Citat:
Ursprungligen postat av
infidel
Hjulgående haubitser är extra sårbara för detonationer i närheten eftersom splittren sliter sönder däcken och sedan är det stopp och då är man död om man inte kan överge fordonet och springa bort. De saknar också det pansar som dubbelt så tunga bandgående haubitser har.
Det existerar inga dubbelt så tunga (70 ton) bandgående haubitsar och det finns inget linjärt samband mellan vikt och skyddsnivå. Se t.ex. på Tiger II, som var dubbelt så tung som den ~3år yngre T-54, men där Tiger II bara hade ett pansarskydd som var 0% högre. Detta eftersom Tiger II behövde bepansra en mycket större volym.
En mycket mindre besättning, hälften så stor motor, mycket mindre växellåda och mindre ammunition i en volymeffektivare ammunitionslagring och hantering, innebär att Archer har en mycket mindre volym som den behöver skydda. ja eller snarare mindre ytor för att skydda en mindre volym.
Citat:
Ursprungligen postat av
infidel
Det här med pansar är viktigt, en ukrainsk stridsvagnsbesättning i en Leopard 2A4 stöp för att pansaret i taket var 20 och inte 25-27 mm tjockt. Hade det varit 25-27 mm tjockt hade det troligen klarat av den direktträff med en 152 mm granat [med tändröret satt till noll fördröjning] som sprängde upp ett litet hål i torntaket. En Pzh 2000 klarade av en direktträff från en lancet i torntaket eftersom det fanns kompositpansar effektivt mot RSV laddning där.
Oavsett hur mycket pansar du har så kommer det att finnas hot som inte har en chans att ta sig igenom, hot som precis misslyckas att ta sig igenom, hot som precis tar sig igenom och hot som tar sig igenom med enorm marginal. I fallet PzH2000 så har den t.ex. inte bättre skydd i någon riktning jämfört med Leopard 2A4, bortsett från ostyrda pansarbrytande substridsdelar. Detta tack vare "igelkottspansaret" på taket.
Att den överlevde en träff från en Lancetdrönare säger inte så mycket, eftersom den drönaren verkar ha ett uselt detonationssystem, som är extremt känsligt för störningar.
Citat:
Ursprungligen postat av
infidel
Det här kriget har visat hur oduglig den svenska generalstaben är när det gäller att planera framåt, då man dels förstörde allt det gamla kallakrigsartilleriet som Sverige hade, och dels investerade i lågprestandaprojekt som Archer. Kom ihåg att det finns goda anledningar till att en svensk officer är att anse som en homosexuell och en pajas.
Det är inte den svenska "generalstabens" fel att man sålde eller skrotade ut all materiel. Det var politikernas fel.
Och om Archer är "lågprestanda", ja då existerar det inte "högprestanda" någonstans på jorden.
Världens mest högpresterande system har nämligen bara i bästa fall 10-20% högre prestanda i enstaka parametrar.
När det gäller eldkraft (eldhastighet och räckvidd) så är alla moderna och självgående system från väst i praktiken identiska. Det som skiljer är andra faktorer, såsom taktiskt, operativ och strategisk rörlighet, underhållsbehov, bränslebehov, skydd, ammunitionsmängd m.m.
