Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Tystnad är inte ingenting, utan ett konkretiserat monument över mångkulturens hatiska essens. Ett monument över apartheid, rasism, otacksamhet och identitärt ressentiment riktat mot den grupp som beskrivs genom sitt osynliggörande.

Detta osynliggörande är som sagt inte något universellt i sin avsändare, utan partikulärt förkroppsligat i individer och kollektiv. Adoptivkoreaner-som-önskar-västerlandets-undergång-i-eld-och förnedring. Judar-som-förnekar-hatbrott-mot-svenskar.

Hussvenskar-som-sviker-barn.

Jag refererar de senaste förnedringsrånen som aktualiserar debatten angående Sörmans text om ingruppsmoral.

Det är ju en sak att ha den grundläggande, teoretiska och hypotetiska insikten om reciprocitet mellan ingrupper baserade på kollektivens lika värde. En annan sak är att omsätta i praktiskt skuld- och skambeläggande över alla de som sviker specifikt, individuellt.

Judar-som-inte-bryr sig-om-svenskar har sin motsvarighet i USA, där medias historiska, monumentala verklighetsförfalskning just nu handlar om en "joggare" som sköts till döds efter ett handgemäng, att kontrastera mot en svart man som sköt ett äldre, vitt par med kikarsikte. Men även de husvita "konservativa" som omedelbart ropade på lynchjustis i det ena fallet, men tiger still i det andra.

Vilken hade reaktionen på förnedringsvideon varit om pojken hud varit svart eller han burit kippa? Det är en metadebatt som är viktigare än debatten om händelsen - eftersom den förra är en förutsättning för den senare. Det är inte "media" som förtiger, utan de individer och kollektiv som utgör media och gör skilda prioriteringar utifrån tillhörighet och agenda.

Svaret på varför atomiserade svenskar misshandlas av ingruppskollektiv är densamma som på varför det inte uppmärksammas i media. Kollektivets våldskapital som villkor för individens liv och möjligheter. När hyperorganiserade etniska nätverk ger sig på svenska nationalister, politiker eller vanliga medborgare i Expressen, är det samma drivkraft och maktfunktion som när killen blir sparkad i huvudet och tvingad att klä av sig.

Svaret på gangsterism är inte att vädja eller resonera, utan klargöra och konfrontera situationens verklighet som ett steg i ackumulerandet av ett balanserande svenskt våldskapital, som består av knynävar bara när bättre inte finns att tillgå. Bäst av allt, högst upp i näringskedjan är förstås domstolar, lagar och uttalad, tvingande konsensus som det blir tabu att kränka i det offentliga samtalet. "Vilket avskyvärt kräk ser inte det etniska hatet mot svenskar som det allra mest förhatliga och diskvalificerande för illusionen om en fungerande mångkultur?"

Den reciproka omsorgen kommer att betygas, men bara när den krävs. Det gör den inte innerlig, men autentisk.

Så sakteliga ställs de triumfatoriska plakatbudskapen om Refugees Welcome undan, långt in i garderoben.

Nu ska asylansökningen begränsas i hela Göteborg. Det står klart efter att Migrationsverket har gett klartecken att hela Göteborg kan undantas från ebo-lagen.
...
Från och med 1 juli förlorar asylsökande som på eget bevåg flyttar till Göteborg rätten till dagersättning. Detta efter att Migrationsverket inte ser att det finns något hinder för Göteborgs och tio andra kommuners ansökan att undanta hela staden från ebo-lagen, som innebär att asylsökande har rätt att bosätta sig var de vill med bibehållen ersättning.

En tjänstemannakvinna med osvenskt namn visar prov på en ny och välkommet instrumentell hållning i frågan. Föredömligt fri från känslopjunk och "humanism".

"Migrationsverkets uppgift är inte att göra någon bedömning av vad kommunerna anmäler, utan endast att tillhandahålla en förteckning", skriver Irene Sokolow på Migrationsverkets kommunikationsavdelning i ett mejl till GP.

