Skandiamannens Stig Engströms observation av Lars Jeppsson uppe vid byggbarackerna går inte att använda som bevis för att han skulle vara gärningsman.
Författarna som har använt uppgifterna har inte varit konsekventa. Ibland har Stig Engströms senare förhör hållits emot honom samtidigt som man avfärdar andra uppgifter som kan tala för hans berättelse.
Och även om man bara använder förhör från den fösta dagen så går det inte att avfärda Stig Engström som vittne. Det KAN mycket väl vara så att han ser Lars Jeppsson på det sätt han beskriver.
Ur förhöret:
”När han (Stig Engström) passerade gränden vid Tunnelgatan, tittade han ditin. Han säger att det står arbetsbodar där och att väggen till det sk Kulturhuset är upplyst. Mot denna vägg, såg han en man i 20-års åldern, iklädd mörkblå täckjacka”
Denna observation görs den 1 mars kl 12:20 innan Lars Jeppssons förehavanden var kända för allmänheten. Enligt Lars Larsson, Tomas Pettersson och åklagare Krister Pettersson bevisar det att han är gärningsman. Det enda sk beviset. Den resterande delen av deras argumentation bygger på att försöka visa att Stig överdrev eller ljög om sitt deltagande på mordplatsen.
Det finns över 100 personer som helt uppenbart har ljugit när de tagit på sig mordet, så jag förstår inte varför just Stig Engström historia ska intecknas som ett förhållande som talar emot honom. Dessutom med ett uppenbar skevhet i urvalet av uppgifter.
Observationen är förenlig med Lars Jeppssons och Lisbeths vittnesuppgifter:
Stig Engström kan ha sett Lars Jeppsson i den position han beskriver mellan ca 45 sekunder efter mordet och en tid därefter, innan Lars Jeppsson åtar sig att förfölja gärningsmannen. Lars Jeppsson själv uppger att han stod med uppsikt över både Sveavägen och trappan upp mot Malmskillnadsgatan efter att gärningsmannen passerat honom. Lisbeth Palme gör samma observation från Sveavägen i ett förhör från april månad 1986.
Invändning 1
Men inga andra har sett honom i egenskap av vittne vid mordplatsen!!
Förhören är inte utformade på ett sådant sätt att vittnena ska identifiera varandra. Man koncentrerar sig på förloppet och gärningsmannen. Det finns åtminstone sex andra vittnen som påstår att de sprungit till mordplatsen, som inte stöds av andra tidiga vittnesuppgifter.
Fyra personer sprang över Sveavägen direkt efter skotten. Syskonen Per- och Christina Vallin samt kompisarna Ulrika Rytterstål och Susanne Karlsson. Inga övriga vittnen styrker deras närvaro, innan vallningen då de får träffa varandra igen. Men eftersom de kommer i sällskap så stöder deras tidiga berättelser varandra. Den förmånen hade inte Skandiamannen.
Ur den vita taxin hoppar Stefan Glans och Lena Bäsen. De ses av andra vittnen eftersom Stefan gör mun-mot-mun metoden och är alldeles blodig i ansiktet och Lena står och spyr i hörnet eftersom hon inte direkt gillade vad hon såg. Men deras kompisar försvann. Ersson och Israelsson hoppade också ur taxin men “försvann” lika spårlöst som Stig Engström. Jag har inte hittat något vittne som innan vallningen, styrker deras berättelser att de verkligen var där.
Stig Engström fick inte vara med på vallningen men det ska inte hållas emot honom, tvärt om. Han fick inte samma möjlighet att låta sig identifieras som de andra.
Invändning 2
Men Stig Engström säger att han gjort en massa saker som de andra måste ha sett. Dels hjälpte han till att vända Olof i framstupa sidoläge och dels skulle han ha pekat ut vägen för poliserna och sprungit efter en bit. Det MÅSTE ju någon annan ha sett??
Igen, förhören är inte utformade på ett sådant sätt att vittnena ska identifiera varandra. Man koncentrerar sig på förloppet och gärningsmannen. Men eftersom de tidiga förhören har vänts emot honom av flera författare, så kommer jag använda samma förhör för att visa att Stig Engström KAN ha varit där. Någon måste ju ge honom den chansen eftersom författarna mörkar detta.
