själv utan att för den skullen framstå som kaxig, överdriven självsäker o så.

Gör just nu värnplikt och är ett par månader in men mår skit psykiskt och vill verkligen bara hem. Befälen är bra, kamraterna är bra men jag hör verkligen inte hemma här. Hur går jag tillväga för att ta mig hem och bort från detta iom totalförsvarpliktslagen? Har inget intresse i det militära. Är ute efter raka svar och inte att jag ska bita ihop osv. Har försökt bita ihop men mått såhär en längre tid.

Hej,

Kom hem precis på min första permis efter 10 dagar inne. Har mått psykiskt dåligt varannan dag och bara känt att jag inte vill mer. Har lätt för att vända mig inåt när jag är stressad och allt är nytt, och har därför inte kommit in i gruppen på samma vis som övriga verkat göra. Har ni några tips? Jag är en person som ofta behöver lite längre tid för att smälta och komma in i grejer.

Hur var det för er i början och hur mådde ni? Vet att jag inte är ensam om att känna såhär men skulle verkligen uppskatta om någon vill dela med sig av tankar och erfarenheter. Hur ska jag tänka? När kände ni att det blev bättre?

Att må dåligt i början av sin värnplikt är helt normalt och egentligen inte något som du behöver oroa dig för mycket över, då det tenderar att gå över allteftersom tiden inne går. Själv så minns jag att jag under de 2 första veckorna innan vår permis så mådde jag så dåligt varje dag att jag bara ville hem. Vet många som låg och grät sig till sömns för att de mådde så dåligt. Detta är inget konstigt, då man befinner sig i en helt ny, väldigt annorlunda miljö från tidigare. Försök ge det lite tid (och ta vara på tiden du har hemma att verkligen vila upp dig!), så kommer det kännas mer och mer hanterbart ju längre man ligger inne, då man blir allt mer van med sin omgivning.

Gällande dina lumparvänner så skulle jag också försöka ge det lite tid. Det är aldrig helt lätt i början med en helt ny grupp människor som man inte känner, och jag vet själv att det tog ett bra tag innan vi var helt bekväma med varandra. Om det dock är något som FM är riktigt duktiga på så är det att bygga upp en känsla av kamratskap inom gruppen. Detta kommer också komma allteftersom ni gör mer saker tillsammans, saker som ofta är designade för att ni ska lära et att jobba som grupp, och det kommer hjälpa med att få er att känna er mer bekväma med varandra.

Jag må säga mycket att det gäller att uthärda i början, men det är för att jag själv känner att det är så. Att må dåligt precis när man ryckt in är helt normalt, och kommer för de flesta att släppa då man blir mer van med den miljö som man hamnat i. Försök bara vara öppen för de andra som finns runt omkring dig, och våga söka vänner i andra grupper, och även andra plutoner (då jag gissar att ni alla delar kasern), så kommer du kunna hitta personer som du kan trivas med att spendera tiden utanför tjänsten med. Hoppas jag kunde hjälpa dig lite!

Kommer göra lumpen snart och är lite smått nervös, finns det några tips som kan vara nyttiga? Har ganska dålig koll på hur det kommer se ut då ingen jag känner gjort lumpen under senare tid.