Citat:
Ursprungligen postat av
fasligt
Den nygamla vänsterns gammelnya intresse för klass är högintressant. Vilkas klassintressen ska det kämpas för i dessa dagar? Folk som faktiskt har arbeten utanför medias, politikens och akademins parnasser har sedan länge alienerats av den "nya" vänstern. Vad finns att hämta för dem i den postmoderna identitetspolitiken? Den traditionella arbetarklassmannen, vad får han av vänstern? Inget, är väl det enkla svaret.
Ingen kräver representation eller inkvotering av rasifierade och kvinnor i klassiska arbetarklassyrken. Klassiska arbetaryrken som exempelvis rörmokare, lastbilschaufför eller plåtslagare tigs ihjäl då vänsterns nya kärnväljare för död och pina inte vill arbeta med något så simpelt och otrendigt. Den postkoloniala vänstern kräver bara representation och kvotering för sina nya skyddslingar inom media, politik, akademi och storfinansens bolagsstyrelser. I övrigt verkar det största intresset för postvänstern vara att via arbetarnas skattsedlar hålla på med intersektionellt hårklyveri för att finna ständigt nya underordningar att exploatera för att ytterligare näpsa och pungslå den klassiska arbetarmannen.
Jag tror att vänstern - i traditionell mening - måste hitta tillbaka till arbetarmännen om de alls ska ha något existensberättigande i framtiden och jag håller inte alls med Edgerton om att de arbetarklassmän som E väljer att kalla fotbollshuliganer är korkade när de gör precis samma sak som de rasifierade och dessas stödkroppar gör, dvs tar till de brittiska gatorna för att kräva gehör för sin samtida belägenhet och för att kräva rätten till sin historia och kulturella hemvist. Vad de säger är väl typ: Skiter väl vi i om Churchill kanske var ett jävla svin, han räddade oss från att bli invaderade av nazister och that's what matters. FOR US! Varför skulle det vara mer korkat än att sk svensksomalier går på gatorna och skriker om respekt för sin inbillade slaverikontext och lika inbillade utsatthet för svenskt polisvåld?
Det klassisk vänster borde göra är att kroka arm med de frustrerade männen (och kvinnorna) ur den traditionella arbetarklassen och ljudligt förkunna att dessa är våra bröder mot vilka stora orätter begåtts. Dessa våra bröder har offrats på globaliseringens altare då deras försörjningsmöjligheter kraftigt beskurits. Dessa våra bröder har offrats på jämställdhetens altare i det att deras blotta väsen demoniserats på det att kvinnorna skulle lyftas, inte till jämställdhet men till överhet.
Dessa våra bröder har offrats på antirasismens altare genom att konstant tillhållas att göra avkall på sina påstådda privilegier och upplåta sin plats i bostadskön, vid utbildningar och på arbetsmarknaden, ja till och med på parbildningsmarknaden då deras arbetarklassiga sorts maskulinitet dömts ut som toxisk och i total avsaknad - till skillnad från invandrade klanmäns - av rätt till empatisk förståelse. Från dessa våra bröder har tagits även den yttersta grunden för självaktning genom att de frånkänts rätten att uppleva frustration.
Allt detta till trots kräver gökungesocialisterna - de som har mage att påstå sig tala för arbetarklassen - att dessa arbetarmän ska fortsätta göra sin plikt utan att kräva någon rätt för att upprätthålla det som rätteligen borde kallas ett föraktligt trasproletariats parasiterande leverne där ständigt allt fler och ständigt allt glupskare gökar tillåts knuffa de rätteligen produktivt närande ur snart sagt varje bo.
Så borde en vänster som önskar vara relevant och önskar finna legitimitet agera, Som extra bonus kunde man passa på att legitimera fotbollsintresset hos de sk huliganerna då inte mycket annat utrymme för ett gemensamt klassintresse erbjudits på bra länge. Man kunde också ge dessa män ur arbetarklassen ett erkännande för deras högst civiliserade sätt att hantera feministers och så kallade antirasisters generalangrepp på den älskade fotbollen - arbetarmännens enda kvarvarande lägereld - genom sina förbannade krav på lika löne- och karriärutfall för de damspelare inte ens feministerna vill se och det ständiga insisterandet på att fotbollsvärlden är genomsyrad av rasism.
I Sverige hyllar man en lång rad kungar som inte gjorde annat än att såg ned på folket och gjorde dem mycket illa. Trots detta uppskattar nationalisterna dem - de är en del av våra historia och de är tillräckligt långt bort resonerar de. De är tillräckligt långt bort. Winston Churchill dog 1965 och det är i närtid. Det var inte länge sedan.
Genom att Churchill startade krig med axelmakterna (Tyskland, Italien, Japan, Ungern, Rumänen, Bulgarien, Thailand, Irak, Iran, Kroatien, Slovakien, Serbien, Montenegro och Manchuko) resulterade också i en lång rad folkmord, fattigdom, etnisk konflikt och andra mänskliga katastrofer både här i västvärlden och det som idag kallas för tredje världen. Efter kriget fortsatte Churchill med ren plundring i Afrika, Mellanöstern och Asien. Han bär ansvar för statskuppen i Iran. Det finns många skäl till varför bruna, svarta, gula och röda människor vill riva statyerna över honom.
