Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Uppvärmningen går verkligen fort nu. Bara 4 år efter det starka el nino året 2016 ligger vi på samma nivå igen. Ganska otroligt. Hur kommer då nästa el nino år att bli?

Du verkar ha missat att november var en rekordvarm månad.

"i den totala mängden" den totala mängden co2 i atmosfären och havet.
Om vi inte släpper ut ett gram under ett helt år så försvinner det som redan är ute inte under det året.
"över 100" tappade "år"

Vad är det för "målbildningen" du skriver om? Om du menar molnbildning får du återkomma med en trovärdig källa som visar att molnbildning från flygplan har en betydande påverkan på klimatet
[/quote]
Här är en äldre artikel på ämnet. Det är förstås inte så ofta man kan testa detta praktiskt. och det kunde ha varit en tillfällighet.
https://globalnews.ca/news/2934513/empty-skies-after-911-set-the-stage-for-an-unlikely-climate-change-experiment/
I år har vi en liknande situation och verkar se samma trend.
Grejen är att det finns en riska att de giftiga föroreningarna kyler planeten. Givetvis så vill vi minska dessa men det kan få en obehaglig sidoeffekt genom varmare planet.

Eftersom du inte citerar mig rätt så måste jag citera mig själv.
"Att det är "många ledande klimatforskare som förespråkar kärnkraft" får du nog återkomma med en trovärdig källa till. Det uppkom en något förvirrad diskussion efter klimatmötet i Paris där några gjorde uttalanden som t.ex. kärnkraftsindustrin valde att tolka så. Uttalandena tonades senare ner och det finns definitivt ingen konsencus inom forskarvärden för kärnkraft. Det är några få, som t.ex. SciFi-Janne som jobbar med kärnkraft på KTH och har ett par egna företag som han hoppas på ska tjäna storkovan på att Sverige och andra länder storsatsar på kärnkraft, som argumenterar för denna energiform."

Återigen: Kom igen med trovärdiga källor (länkar!) som visar på forskare med relevant kompetens när det gäller kärnkraft, hur den fungerar, vilka risker den medför och hur den på kort och lång sikt påverkar mänskligheten, som är för kärnkraft!


Återigen:

«Nuclear power's share of global electricity production has fallen from 16.5% in 1997 to about 10% in 2017, in large part because the economics of nuclear power have become more difficult.»

https://en.wikipedia.org/wiki/Nuclear_power#Installed_capacity_and_electricity_p roduction

Mellan 1997 och 2017 ökade elproduktionen globalt från 14043 TWh till 25727 TWh, dvs.
Kärnkraftproduktion 1997: ≈2300 TWh
Kärnkraftproduktion 2017: ≈2600 TWh

Så för att förtydliga och delvis upprepa:
– Kärnkraftens andel av elproduktionen minskar kraftigt. Befintliga kärnkraftverk moderniseras för att kunna ge mer effekt och för att kunna överleva längre. En viktig drivkraft bakom dessa ansträngningar att förlänga livet på gamla kärnkraftverk är att nya kärnkraftverk är så dyra att bygga så att sådana projekt är närmast omöjligt att få lönsamma. Det är naturligtvis förenat med risker att driva kärnkraftverk betydligt längre än vad dom byggdes för. Finlands (Olkiluoto 3), Frankrikes (Flamanville) och Englands (Hinkley Point) senaste kärnkraftsprojekt är tydliga exempel på grova finansiella misslyckanden som aldrig borde ha påbörjats.

–

Troligen kommer vi att se ett sådant år som 2016 igen inom några år. Då kanske 0,3-0,5°C varmare än 2016. Även om tanken är skrämmande så kanske det kan fungera som en väckarklocka for dom som ännu slumrar?

–

Jag nöjer mig med att kommentera detta.

Jag trodde vi var överens om att man skulle vara försiktiga med att överdriva betydelsen av vad som händer enstaka år. När du tillämpar dina egna regler ibland och ibland inte ser det ut som att du mer följer en agenda än att du vill att det vi kommer fram till ska baseras på fakta.

Korrigera mig om jag har fel...

