Citat:
Ursprungligen postat av
mumrik2020
Vet inte var jag ska börja, upplever att mitt drickande tog fart början på 2019.
Drack då kanske 4 dagar i veckan och för öl per tillfälle., hade redan då svårt att bara ta "en" öl på krogen med polarna, drack mest jämt och snabbast.
Betedde mig som folk dom flesta gånger och resan fortsätter tar mer fart under sommaren alla dessa fester som jag blir bjuden på en upplevs som den som river igång festerna och tar för mig och är trevlig liksom.
Men känner att jag börjar under denna sommar att slockna inombords, blir flera gånger som jag "sjukanmäler mig" och är egentligen bakfull och jävlig.
Polarnas semester tar slut och jag fortsätter mitt drickande som det är sommar och umgås mer med likasinnade som inte heller ser problem med att ta den klassiska pubölen eller städölen i köket.. och börjar bli mer tålig och bakfyllan försvinner mer eller mindre.
Börjar även att dricka för mig själv under hösten vintern och vill bara varva ner, minns på julafton hur jobbigt det var att träffa familjen och inte känna mig närvarande.
Krigar på som fan och jobbar stenhårt i köken under vintern och en bit in på i våren, men har denna stund även flyttat till en stad och dricker mer för mig själv och nästintill dagligen och det snackas om att jag är alkis, börjar spåra ur rejält under 2020 och flyttar igen, isolerar mig och jobbar under coronan och blir friställd. Tyckte det va nice och börjar dricka på morgonen om jag är lite och kan "unna mig".
Grejen är den att jag är så jävla sugen och röker weed ibland och det rullar på sådär fram till sommaren.
Börjar sno grejer och bette mig jävligt skumt, är precis som empatin helt tynnat bort i mig och drar mig ifrån familjen.
Jobbar vansinnigt mycket under sommaren och har mer deg, dricker mer eller mindre varje dag och accepterar det som en kult i yrket eller nån skit.
Har bortförklaring på att jag inte har tid och ringa familjen och försöker att sluta efter midsommarafton då jag blev kanon och va fan inte nykter på jobbet men krigade på och fick creed för men omgivningen började reagera på hur jag mycket jag drack och blev nästan kickad.
Stressad dygnet runt och blir tom och känner en inre oro när jag är nykter men vet såklart min medicin för det.
Alkoholen!
sommaren rullar på i samma takt men blir till slut ställd mor vägen av en kollega och nästan kickad igen.
Får höra att jag dricker sinnesjuka mängder och fort, vilket jag inte alls har tänkt på.
Här känner hur jag vaknar till lite och försöker sluta för att få vara kvar på jobbet. Håller ihop men väl hemma igen börjar jag kröka på och unna mig lite.
Tar det sen lugnt i mitt motto mätt och är dricker kanske 3 gånger kommande 2 veckor, vilket var väldigt jobbigt.
Rör på mig igen och försöker få till en förändring för min skull på ett universitet långt hemifrån.
Inspark och skit och alkisen vaknar till liv i mig, bränner alla pengar på öl och krog och dricker mest av alla och gör bort mig inför andra och mig själv.
Snabbspolar fram 2 månader och blir abstinens om jag är nykter mer än 2 dagar och känner mig som ett vrak och helt slut i kroppen.
Känner hur svettig jag blir om jag är nykter och känner hela tiden hur alkoholen styr mig och göra dumma beslut, likgiltig liksom.
Vet att det här syns och med alla denna skit så går det fort utför.
Försöker kontrollera och planera, men faller efter en mun öl i princip, blir full vad som helst.
Säger skumma saker och ser dom äldre herrarna hur slitna dom är.
vill inte dit!
Försöker vara nykter men faller av nån "alkholkultur", bränner pengar och mig själv.
Sitter här nu helt tom och funderar på vad jag ska göra.
Många som visar oro för mig men jag vette fan asså.
Funderar på AA och börja berätta om mina problem för omgivningen, men det tar emot.
känner mig fången.
Börjat peta med andra saker jag inte alls vill byta till egentligen.
är så förvirrad bara :/
Om du brottas mycket med ångest och behöver lindring är alkohol det sämsta alternativet som finns då det dödar dig fysiskt, det tar så hårt på kroppen. Behöver du verkligen ha något är det ju bättre att du tar en lågdos benzo. Tar inte på kroppen alls och går på exakt samma receptorer som alkohol dvs GABA-A. Det är ju pest eller kolera för benzo är inte heller bra men BETYDLIGT bättre än alkohol. Jag känner en 27 årig kille som supit hårt 15 år. Han har skrumplever 27 år. Han sa till mig att hade han inte haft skrumplever hade han iaf. försökt sluta men nu tycker han inte det ens är värt.
DIT vill du inte komma men du kommer göra det om du fortsätter som du gör.
Sök hjälp är ett tips från mig! Jag brottade själv med ett grovt tablettmissbruk i flera år. Försökte sluta på alla möjliga sätt. Inte förens jag sökte och fick hjälp på behandlingshem i 4+12 veckor (avgfitning, behandling) så släppte min mentala besatthet och jag har ett HELT annat liv idag än innan. Har ingen självförakt längre, fått tillbaka min värdighet, det är SÅ många sidovinster du får så du anar inte.
VÅGA söka hjälp. För jag tror tyvärr inte du kan ta dig ur det här själv.