Det finns också en mer praktisk lösning på dessa problem. Alla lögnare är nämligen inte gärningsmän. Men vi kan ju kika på om det finns något som KAN stödja det han sagt.
Anna Hage är först på plats
Är det riktigt uppfattat att ingen annan människa är i närheten än mannen som faller och tar mark?
Anna Hage svarar att hon ser två personer fem-sex meter från mannen vid Dekorima:
“Dom hade huvudet mot platsen. Dom gick mot platsen”
Anna Hage beskriver dem som möjligen ett par. En av dem “har en ljusare halsduk mot en mörkare kappa”.
När Anna springer till platsen som första person KAN hon ha sett Björkman och Engström där på den östra trottoaren. Dom uppger båda att de befunnit sig där.
Hörde du någon annan människa i närheten som fällde kommentarer om vad som hade inträffat?
Nej det var bara ett surr och sen så tittade jag upp. Det var någon som hade börjat rycka i benen eller någonting, i Olof Palmes ben, och då sa jag att han låg så bra som han låg.
Hennes kompis Karin Johansson uppger följande:
Jag frågade dig förut vad Lisbeth fällde för kommentarer. Fanns det någon annan som kom till platsen som yttrade någonting om händelsen?
Nej ingenting. De bara frågande vad som hänt, sen var det någon som sa, jag vet att han ska ligga i framstupa sidoläge, varför gör ni såhär?
Jag är medveten om att vittnen kan ha påverkats i senare förhör som jag nu refererar till, men samma förhör har används emot Stig Engström. Varför bortser Lars Larsson, Tomas Pettersson och Krister Pettersson från uppgifter som KAN innebära att Stig Engström var där i egenskap av vittne? Och varför ställer man högre krav på honom än alla andra? Med samma resonemang kan ju någon av de andra vittnena ha mördat Olof Palme eftersom deras närvaro inte bekräftats av andra vittnen.
Författarna och åklagaren är selektiva i sitt urval från vittnena. Allt som talar emot Stig Engström används, och allt som talar för, tas inte med i berättelsen.
Författarna som har använt uppgifterna har inte varit konsekventa. Ibland har Stig Engströms senare förhör hållits emot honom samtidigt som man avfärdar andra uppgifter som kan tala för hans berättelse.
Och även om man bara använder förhör från den fösta dagen så går det inte att avfärda Stig Engström som vittne. Det KAN mycket väl vara så att han ser Lars Jeppsson på det sätt han beskriver.
Ur förhöret:
”När han (Stig Engström) passerade gränden vid Tunnelgatan, tittade han ditin. Han säger att det står arbetsbodar där och att väggen till det sk Kulturhuset är upplyst. Mot denna vägg, såg han en man i 20-års åldern, iklädd mörkblå täckjacka”
Denna observation görs den 1 mars kl 12:20 innan Lars Jeppssons förehavanden var kända för allmänheten. Enligt Lars Larsson, Tomas Pettersson och åklagare Krister Pettersson bevisar det att han är gärningsman. Det enda sk beviset. Den resterande delen av deras argumentation bygger på att försöka visa att Stig överdrev eller ljög om sitt deltagande på mordplatsen.
Det finns över 100 personer som helt uppenbart har ljugit när de tagit på sig mordet, så jag förstår inte varför just Stig Engström historia ska intecknas som ett förhållande som talar emot honom. Dessutom med ett uppenbar skevhet i urvalet av uppgifter.
Observationen är förenlig med Lars Jeppssons och Lisbeths vittnesuppgifter:
Stig Engström kan ha sett Lars Jeppsson i den position han beskriver mellan ca 45 sekunder efter mordet och en tid därefter, innan Lars Jeppsson åtar sig att förfölja gärningsmannen. Lars Jeppsson själv uppger att han stod med uppsikt över både Sveavägen och trappan upp mot Malmskillnadsgatan efter att gärningsmannen passerat honom. Lisbeth Palme gör samma observation från Sveavägen i ett förhör från april månad 1986.
Invändning 1
Men inga andra har sett honom i egenskap av vittne vid mordplatsen!!
