Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Kul att du såg 81/91!
Faktum är att Sverige redan ÄR kört, och det sedan länge.
I Sovjet så drömde man om hur deras land framöver skulle utvecklas till att bli likadant som Sverige dvs. något i stil med 1960-talets Svenska system.
I Sverige vill man åt motsatta hållet.
(Inom parentes kan nämnas att man i Sovjet bland många andra missuppfattningar om Sverige även hade den vitt utbredda missuppfattningen från slutet av 60-talet om det fria och sanslösa sexlivet i det socialistiska Sverige med begreppet "Schvedskaja semja- Svensk familj", där man ständigt ägnade sig åt trekantssex.)

I Sverige så drömmer både politisk elit och deras propagandaapparat/regimmedia, industri och i högsta grad även folket om att genomföra illusionen dvs. det fullkomligt jämlika systemet dvs. kommunismen av Sovjetisk typ där alla tjänar 120 Rubel i månaden och därmed inkomst och klasskillnaderna upphör att existera, förutom för den styrande politiska nomenklaturan (direkt jämförbar med sin Sovjetiska motsvarighet) och även industriledarna (motsvarande industridirektörerna i Sovjet) som lever i ofattbar lyx jämfört med arbetarna.

Som jag nämnt i tidigare inlägg så är mänskligt beteende högst förutsägbart.

Det allmänna politiska beteendet och medvetandet bland Svenskar skiljer sig inte det minsta från lungcancerpatienter som efter en operation direkt fortsätter att röka.

1900-talet och det tidiga 2000-talet kommer att betecknas som den tid då Sverige och många andra västländer begick politiskt ekonomiskt industriellt och kulturellt självmord då den minst dygdiga av alla egenskaper nämligen SKRYTSAMHET upphöjdes till religion genom godhetssignalering och bortskänkande av andras medel och resurser till de som inte behövde, inte var berättigade till eller inte visste/förstod hur de skulle användas.

För oss som sedan länge sett vad som är på gång och investerat vår framtid på annat sätt så är utvecklingen inte det minsta skrämmande utan bara en naturlig följd av ett antal händelser.
När vi hör den trötta dunsen av hur hela systemet faller ihop så finns det ingen anledning att vända sig om för att se hur det gick, då både politikerna från V till SD och även folket fick precis vad de önskade.

Ur askan och eländet kommer att resa sig en ny nation, frågan är bara när och av vilken sort.

Exakt!
Den som sett andra länder får ett helt annat perspektiv än den navelskådande besserwissern som aldrig varit utanför sitt eget lands gränser förutom möjligen någon sejour till Islas Canarias där man endast har minnen av att vara redlöst berusad på en grisfest.

För egen del så kan jag göra jämförelsen efter mycket långa utlandsvistelser då förändringen i Sveriges politiska klimat, myndigheters och organisationers förändrade agenda, och även folks allmänna beteende och tilltagande PK-attityd är högst påtaglig från gång till gång

Jag köper dock inte att många längtar tillbaka till det gamla Sverige. Istället är det omvänt framtidshoppet som folk ser att det förstörs.

Snyggt! Det tror jag med. Den äldre generationen saknar nog optimismen från de svenska rekordåren. Hur de yngre har det vet vi. Ingen bostad, ingen pension, ingen säkerhet. Osäkra anställningar. Bara lån, lån, och lån.

Det andra stycket tolkar jag som att du också förespråkar ökad segregering och en form av apartheid. Tror själv att det är ett nödvändigt första steg om man någonsin ska få lugn och ro att kunna bilda en motrörelse. Men det ska i sådana fall ses endast som en tillfällig lösning under en övergångsperiod — viktigt: hela landet är vårt! Det ska vi ta tillbaka.

Även viktigt att inte acceptera det system som tvingar svenskar att planera sitt liv och sin ekonomi särskilt med familjens överlevnad i åtanke. I längden aldrig acceptera följderna av den globala efterkrigsekonomi som smular sönder fundamenten för stabila, någorlunda jämlika samhällen. Inte falla för löften om ett par hundralappar mer i plånboken varje månad, om högre materiell levnadsstandard och om stigande lönenivåer eller stigande BNP som mått på framgång. Vi ser ju tydligt vart vi är på väg.

Konsumtionssamhälle, socialdarwinism på ekonomiska premisser. Många välkomnar den utvecklingen. Det gör inte jag.

Utan - som jag tror påverkat medvetande av propaganda - säger jag att du får Edgerton ge dig mot Robban.

Bara ett exempel: Psykologin som akademiskt ämne (vilket knappt existerade före Freud) fick ett genomslag i väst av mest judiska apologeter och blev under 1900-talet en fruktansvärd schamanismens eld som bländat arbetande folk - som inte var så bevandrade i skriftlärdes med rötter från Judéen tänkesätt - som i ord inte går att beskriva.
Lika med psyklogins alla underarter, främst socialpsykologien och andra könsindifferenta genombrott i samhällsutvecklingen i Psykologins släpspår.

Generationen födda i Sverige 1900-1930 blev samhällets stöttepelare och förde Sverige till från svagt läge till ett världens främsta länder i alla avseenden. Även etiskt.
Deras barn blev ehuru föräldrarna levt under svåra förhållanden fysikt och mentalt och med 6-årig folkskola utan en susning om Psykologi, inte något annat än som sina föräldrar samhällsförbättrare på grunden deras föräldrar byggt.

Men så kom Psykologien efter kriget och denna Kvinnas alla avarter in i väst och Sverige.
Resten är historia.
Edgerton tror jag är en lektorsinfiltratör att rubba tankegångar i tråden.
Undertecknad åberopar Alexanderhugget - igen.

ps.
för trådens ämne och utan förbindelse till ovan innehåll: jag hörde Jan Scherman igår i Studio Ett kommentera direktsändningen i Lambertz trädgård.
Okey har fördomar, men något mer magistralt på gränsen till Gudomligt som denne jude omgav sin egen strålkrans med i sin nedgörning av hur P S sköter sitt uppdrag, var bara på hans släpande raspiga röst svårt att uthärda.
Schermans ukas var att sluta med direktsändningar i P S i möjligaste mån och istället satsa resurser på färdiginspelat, med som han då tyckte - analytiskt djupa och faktaunderbyggt material i programtablåerna att erbjuda konsumenten.
Som censorer (vilka?) kan redigera bort repliker och ämnen från innan sändning. Vilka i så fall spontana repliker och vilka obehagliga diskurser som i direktsändning uppstår? Och vem avgör vad som är vad?

Juden glömde nämna detta och även att direkt möte med folket kan vara besvärande för s. k. Eliten.

Sokrates blev ju mördad för att han sa sanningen i antika Grekland - idag blir man utsatt för deplattformering när man expemelvis uttrycker sig kritiskt om invandringspolitiken i Sverige. Så vissa framsteg har vi ju som art ändå tagit - det får man faktiskt medge.

Problemet med alla partier, även SD, är att de erbjuder paketlösningar, all inclusive, så att väljarna förleds till att de inte behöver göra något själv. Detta skulle inte den äldre generationen luras till. De som jobbade under guld-eran fram till mitten av 80-talet hade i alla fall sparade medel och egendom som deras barn fick ärva.

Jag hävdar därmed att orsaken till att väljarna ändå fortsätter att stödja invandringsvänliga partier, trots de negativa konsekvenserna, beror på tilltron att samhället garanterar ett gott liv från vaggan till graven. SD är med i detta spel och säger att bara man röstar på SD kommer folk att får det bra igen. Nä, verkligen inte, det egna välbefinnandet beror endast på den egna insatsen. Partiernas uppgift är att underlätta detta. Dagens fattigpensionärer är de som haft tilltro till systemet.

Det är ju de som skapat vårt samhälle och den inställning du beskriver. De ar levt det, röstat på det och propagerat för det. de är Boomers.

Visst. Det är mer än lovligt naivt att ha en sådan tilltro till politiska lösningar att man inbillar sig att livet blir fantastiskt för att man röstar fram ett visst parti till makten. Riktigt så enkelt är det naturligtvis inte. Men det är också sorgligt om man ska känna sig tvingad att mer eller mindre motvilligt fatta vissa beslut för att framtiden är oviss i princip endast för att vissa offentliga utgifter lägger beslag på en massa resurser som kunde kommit till bättre nytta. Samma sak med den ekonomiska kapplöpningen och konkurrensen i dag. Allt handlar om pengar. Ser hellre ett mer traditionellt samhälle med naturliga klasser än ett system som skänker enorma rikedomar eller leder till utslagning. Hellre arbete än bidrag, givetvis, men vårt samhälle i dag fungerar inte så.

Dahlbergskan på Expressen — vilken stirrande blick hon har på bylinebilden! — ger en känga åt KD, M och SD för kritiken mot public service, som ska slimmas, skäras i, ni vet hur det brukar kunna låta. Ren populism, om vi tolkar Dahlberg rätt, eller åtminstone usel tajming så här i "pandemitider".

På engelska finns ett välfunnet uttryck: ”if it ain't broke, don't fix it”. Varför laga något som inte är trasigt?

Det uttrycket kan med fördel appliceras på debatten om public service. Mätningar visar att stödet för SVT och Sveriges radio är starkt hos svenska folket.
/.../
Det är svårt att tänka sig en sämre tajming för politiska utspel om att skära ner på public service och låta andra svara för underhållningen. Ändå är det ditåt som M, KD och SD pekar med bestämd hand.

Samtidigt förblir det oklart vad högerpartierna egentligen vill åstadkomma. Det talas om att ”vässa utbudet”, skapa ett ”smalare, men spetsigare public service” och att ta bort ”krimskramset”.

Diffust och otydligt, tycker Dahlberg. Och framför allt — varför? MUF, "röststarka falanger inom partierna", men också... Ja, ni gissade det: SD.

Just anpassningen till SD är antagligen ytterligare en parameter. Hellre än att göra synliga eftergifter till SD:s mediepolitik efter valet förvandlar man public service-kritiken till sin egen i god tid.