Winston Churchill är en historisk symbol som besegrade Tyskland. Fotbollshuliganerna tycker därför att Churchill är någon form av hjälte och ogillar att invandrare och liberaler vill riva Winston Churchill statyer. Churchill var inte bara ansvarig för att starta andra världskriget och plundring i tredje världen. Han etablerade också de politiska och juridiska nätverk som gav liberalismen en hegemonisk ställning i Storbritannien. Han är ansvarig för massinvandring, (hyper)globalisering och den kulturella historielösa nihilismen. Om Winston Churchill hade levt idag hade han tagit avstånd från de här huliganerna som försvarar hans staty.
När jag lyssnar på fotbollshuliganerna får jag fram att fotbollshuliganerna är genomsyrade av tillrättalagda Hollywoodversion av andra världskriget samtidigt som de försvarar en okunnig och rent destruktiv liberalism. De är alla HBTQ-vänliga liberaler som förespråkar öppna gränser (möjligtvis inte för muslimer) och tycker att bruna, svarta och gula människor skall vara tacksamma för Churchill befriade världen nationalsocialister, fascister och reaktionära monarkister. Återigen - Fotbollshuliganerna hyllar och försvarar mannen som är en av förgrunden till varför etniska engelsmän är marginaliserade i sitt eget land. Orsaken till varför arbetarklassen är marginaliserad.
Visst, precis som en "Svensk Tiger" (som representerade SAP och staten) kanske kan representera svenskhet kanske Churchill kan representera engelsk identitet - men då reducerar vi Churchill till en meningslös symbol precis som en "Svensk Tiger" får samma symbolik. De här huliganerna är fruktansvärt ideologiskt vilsna. Det är nästan skrämmande. De här vänsteraktivisterna och de icke-vita minoriteterna befinner sig däremot på en moralisk topp. De vet vad de håller på med. De avskyr Churchill av helt rationella skäl - trots allt dödande han deras folk. De här fotbollshuliganerna däremot? Tja, de vet inte att de skyddar en figur som har gjort den vita arbetarklassen till en marginaliserad och fattig grupp som allt eftersom förlorar sitt fotfäste i England.
Notera att jag är på arbetarklassens sida. Det är jag alltid men jag stödjer inte våldsamma demonstrationer, kriminalitet eller kontra-jihadisk/neo-konservativ/liberal ideologi - och där med har jag inte så mycket gemensamt med vare sig vapenälskande NRA-vänner eller fotbollshuliganer som har tittat för mycket på Save Private Ryan och Schindlers List.
Citat:
Ursprungligen postat av
Kinuski
Jippi! Ökad tillfrisknandebenägenhet...Förtäljer A-bladet vad invandrarna ska erbjudas istället, eller är de bara emot det dåliga? Man måste väl förvänta sig att det ligger ett uttryckligt eller underförstått krav av någon sort, när MSM rapar.
Det är ett slöseri med människoliv och skattepengar. Friska människor vare sig de är invandrare eller svenskar hör inte hemma på Samhall. Vidare, det skulle bli billigare om man lade ned hela arbetsmarknadspolitiken och mycket mer etiskt för alla inblandade.
Citat:
Ursprungligen postat av
orrtupp
Sen tror jag att Flam som så många andra smarta personer börjar nyktra till, drevet mot Bard kommer nog att skynda på den processen bland sådana som Flam. Edit: Jag gillar Aron för att han verkligen ifrågasätter så mycket av allt som förstör vårt samhälle, kommunistiska idéer, genussvammel, kvotering mm mm, förmodligen tycker han samma sak om BLM som Bard också. Att han sen inte är perfekt och har fel eller konstiga åsikter om vissa saker är väl som det är, om det inte fanns värre personer än Aron som satte agendan så skulle vi nog ha ett rimligare läge.
Vad det handlar om är inte att Aron Flam eller Alexander Bard har "nyktrat" till. Bard känner att han egna vita privilegier är hotade. BLM-aktivisterna är i många avseenden inte liberaler. De identifierar sig etniskt och vill inte bara på den vita arbetarklassen bekostnad men på
alla vita människors bekostnad få tillträde till institutionerna och de goda jobben. Det är förvisso förståeligt.
Titta på Aftonbladets redaktion. Den är helt kritvit. Vad BLM-aktivisterna vill är att den skall vara brun, gul, svart och röd men absolut inte vit. Detta har Alexander Bard inget problem med men han har ett problem med att BLM vill att staten skall kvotera in dem. Hela BLM-projektet osar omfördelning men den här gången är det inte bara omfördelning från vita arbetare till icke-vita men från rika vita människor till icke-vita.
När svenska staten tänkte uppoffra Peter Wolodarskis barn för "flock-immunitetsstrategin" så började han gorma och skrika från Dagens Nyheter. Det var okej att offra Rinkeby och vanligt folk i Sävsjö men inte hans egna ungar, grannar, arbetskamrater och föräldrar. Detta är vad vi ser från Bard - när han nu hotas själv flippar han ur och blir oresonlig.