–

Nej, det var ju just det som var utgångspunkten för hans argument. Om industrier och flyg släpper ut kylande partiklar och utsläppen av dessa minskat pga Covid så väntar man sig lite extra uppvärmning i år. Ett inte orimligt argument, men å andra sidan blir det varmare år för år i vilket fall som helst.

Den i särklass viktigaste växthusgasen är vattenånga. Vattnet i luften ligger som ett genomskinligt täcke runt Jorden.

Instrålningen går igenom täcket och träffar jordytan. En del speglas tillbaka direkt som albedo, en del omvandlas till värme som avges som värmestrålning, som entropiökning hos avdunstande vatten och som värmeöverföring direkt till luften. En del av värmestrålningen går direkt ut till den kalla rymden men vissa frekvenser absorberas av luftens gaser och ger en uppvärmning av luften. Man kan se det som att det finns ett frekvensfönster där jordytan kan stråla ut värme direkt mot rymden. I övrigt utbyter jordytan värme mot atmosfären.

Strålning är det enda sätt Jorden kan avge värme på. Jordytan avger albedo och värmestrålning via frekvensfönstret. Atmosfären avger värmestrålning varav hälften går tillbaka till jordytan och hälften går ut mot rymden. Av den värmestrålning som luftens gaser absorberat går alltså bara hälften bort medan andra hälften återgår till jordytan. Jordytan blir alltså inte av med all energi den strålar ut. En del kommer tillbaka från atmosfären. Men för att Jordens totala temperatur skall förbli konstant måste instrålning och utstrålning vara lika stora. Jordytans temperatur stiger då tills instrålning och utstrålning blir lika stora. Det är det som vi kallar "växthuseffekten".

Eftersom vattenånga är den dominerande växthusgasen och luftens vattenhalt varierar kan man lära sig en hel del genom att se hur halten vattenånga påverkar växthuseffekten. Riktar man en IR-termometer mot klar himmel mäter den atmosfärens stråltemperatur. Man får då en uppfattning om frekvensfönstrets storlek. En extremt kall vinternatt med låg luftfuktighet är luften i det närmaste torr. En dag när flygplanens kondensstrimmor blir tjocka och växande, när väderrapporten talar om hög luftfuktighet och värmepumpen ger mycket kondensvatten kan man se vad som händer när halten av växthusgasen vattenånga ökar. Men snart märker man att man måste ta hänsyn till andra egenskaper hos vatten.

Vattenångans fria molekyler kan kondensera till droppar av olika storlek. Från dubbelmolekyler till regndroppar, hagel och snöflingor. När droppstorleken ökar stängs frekvensfönstret och det bildade molnet börjar reflektera infallande strålning från sin ovansida. Om man inte vill titta ut genom fönstret kan man på TV:s Vaderbild se att det finns många former för molnbildning. Bland annat spelar tillgången till partiklar som kan tjäna som kondensationskärnor stor roll.

Det här vet väl alla??? Kanske det men då borde vi sluta säga "klimatneutral" när vi menar "koldioxidhaltsänkande".

Mät själv
Räkna själv
Tänk själv

Här gör du misstaget att tänka dig att atmosfären bara är en ett tunt skikt där en foton antingen passerar eller absorberas. I verkligheten är den dock tjock och fotoner kan absorberas och återutsändas många gånger. Man måste då ta hänsyn till sådant som att vattenånga är väldigt ojämnt fördelad i atmosfären.
Och vad menar du med det?
Men utgå ocskå från att det finns andra som både tänkt och mätt bättre. Om alla skulle återuppfinna hjulet skulle vi inte komma någon vart.

Han pratade om nedkylning i ett svar på mitt inlägg som handlade om ännu ett värmerekord. Uppenbarligen gjorde han ett försök att förneka den fortsatta uppvärmningen, så tolkade jag inlägget i alla fall.
Det var kanske du som missförstod? Hursomhelst så kan nog folk förklara själva vad de menar.

Ibland kan det vara skönt att få bekräftelse på att det man skrev var begripligt. Bortamatchen skrev om att minskad nedkylning från aerosoler kunde ge uppvärmning.

Frågan är om du tycker att min fråga till Bortamatchen var obefogad?