Citat:
När det gäller något som i sig är icke önskvärt som att utöva våld mot någon kan du även ha ett skyldigt sinnelag i förhållande till oaktsamhet, men här är den som är ”oaktsam” i förhållande till sex likafullt av sinnelaget att handlingen utgör samtyckande sex och alltså av godo för den andra personen. Då finns inget skyldigt sinnelag vilket givetvis är anledningen till att sådana omöjliga konstruktioner som ”oaktsam våldtäkt” inte funnits tidigare. Det är inget förbiseende för att man tidigare gillade folk som hade sex mot andra mot deras vilja, medan man nu kommit till insikt, som vulgärpropagandan vill göra gällande. Det är gällande uppsåt ingen skillnad på ett vanligt samlag och ”oaktsam våldtäkt”.
Om Lambertz har varit övertygad om att det var ett frivilligt samlag har han inget skyldigt sinnelag och borde alltså inte dömas för våldtäkt, lika lite som någon annan. Tyvärr kan man dömas för det idag.
Nu vet vi inte om det är aktuellt, men det kan mycket väl vara frågan om denna brottsrubricering i slutändan. Då behöver Lambertz kunna bevisa att han haft samtycke, trots att han kanske med fog uppfattat att sådant fanns och inte hade ett skyldigt sinnelag. Men det kan ju vara svårt att peka på något konkret samtycke och kan han inte det kan domstolen mycket väl anse att samtycke inte fanns.
Om Lambertz har varit övertygad om att det var ett frivilligt samlag har han inget skyldigt sinnelag och borde alltså inte dömas för våldtäkt, lika lite som någon annan. Tyvärr kan man dömas för det idag.
Nu vet vi inte om det är aktuellt, men det kan mycket väl vara frågan om denna brottsrubricering i slutändan. Då behöver Lambertz kunna bevisa att han haft samtycke, trots att han kanske med fog uppfattat att sådant fanns och inte hade ett skyldigt sinnelag. Men det kan ju vara svårt att peka på något konkret samtycke och kan han inte det kan domstolen mycket väl anse att samtycke inte fanns.
Det framstår för mig som att du med skyldigt sinneslag menar att man ska ha haft uppsåt att på något vis skada en person eller att det ska finnas ett inslag av ondsinthet i bokstavlig mening. Det är ett förståeligt missförstånd. Sådan är inte svensk rättstradition. Vi har åtminstone under sedan moderniteten bestraffat handlingar som man knappast kan betrakta som omoraliska, eller som förutsätter sådan ”ondsinthet”, utan för att vi tror det kan finnas önskvärda effekter av sådan lagstiftning. Mens rea brukar i svensk kontext kallas för kravet på subjektiv täckning. Det finns säkert ytterligare benämningar.
Kravet på subjektiv täckning betyder att de faktiska omständigheter som utgör brott ”exempelvis penetration av mycket berusad kvinnas kön” inte är tillräckliga, utan det krävs också att ett subjektivt rekvisit är uppfyllt i förhållande till omständigheterna. Om det tillämpliga rekvisitet är grov oaktsamhet ska alltså gärningsmannen
1. Ha varit medveten om risken för att han penetrerade en mycket berusad kvinnas kön och
2. Ha varit likgiltig inför denna risk.
Att parterna i en allmänspråklig mening samtyckte till att utföra handlingar på varandra medför alltså inte i sig att kravet på skyldigt sinneslag inte är uppfyllt. (Sedan kan samtycke, nog även inbillat sådant, rent allmänt vara ansvarsbefriande exempelvis vid misshandel men jag vet inte om den konstruktionen är tillämplig på våldtäkt iom det höga straffvärdet mm.)
Jag låter moderatorn avgöra när vår OT-vandring gått för långt.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera