Män vill inte längre ha med kvinnor att göra

Well, nu skrev jag ju inte det. Jag skrev att min drift är högre än min mans 5 dagar per månad.

Jaha precis som ni kvinnohatare då.

Ok gött, det är nämligen enda sättet man kan bemöta dina vanföreställningar på.

Jag vet inte ens vad du svamlar om längre. Påminn mig, vad är det jag har erkänt?

Vem har lagt så in helvete mycket energi på att hitta ursäkter till att inte ligga?

Detta är ett debattforum, folk tjafsar här dagarna i ända. Kom detta som en överraskning för dig?

I vilka inlägg har jag spridit tröttsam feministisk dynga? Ge ett exempel.

Men lilla strutsen nu sitter du och svamlar igen om personer du har noll koll på och dina fantasier och vanföreställningar tycks bara bli grövre och grövre 😱😵 Stackare du behöver ju psykdoktorn.

Du menar att du är kåt som fan 5 dagar per månad alltså.



Nej enligt resonemangen här så "ställer han upp" om han själv inte är kåt o sugen dessa 5 dagar.



Det kan jag tänka mig! Då knullas det så korsen faller ner från väggarna!



Gud ske lov!! Halleluja! 👍

God kväll,

Problemet tog vid redan under 60-talet och har sedan dess multiplicerats, likt en cancer som sakta tar över kroppen, så har feminismen tagit över samhället, med resultat av att dagens generation inte längre är förmögna att skapa relationer och skaffa familj. Jag är idag själv 27 år, men redan under unga år insåg jag hur samhällets normer gjort det omöjligt för män att kunna lita på kvinnor. De allra bästa av män är idag singlar, och föredrar att ha det så. Män är idag inte intresserade av långvariga relationer, då riskerna med att skaffa en fru vida överstiger fördelarna.

Det första problemet vi ser idag är hur kvinnorna uppmuntras --av sina föräldrar, i skolan, och ute i samhället-- till att göra karriär. De skall studera, bli tävlingsinriktade, och sedan konkurrera med männen på arbetsmarknaden. En man kan givetvis inte älska en kvinna som han måste tävla med, och behöver ständigt hålla ena ögat öppet. Vaksam och orolig över vad kvinnan kan tänkas komma upp med för hyss. Istället för att förenas och gå samman, är de ute och tävlar med varandra på jobbet. Eftersom män är bättre på detta, tvingas de in i ett spel där kvinnorna ständigt fuskar. Orättvist spel skapar givetvis aversion gentemot kvinnorna. En arbetande kvinna är en lös kvinna, mannen kan omöjligt veta vilka relationer kvinnan har med andra män och till chefen på jobbet.

Kvinnan måste ständigt förtrycka sin kvinnliga natur om hon skall ut på arbetsmarknaden. Hon måste bli hård, tuff, aggressiv och manipulativ. Detta går helt emot hennes roll som moder och hemmafru. Konsekvensen av detta är att män tappar suget på att gå ut och jobba, eftersom alla platser ute i samhället är invaderade av kvinnor. Han tyr sig istället till porr, TV-spel och stannar i hemmet där han får vara ifred. Han håller kvinnor på avstånd, så att han skall slippa ha en motståndare i sitt eget hem, där han behöver få vila ut och återhämta sig.

En man kan inte känna kärlek för en kvinna som ständigt vill hävda sig och tävla mot honom. Kvinnornas intåg på arbetsmarknaden har gjort att kärlekslivet i västvärlden helt dött ut. Jag som kvinna har försökt att träffa män flertalet gånger, men finner ständigt att män är skadade av tidigare relationer, och inte längre kan lita på kvinnor. De är bittra och nedbrutna och frågar mig jämt om mitt arbete. Det finns överhuvud taget inte något annat som de vill diskutera med mig, annat än hur det går med min karriär. Tyvärr är många män idag lika vilseledda som kvinnor och förväntar sig att kvinnan skall vara tävlingsinriktad och satsa på sin självständighet.

Jag ser i dagsläget inte hur jag skall lyckas forma en meningsfull relation till en man som det ser ut idag. Istället ser jag massvis av vackra, kompetenta och duktiga män som är ensamstående, singlar eller separerade. Fantastiska män som mer än något annat förtjänar ett kärleksfullt hem och en familj, men som genom psykologisk krigföring och negativa erfarenheter väljer att avsäga sig detta.

Dessa hinder är stora och förödande, och jag funderar på vad vi kan göra för att skapa någon typ av förändring. Män tillåts inte längre vara män, och kvinnor har lurats till att agera som män sedan barnsben. Vilka åtgärder behöver tas för att vända denna subversiva utveckling, och hur har ni löst dessa så kallade "utmaningar" i era personliga liv? Vilka ytterligare hinder för familjebildande ser ni i er vardag?


Vänligen

Jag var snäsig. Förlåt mig.

Ja, fäder bryr sig, men vad för rätt tänkte du på?

Jag menar att fler rättigheter att ta över mödrarollen är det sista som behövs.

Ja ok du är helt väck i huvudet.

Hur rangordnar du sen då?

"Nää inga polacker dog under 2:a världskriget för 25 miljoner ryssar dog minsann å då"

Sen behöver du nog läsa på om alla krig sen 2:a världskriget och hur civilbefolkningen drabbats/drabbas.

Om du läser det jag skrev, så är jag alltså egentligen intresserad av att diskutera med männen och kvinnor som har förstått problemet. Att jag svarar dig är därför att du skrev att du verkligen försöker förstå.

Svaret jag nu senast gav var på din sista fråga.

Sure. Så nu erkänner du då, good girl.

Jag är redan helt övertygad om att jag kan mer om ALLA krig än du.
Inte i ett enda krig har fler kvinnor dött.

Att få vara en närvarande fader (och utan att för den skull behöva aggera som en moder).

Det är ju oftast pappan som ryker under vässäntliga barnaår om det blir tjall på linjen.

För övrigt instämmer jag i dina resonemang, finns mycket visdom i dem. Problemet är väl att vi har gått åt det mer narcissistiska invidualisthållet idag. Människor har svårt att se andra utanför sig själva.

Religionen höll väl det i schack. Nu letar de sekulariserade efter något alternativ, feministiska dogmer tex, vilket nu skapar polarisering mellan könen.

Han är inte kåt när han är mätt, dvs han är inte hungrig. Mer räkmacka går dock alltid ned, men när man inte är hungrig har man inte begär efter räkmacka, vilket är poängen.

Det blir också problemet när människor inte är tokiga i just räkmacka, utan bara vill äta för att
de är hungriga. Då även om de föredrar räkmacka före annan mat. Då blir det bantning för den part som har mer aptit.

Vad erkänner jag? Var tydlig, inte vag. Inget doublespeak, för det avskyr vi ju.

Jag bemöter dina vanföreställningar med enkla konstateranden.

Ehh nej, jag har inte erkänt att jag är en kvinnogris. Dina vanföreställningar igen.

Jag har inte läst en enda ursäkt. Men du har ju koll, du får helt enkelt ge några exempel.

Detta är ett anonymt forum. Här är ca 96% manliga medlemmar.

Kan du ge ett exempel på där du tycker att jag är "psykotisk i mitt försvarande av kvinnor"? Eller du bara trollar hela jävla tråden?

Nämen lille strutsen har DU tvättat koppen än iförd ditt lilla söta förkläde? Det där är ju din böjelse remember?