Tänk om alla Sveriges kommuner skulle göra en göteborgare? Tänk om alla dessa potentiella bosättare som fått bagaget genomsökt efter smuggelpengar och annat kunde samlas på opersonligt instrumentellt korrekta offentliga uppsamlingsanstalter i väntan på att få sitt ärende prövat instrumentellt och korrekt utifrån flyktingkonventionens bokstav. Vilken lättnad! Dit är det förstås långt än men ett första steg är ändå ett steg. Och ett ack så viktigt. Tämligen bred uppslutning bakom begäran verkar det ha varit också, och med nya oprövade allianser dessutom då den gamla vanliga alliansen inte vågade det visionära språnget att begära det önskade men vågade.

Att de rödgrörosa utopisterna gnölar är inget att i sammanhanget bry sig om. Huvudsaken är att de inte lyckades skrapa ihop tillräckligt politiskt motstånd, trots en vankelmodig gammelallians.

Det var Socialdemokraterna och Demokraterna som, med stöd av Sverigedemokraterna, drev igenom att hela staden ska undantas från lagen.

– Det innebär att färre söker sig till Göteborg initialt. Det lindrar situationen litegrann, och vi slipper uppmuntra till svartmarknad, säger kommunalrådet Martin Wannholt (D).
S vill riva upp ebo

Kommunalrådet Jonas Attenius (S) säger att det här är ett verktyg bland flera för att staden ska kunna ge alla invånare samma chans i liv sett till skolresultat och bostäder.

– Sedan bottnar det i att vi från S länge har tyckt att lagstiftningen är dålig och vill riva upp den.

Varför inte bara undanta vissa socialt utsatta områden?

– Vi ser det som en helhet. Det är viktigt att alla kommuner tar ansvar. Proportionellt har Göteborg tagit emot fler asylsökande än våra kranskommuner.
...
På fullmäktigesammanträdet i april var de rödgrönrosa och alliansen nära att sluta en kompromiss om att de områden som polisen pekat ut som socialt utsatta skulle undantas, men misslyckades.
...
På samma sammanträde drev alliansen linjen att Migrationsverket inte skulle godkänna stadens ansökan om att undanta hela staden.

– Det är inte möjligt att undanta hela Göteborg, vår ansökan kommer inte att kunna behandlas, utan läggas åt sidan, sa kommunalrådet Helene Odenjung (L).

Men det visade sig felaktigt.
...
– Men resultatet nu är att fler blir kvar på anläggningsboenden, det är inte heller bra, om man tänker att människor ska kunna börja sina liv. [enligt Odenljung]

Axel Josefson är kommunalråd för Moderaterna.

– Vi får i alla fall bättre förutsättningar nu än om det blivit det motsatta beskedet, säger han.

Hade M också röstat för att undanta hela staden om ni visste att det var möjligt?

– Jag vill inte spekulera i vad vi hade gjort, vi gjorde en bedömning utifrån lagstiftningen.

Men du låter inte jättekritisk?

– Nej, det hade varit sämre för oss om vi inte hade fått ett undantag.

https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teb...org-1.27847274

En rasifierad kommunist levererar en rak höger i "pigmentvänsterns" solar plexus i självaste Proletären. Nej klassanalys är verkligen inte de hudfärgsbesatta post-kolonialisternas paradgren.

Athena Farrokhzad har liksom jag sitt ursprung i Iran. Där slutar våra beröringspunkter. Våra vänsterarvsmassor är inte alls besläktade.

Hon hör till den nya vänstern som är för upptagen av människors pigment i stället för att fästa hänseende vid vilka normer och värderingar mörka, vita, bruna, gula kroppar bär på. I hennes politiska lexikon kan vita svårligen vara annat än exploatörer och mörka/bruna annat än exploaterade. Det paradoxala är att den rörelse hon tillhör insisterar att ge namn, födelseort, språklig brytning och representation företräde framför innehåll i och mål för sociala rörelser.

Det är mot denna bakgrund en kan förstå varför hon i DN reducerar poeten och islamkritikern Yahya Hassan till den brune mannen som var dömd till att dö i ung ålder som många andra bruna män. Det viktiga för Farrokhzad är inte att Yahya skrev poesi, att hans poesi präglades av obarmhärtig kritik av hedersnormer, islamiskt förtryck och självvald segregation utan att han var brun. Till och med en del högerpopulister iakttar större försiktighet (om än för att förleda och manipulera) med att reducera människor till pigment.