Förhören är inte utformade på ett sådant sätt att vittnena ska identifiera varandra. Man koncentrerar sig på förloppet och gärningsmannen. Det finns åtminstone sex andra vittnen som påstår att de sprungit till mordplatsen, som inte stöds av andra tidiga vittnesuppgifter.
Fyra personer sprang över Sveavägen direkt efter skotten. Syskonen Per- och Christina Vallin samt kompisarna Ulrika Rytterstål och Susanne Karlsson. Inga övriga vittnen styrker deras närvaro, innan vallningen då de får träffa varandra igen. Men eftersom de kommer i sällskap så stöder deras tidiga berättelser varandra. Den förmånen hade inte Skandiamannen.
Ur den vita taxin hoppar Stefan Glans och Lena Bäsen. De ses av andra vittnen eftersom Stefan gör mun-mot-mun metoden och är alldeles blodig i ansiktet och Lena står och spyr i hörnet eftersom hon inte direkt gillade vad hon såg. Men deras kompisar försvann. Ersson och Israelsson hoppade också ur taxin men “försvann” lika spårlöst som Stig Engström. Jag har inte hittat något vittne som innan vallningen, styrker deras berättelser att de verkligen var där.
Stig Engström fick inte vara med på vallningen men det ska inte hållas emot honom, tvärt om. Han fick inte samma möjlighet att låta sig identifieras som de andra.
Invändning 2
Men Stig Engström säger att han gjort en massa saker som de andra måste ha sett. Dels hjälpte han till att vända Olof i framstupa sidoläge och dels skulle han ha pekat ut vägen för poliserna och sprungit efter en bit. Det MÅSTE ju någon annan ha sett??
Igen, förhören är inte utformade på ett sådant sätt att vittnena ska identifiera varandra. Man koncentrerar sig på förloppet och gärningsmannen. Men eftersom de tidiga förhören har vänts emot honom av flera författare, så kommer jag använda samma förhör för att visa att Stig Engström KAN ha varit där. Någon måste ju ge honom den chansen eftersom författarna mörkar detta.
Det finns också en mer praktisk lösning på dessa problem. Alla lögnare är nämligen inte gärningsmän. Men vi kan ju kika på om det finns något som KAN stödja det han sagt.
Anna Hage är först på plats
Är det riktigt uppfattat att ingen annan människa är i närheten än mannen som faller och tar mark?
Anna Hage svarar att hon ser två personer fem-sex meter från mannen vid Dekorima:
“Dom hade huvudet mot platsen. Dom gick mot platsen”
Anna Hage beskriver dem som möjligen ett par. En av dem “har en ljusare halsduk mot en mörkare kappa”.
När Anna springer till platsen som första person KAN hon ha sett Björkman och Engström där på den östra trottoaren. Dom uppger båda att de befunnit sig där.
Hörde du någon annan människa i närheten som fällde kommentarer om vad som hade inträffat?
Nej det var bara ett surr och sen så tittade jag upp. Det var någon som hade börjat rycka i benen eller någonting, i Olof Palmes ben, och då sa jag att han låg så bra som han låg.
Hennes kompis Karin Johansson uppger följande:
Jag frågade dig förut vad Lisbeth fällde för kommentarer. Fanns det någon annan som kom till platsen som yttrade någonting om händelsen?
Nej ingenting. De bara frågande vad som hänt, sen var det någon som sa, jag vet att han ska ligga i framstupa sidoläge, varför gör ni såhär?
Jag är medveten om att vittnen kan ha påverkats i senare förhör som jag nu refererar till, men samma förhör har används emot Stig Engström. Varför bortser Lars Larsson, Tomas Pettersson och Krister Pettersson från uppgifter som KAN innebära att Stig Engström var där i egenskap av vittne? Och varför ställer man högre krav på honom än alla andra? Med samma resonemang kan ju någon av de andra vittnena ha mördat Olof Palme eftersom deras närvaro inte bekräftats av andra vittnen.
Författarna och åklagaren är selektiva i sitt urval från vittnena. Allt som talar emot Stig Engström används, och allt som talar för, tas inte med i berättelsen.
__________________
Senast redigerad av omiga 2020-07-09 kl. 00:27.
Senast redigerad av omiga 2020-07-09 kl. 00:27.