Sist men inte minst finns en upplevelse hos många högersympatisörer att SVT och SR har en slagsida åt vänster. Att banta public service blir då det politiska svaret på en helt annan fråga.

Samtidigt är riskerna många med att skadeskjuta den stabila garant för opartiskt icke-tyckande som PS, eh, borde vara, eller ska.

Sanningen är under press i det nya medielandskapet, och risken för filterbubblor ökar om det inte längre finns en gemensam offentlighet där det opartiska idealet upprätthålls.

Det räcker att titta på USA för att se hur illa det kan gå när public service bara utgör en liten skärva av mediemarknaden. Medierna har blivit en del av ”kulturkriget”, som både speglar och driver på motsättningarna i landet. Människor delar inte längre verklighetsuppfattning och har inte samma referensramar.

Lars Trägårdh, professor i statsvetenskap, identifierar PS som en grundpelare att bygga någon sorts idealiserad nationell gemenskap kring. Hm, tänker jag, det är länge sedan Hylands hörna slutade sändas, Hyland är död, och antalet TV-kanaler överstiger det magiska talet två. Vad gör folk i dag när det ska "tittas på TV"? Det är väl Netflix som gäller, eller? Ja, skit samma:

Public service är en av få institutioner som bidrar till den nationella sammanhållningen: ”Min forskning visar att tilliten har byggts på tre statliga institutioner: den gemensamma svenska skolan, den allmänna värnplikten och public service.”

Lägereldsargumentet ska inte avfärdas som trams, med andra ord. Ett SVT som tappar sin publik riskerar i förlängningen också att tappa sin samhällsbärande funktion.

Sin samhällsbärande funktion... Smaka på den.

Och så till sist:

Det sista SVT och SR bör göra är att ge efter för identitetspolitiska strömningar som kräver kvotering utifrån härkomst och vill utmana ”vithetsnormen” i synen på objektiv journalistik.

Anna Dahlberg: Politiskt självmål av M och KD att ge sig på public service — varför fixa något som inte är trasigt? (Expressen)

Jag håller med Dahlberg. De värsta vänsteravarterna går att åtgärda med enträget arbete från en ny regering i stället för diverse ospecifierade nedskärningar. PS är lagstadgad verksamhet. Det vore dessutom bättre. Det finns ingen anledning att uppröra pensionärer vilket skulle ske om man lada ner På spåret och melodifestivalen.

Har du en egen åsikt, Blot-Sven?

PS skulle kunna vara en garant för objektiv nyhetsförmedling och samhällsdebatt. Vem vill ha typ Fox News. Att garantera objektiviteten verkar kunna begränsas till att vara en ledningsfråga. Notera BLM-aktivisterna som nyligen anklagade SR för rasism och krävde representation. Ledningens svar till dem: Förbud att arbeta med sådana frågor. Det går om man vill, och ibland tycks viljan till och med finnas.

Läste en olåst artikel i DN om Jonas Sjöstedt. Den är skriven av en insändardebattör och inte någon reguljär DN-journalist.

Nu sitter det här förra stödhjulet till Löfven i säkert bo i Vietnam - av alla länder, råkapitalismen och rovdriften på arbetskraft i kommunistlandet slår kinesernas behandling av uigurerna med hästlängder - och päser och pyser och mår gott som själva fan.

Men det är PK-medias behandling och bemötande och avsked av Sjöstedt som sätter stämpeln på Sverige.
Vad fick hans väljare ut av stödhjulet till Löfven? Absolut ingenting och då är V numera ett ganska stort parti, 4:e störst i landet.

Ingenting gav Sjöstedt sina väljare och sympatisörer och ändå kan - ja faktiskt på gränsen råhycklaren - Sjöstedt med ett leende på läpparna sätta sig på flyget till Ho Chi Minh-stad.

Det måste krävas mycken cynism och förljugenhet att leende äntra planet med MSM:s blixtrar kring sig när karln visste att han inte fått något ut till sina väljare genom sitt stöd till Löfven.

Det är otroligt hur mänskor förstörs i politiken här i Sverige. Men ett media som kan hämma destruktiviteten har vi inte i Sverige. Följer en del brittisk och tysk media och vågar utan vidare säga, att där hade en Sjöstedt absolut inte sluppit så bekvämt undan som här i Sverige.

Men allt gick att genomdriva när inte en enda journalist (Bonnier och Schibsted är lönlöst att räkna med) på public service ställde kommunisten mot väggen från 2014 till hans, befriande, flykt.

Jag kan hålla med om att kritiken mot PS ofta är illa formulerad. Tror att det är en ideologisk fråga för Moderaterna och att det kan vara svårt för utomstående att begripa exakt vad den grundar sig i numera.

Själv anser jag att SVT blivit något bättre och vet inte direkt om jag tycker att man behöver driva frågan om en nedläggning av PS, men å andra sidan ser jag inte PS vara eller icke vara som livsviktigt.

Det är möjligen den aspekten av det hela jag kan vända mig emot: att PS ska finnas där för att balansera upp i fake news-träsket. Missförstå mig dock rätt — jag tar sällan del av hårdvinklade nyheter från alternativa nyhetskanaler.