Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Tyvärr har du väl rätt antar jag, men som så mkt annat lättare sagt än gjort. Jag har (på mkt nära håll) sett en heroinist bruka snarare än missbruka, så hoppet är väl det sista som en alkoholist överger.

Svårt? Ja, men inte en omöjlighet. Som med så mycket annat hänger det på vilja, mod och envishet.

Jag vet.... är ett klart aber att vara så moraliskt klen - egentligen "borde" jag vara vegetarian eller åtm äta bara fisk och vilt, är med i och är månadsgivare till Djurens rätt men det är bara att se sin ynklighet i spegeln - it´s too damned hard....

Vad menar du med kroppsliga besvär?

Tja, få se nu... Det är ju nu runt 15 år sedan jag sist hade sådana så minnena har bleknat betänkligt men bland annat:

- seghet i huvudet. Hjärnan blir trög och det blir svårt att tänka i flera led/dimensioner och hålla flera saker i huvudet. Närminnet och planeringsförmåga tar stryk. Dimhjärna är ett namn för alla dessa kognitiva försämringar som inträder vid omåttligt drickande. Att man blir dum i huvudet av att supa är inte direkt revolutionerande forskningsnyheter.

- magproblem. Allt detta vin/öl/sprit man häller i sig förstör tarmfloran och ger diarréer och försämrat näringsupptag, med allt vad det innebär i form av trötthet, apati, bristsymptom och -sjukdomar.

- darrningar i händerna. Tremens eller vad det heter. Det blev jobbigt att hålla på med saker som kräver finlir och fingerfärdighet. Det gör jag så darrningarna blev ett störande problem.

- överaktiv blåsa. Att hälla i sig tio liter öl var och varannan dag är ingen höjdare för det där systemet. Jag var pissnödig jämt och ständigt, oavsett hur mycket eller lite alkohol eller annat jag druckit den senaste tiden. Fast det kanske inte är typiskt för alkoholister, den som går mest på ren sprit får ju inte i sig så mycket vätska som ölfyllot....

Kommer inte på något mer just nu. Men alkohol påverkar varenda cell i kroppen, med allt vad det innebär.

Men för mig var det ändå de psykiska konsekvenserna som gjorde att jag fick nog. Jag har aldrig sett tillbaka. Det känns fortfarande lite trist att inte kunna ta en bärs ibland men konsekvenserna är 1000 ggr värre än den kortvariga tillfredsställelsen av ett glas eller två. Det räcker för mig att tänka på det ett ögonblick.

Lycka till, alla ni som fortfarande kämpar där ute! Håll ut, det är värt det.

Men nej din idiot, det måste du inte. Fly verkligheten ett par kvällar (och fortfarande inte ens ha liite kul) för att sedan ligga i fosterställning i soffan med 10x mer ångest helt kaozdeprimerad en hel helg?
Efter någon vecka när självföraktet har lagt sig och man mår okej igen så tänker man, äh det var inte så farligt ändå... Alltså

Jaha, nu sitter man i fyllan igen efter att ha tänk sig denna påskledighet nykter... Alltså jag förstår inte vad som får mig att vilja berusa mig själv (älskar att vara full).. Visserligen för att min far har alkoholproblem, kanske på grund utav en relativt stökig barndom, jag vet inte, något av det kanske.. Men känns som att jag borde klara av det... Kan tillägga att jag har bra kontakt med mina föräldrar i dagsläget.

Men det är något som gör att jag bara vill berusa mig själv när ledighet kommer (jobbar inte särskilt ofta just nu heller). Har verkligen svårt för att sluta dricka när jag väl har börjat och gör i princip vad som helst för att få tag i mer alkohol när jag väl är igång. Jag kan tillägga att jag mer och mer på senaste börjat dricka två dagar i rad på grund av ångest/bakfylla samt bara på grund utav vana som senare har kommit.. Jag har nog aldrig supit mer än tre dagar i rad dock... Mestadels fredag - lördag och söndag morgon, då jag har ärenden och vill gärna vara vid liv senare på veckodagarna...

Jag är under 25 år, och känner nu att jag behöver eventuell hjälp med detta supade. Kanske jag behöver börja jobba heltid istället och träffa mer folk på vardagarna istället för att sitta hemma framför datorn mestadels. Kanske är jag i behov av endorfiner, jag vet inte. Alltså jag vet fan inte vad som är problemet med mig. Ifall ni har tips på hur jag kan förbättra mitt drickande och nykterhet så skulle jag uppskatta det, jag har läst lite i denna tråd tidigare och kan tillägga att det motiverat mig och är väldigt tacksam 😥🙏

Du är under 25 år och är redan påväg mot ett liv som grav alkoholist. Du verkar ha ganska bra självinsikt med tanke på din författade text ovan. Jag har sett en gammal chef till mig på ett mellanstort företag i Sverige för 9 år sedan vara en livsglad man med pondus och ett ordnat liv, till att stå topless utanför systemet med en pappmugg, prasselbyxor och en totalt trasig lever som inte går att rädda.

Svaret är att du måste byta ut det nöjet du nu tycker dig få av alkoholen till andra, mycket mer sunda intressen, som också inte gör att du mår dåligt dagen efter. Jag har haft ett missbruk bakom mig i sju år. Var en grav blandmissbrukare av tabletter, och så länge jag satt där i lägenheten och tillät mig själv fundera så vann fan alltid suget. Det var först när jag åkte på behandling och efter det gjorde ett aktivt val att bla började träna regelbundet, träffa mina gamla vänner jag stängt ute, börja jobba igen. Det var först då jag märkte att behovet av att ligga där i soffan med ytterligare ett falskt tillfälligt dopaminpåslag inte var och blev så lockade längre.

