Sverige anskaffar Archer

Skulle gissa på relativt goda, även som Volvo som vapenplattform också eftersom det redan finns mycket inhemsk Volvo produktion i USA med tillverkning, R&D, distributionskedja för allt möjligt inom Trucks och CE. Samt att man redan använder ammunition som Archer är bokstavligen är designad för.

ARCHER på band tror jag inte på. Då det redan finns beprövade sådana lösningar. Som inte behöver prövas fram och framställas om flera år.

Däremot fyller ARCHER en funktion i denna skepnad och skulle även göra det om den placerades på lastbil. Där lösningen med lastbil skulle bara vara för att spara på stora kostnaderna. Om USA bestämmer sig för ARCHER så borde priset sjunka.

Om man vill skynda på processen och har bråttom, samt inte vänta till närmare 2030. Så skulle jag förorda att istället för de första 12 st nya ARCHER ersätts av 24 st begagnade K9. Då borde vi ha dem här inom några år. De kunde då ingå i bataljonsartilleri och kompletteras med ett kompani ARCHER. Eller låter Norrland bara ha ARCHER.

Resterande ARCHER kunde ingå i minst två Divisionsartilleri tillsammans med raketartilleri i form av Chunmmoo. Där Chunmmoo som har större bredd köps för summan till de sista 12 ARCHER.

Hade man tänkt förståndigare på 2000-talet så hade vi haft en bra lösning med F77BD/L45. Där man kunde ha byggt 24 st helt nya ARCHER som tog lång tid i utveckling: Och vi var utan artilleri. Då man även skrotade KARIN pjäserna.

Nej usch, ingen K9. Lösningen heter CV90155. Eller möjligen Akv 152 men det låter lite 60-tal.

CV90155 flyter sömlöst in i befintlig materiellogistik, CV90 får flexa sin flexibilitet, svenska skattebetalare får jobb. Alla är glada.

Trodde 120mm var den största på cv90.

Nej till bandartilleri. I Sveriges avlånga behöver vi stor mobilitet så vi snabbt kan flytta resurser mellan landsändarna. Band sliter man säkert ut flera omgångar av mellan Revinge och Boden och det tar en vecka och man förlorar minst hälften genom fientliga luftangrepp. Lastbilstransporter kommer inte räcka då måste man räkna 1 tungtransportbil per varje K9 det är orimligt. Då kan man lika gärna sätta artilleriet på lastbilen direkt mycket billigare men man behöver 4- eller 6- hjulsdrift för att inte försämra mobiliteten för mycket i besvärliga terräng och vinterförhållanden.

Optimalt är naturligtvis att ha band i Skåne och på Gotland men hjul i övrigt men så mycket kommer aldrig att satsas på vårt försvar. Varför inte band i norr? Nä man kan inte ge sig ut på långa terrängfärder över myrar och sankmarker för då hänger inte ammunitionslastbilarna med.

Hela Norrland är nedlusat av skogsvägar. Dumperchassit är en helt genial lösning för uppgiften. Dessutom är Sverige, inte minst norra delen, dessutom nedlusat av mekaniker som kan hantera dessa chassin.

Nu är det jag som drömmer lite men andra har haft samma tanke. (FB) CV9035 från Hägglunds!


Varför har vi stridsvagnar? Bandgående stridsfordon? Varför ska vi inte ha bandartilleri med samma taktiska rörlighet? Bandartilleri hindrar inte att vi har hjulartilleri där det fungerar. En någorlunda modulariserad Archer som kan anpassas till lämpligt bärande fordon öppnar för att artillerist tränad på hjul-Archer kan tjänstgöra på band-Archer. En CV90 Archer nyttjar befintlig CV90-logistik. Är det hela allvarligt menat får vi även ta fram en ammunitionsbandvagn, från nu kallad CV90 Quiver.

Den strategiska mobiliteten mellan landsändarna går snabbast och säkrast via järnväg, i andra hand via lastbil. I båda fall kommer besättningen fram någorlunda utvilad och fordonsslitage är minimalt, oavsett hjul eller band. Tågtransport ände-till-ände kan göras på ett dygn, jag tror inte du hjulmarschar ens på två dygn med vila, mat, tankning, förarbyte, mänskliga faktorer. Lyckas du hålla fullfart med din dumper-Archer så är det 21 timmar Revinge-Boden, sen ska du räkna stridsvärde på det.


Norrland är också väldigt stort att köra dumper i. Jag bestrider inte den markant lägre drifts- och underhållskostnaden för hjulfordon men ytorna är så stora att jag är sugen på att lämna fiendens nedkämpande åt flyget.

Archer kan ju försvara sig med direkteld också: https://fb.watch/1jPiXzB7xz/

Du tror att det kommer att finnas några järnvägar att köra på. Herre gud en bomb på rätt bro så är inte den järnvägen farbar innan kriget är över.

Stridsvagnar går i närstrid på fält med skjutavstånd under 2000 meter. De behöver tungt pansar. De behöver band för att inte köra fast i leran. Artilleri behöver bara splitterskydd och i stället kunna förflytta sig snabbt till en ny skjutposition.
Bofors bandkanon var hopplös undermotoriserad för sina 53 ton och skulle svårt att flytta snabbt nog i ett modern krig.

Det finns för- och nackdelar med allt och man måste kompromissa. Stridens tre grundelement gäller nog även här: Eld, rörelse och skydd. Observera att detta handlar om förbandets förmågor och inte om enskilda pjäser.

Archer är för svenska förhållanden en utmärkt kompromiss och med rätt taktik så blir konceptet svårslaget.

Det går inte att förlita sig på järnväg så hjulfordon är det enda realistiska alternativet. Pjäserna är ju oanvändbara och försvarslösa när de står på tåget som nog inte ens går.

Hjular man så kan den mesta personalen vila sig på vägen, förbandet kan försvara sig och även köra runt förstörda vägavsnitt och dessutom kan det hela tiden verka med pjäserna. 30 sekunder efter eldorder, så är granaterna på väg i luften.

Jag anser det som en mix är ett bra alternativ. Där man kan blanda där det passar in.
Då vi redan har ett övertag med ARCHER. Beg bandartilleriet blir billig lösning och står för mängden granater och ARCHER står för precisionen. Då man vill ha en billigare lösning till bataljonsartilleri.

Vi får då snabbare minst två-tre divisionsartilleri med ARCHER som kan stötta. Köper vi även raketartilleri så kan den verka på korta och långa avstånd. Med andra lösningen så har vi inget extra inom de närmaste fem-tio åren. K9 kunde senare uppgraderas till K9A1 standard.

BKA1 väger fem ton mer. Den verkade bara i Norrland. Den kunde skjuta 14 st granater på 45 sekunder.