Det spelar ingen roll vad du bestämmer dig för eller var du åker på behandling, det spelar ingen roll vad du är gör. Om du inte ger dig själv nya förutsättningar, disciplin och lägger alkoholen på hyllan nu. Kommer du säkert sluta som en av mina barndomsvänner som dog i 28 års ålder av skrumplever.
Han låg sista veckorna i sin egen avföring med Delirium Tremens som är ett livshotande tillstånd som uppkommer då du slutar tvärt med alkohol och kan leda till kramper, hallucinationer och död.

Eftersom jag har själv haft ett missbruk i sju år har jag varit på en del avgiftningar, behandlingar och liknande, och det är ALLTID alkoholisterna som är värst illa däran. Det är de som inte kan gå, skiter på sig själva, Ser helt trasiga ut, för att inte tala om vad det gör med insidan på folk, och ändå är alkoholen laglig idag.

Du är fan ung mannen. Hur kul är det att vara full egentligen? Du är ju bara det i brist på annat. Slösa inte bort ditt liv och bli en tragisk alkoholist, jag tror mig hoppas att det inte är försent för dig att vända den här trenden ännu till något bra och produktivt i ditt liv. Istället för något som långsamt dödar dig och förstör dig fysiskt och psykiskt.

Om du känner att du inte klarar av själv med egen vilja att lägga flaskan på hyllan är det inget att skämmas över. Jag klarade inte av vid 28 års ålder att sluta äta tabletter på egen hand. Jag sökte hjälp, och hade turen att hamna på ett av Sveriges bästa behandlingshem i tio veckor.

Efter det har jag inget missbruk kvar längre. Jag påstår inte jag är helt ren hela tiden men jag tänker aldrig mer sätta mig i en situation där jag måste ha en tablett för att kliva upp ur sängen på morgonen eller en tablett för att kunna sova då jag går och lägger mig.

Så tveka för fan inte att söka hjälp om du känner att du inte klarar detta på egen hand. Du kommer tacka dig själv senare i livet.

Du säger redan att du har svårt att sluta dricka när du väl har börjat och undrar själv varför du alltid hamnar där igen, full? Där har du svaret. Du har utvecklat en fysisk allergi och en mental besatthet gentemot alkohol.

Ge dig själv de bästa oddsen du kan i detta läget och sök hjälp, hur mycket det än tar emot. För mig var det det bästa beslutet jag tagit i hela mitt liv.

Jag önskar jag hade gjort det redan när jag var i din ålder, men vad fan, att sluta innan 30 lyckades jag iaf. med. Jag var med stackare på det här behandlingshemmet som var 55+ och ännu inte lyckats efter tio behandlingar. Är man så långt gången tror jag det är svårt att överhuvudtaget kunna relatera till ett annat liv med en annan mening än ständig berusning.

Många tror att alkohol minsann är så ofarligt. Sanningen är att alkohol är mycket värre för kroppen än Heroin. Hur sjukt det än låter. Heroin är farligt på det sättet att du kan dö av andningsdeppression om du tar för mycket, men om det inte är utspätt med en massa skit så tär inte Heroin (Diacetylmorfin som egentligen bara är en snabbare variant av morfin) på kroppen alls på samma sätt som alkohol.
Det är faktiskt väldigt skonsamt i jämförelse med alkohol.

Man har bara en lever och den ska fungera hela livet. Gå till beroendecentrum nu efter påsk är mitt råd till dig. PM:a om du vill prata eller undrar någonting.

Va stark du är !! hur länge sen va det du drack nåt?


jag känner igen mig i den psykologiska biten. nu dricker jag alldrig 10 liter öl på ens en hel dag eller så när jag kör på, och extremt sällan två dagar i följd. men när det sker så bblir det cirka 8 öl ibland vin vid sidan eller whiskey men inte alltid. allt oftare ensam och till vardags de senaste 10 åren. nån gång eller två i veckan.

förra året blev det ibland 4 gånger i veckan. då kom diareérna ..... och jag har blivit fumligare, men inga skakningar på det sättet som "riktiga" drinkare beskriver.

nu har jag fått nog och det är 3 veckor sen jag smaka nåt och känner mig mer klarttänkt redan. men sockersugen och glor in i kylskåpet hela tiden.

vet du när det vänder och man får ännu bättre välmående? ett par månader av vithet kanske?

Shit vilken tristess utan alkohol. I morgon blir det en vända till systemet, det här går inte

Sedan januari 2006 har jag inte druckit någon alkohol alls. Dras dessvärre fortfarande med ett sockerberoende vilket är sjukt irriterande men jag förmår inte göra något åt det nu. Det är iaf någorlunda under kontroll, vilket är positivt. Men det är precis samma slags beroende som alkoholism. Samma trasiga beroendehjärna som kräver snabba och täta belöningar

När det vänder är nog väldigt individuellt och beror på hur nedgången man är. Men efter 3-6 månader någonstans tyckte jag att livsandarna började återvända. Det blev liksom meningsfullt att leva igen. Sorgen över att ha mist alkoholen gav vika för glädje över att må bättre och kunna uppskatta de många fördelarna med att leva nyktert.

Kämpa på! Ingen har sagt att detta är lätt. Engagera dig i något som är meningsfullt för just dig. Att bara sitta hemma och tänka "jag ska inte dricka, jag ska inte dricka...." är dömt att misslyckas. Man måste vända ut och in på sig själv och rycka upp sig med rötterna, så att säga. Först då får ditt nya, bättre jag plats att spira. (Nu låter det som om jag rökt på men jag håller inte på med nån sån skit heller.)

Nädå jag får inga flumvibbar... Det funkar så förstår jag. Jag har lite nya saker på gång. Råkade spontant söka in till en utbildning som hade inneburit flytt över halva landet om jag blir antagen

Grymt att du är spiknykter. Tack för svar