Farrokhzad ser eller väljer att inte se att Yahya liksom många vithyade och mörkhyade ingick i en global rörelse som har sekularism som sin fana. Detta är i och för sig ingen överraskning då Farrokhzad och hennes meningsfränder i den postkoloniala rörelsen har hijab som fana för antirasism och antidiskriminering. Jag räknas som rasifierad, etnifierad brun man men jag blir mer berörd av Yahyas poesi och den kritik han riktar mot reaktionära krafter medan jag blir upprörd över Farrokhzads flört med bakåtsträvande strömningar.
...
Den danske journalisten, Martin Krasnik, beskriver Athena Farrokhzad, utifrån hennes artikel i DN efter Yahyas bortgång, med rätta som gravplundrare och att hon helst av allt ville att Yahya inte skrev som han skrev. Faktum är att Athena Farrokhzad gick längre. Hon ville tysta ned Yahya och få åhörare att hålla för öronen medan hon och hennes meningsfränder föll pladask för Rashid Musa, Omar Mustafa, Maimuna Abdullahi, Fatima Doubakil islamiska feminism och antikoloniala röst och blick.
...
När den nya vänstern inte ens vill eller förmår göra en klassanalys, det vill säga att bruna kan vara kapitalister och exploatörer och att vita kan vara arbetare och missgynnade, så hänvisas kritikern till slaskbegreppet intersektionalism där hela universum påverkar varandra från tidernas begynnelse till våra dagar.

Farrokhzad kan ses som poesins Masoud Kamali, det vill säga två postkolonialt influerade personer som starkt påminner om en berusad svart man som springer in i en gatlykta och börjar sparka på den med orden: vad nu då din djävla rasist!

Devin Rexvid
Forskar om hedersvåld

http://proletaren.se/artikel/pigment...mlUAbM.twitter

Proletären har, till skillnad från månget medium, sina ljusa stunder och gammelkommunister har, till skillnad från den vulgära nyvänstern, viss integritet.

Med projiceringen av de egna brotten och rasismen mot de etniska Svenskarna från Regimmedia och Judiskägd press sida så försöker dessa att lägga skulden på brottsoffren och de oskyldiga.

Den Judiskägda pressen med Wolodarski i täten vill helst inte kännas vid att exakt samma rasism och våld var deras redskap 1917 mot den etniska Ryska befolkningen och de andra folkgrupper som förtrycktes och de 60 miljoner som massmördades under den Judiska kommunismen i Sovjet.

Att samma trick återigen tas fram dvs. användandet av olika grupper bestående av "utsatta och diskriminerade" som redskap och murbräcka för att krossa en stat och införa diktatur är på intet sätt något nytt eller förvånande.
De nyttiga idioterna kan alltid kastas över bord när de har fullgjort sin uppgift och ej längre behövs.
Ett gott exempel på detta är homosexuella som användes av Bolshevikerna under revolutionen och ett antal år framåt.
När bögarna inte längre behövdes så infördes fängelsestraff för homosexuella i Sovjet.

HBTQ, mångkulturen, feminismen, alla är lika värda, refugees welcome, och övriga floskler som använts av media och de nyttiga idioterna för att förleda och styra folks medvetande åt annat håll är inget annat än redskap i propagandan och Sovjetiseringen av det Svenska folket.

Våldsbrottsligheten och särskilt förnedringsrånen är ett tydligt tecken på vilka det är som bestämmer och vilka som kommer undan med i stort sett vad som helst.
Om förövarnas och brottsoffrens etnicitet vore omvänd så skulle det komma ett ramaskri från Regim och vänstermedia. Så icke i Sverige
Samtidigt så är polisens och de rättsvårdande myndigheternas slappa och/eller ICKE-agerande i dessa fall klara bevis på att man tillämpar samma metod som Bolshevikerna, dvs. med sanktionerat våld undertrycka och tysta befolkningen

En osignerad ledare i Expressen:

S måste köra över MP om migrationen
...
Ytterligare en orsak är rimligen verkligheten. Sverige har en enorm integrationsskuld att ta itu med. Det är talande att Socialdemokraterna lokalt i både Malmö och Göteborg har fattat beslut om ett ”asylstopp”, det vill säga att städerna helt ska undantas från ebo-lagen, som ger asylsökande rätt att bosätta sig var de vill.
...
Det finns en kompakt majoritet – både i riksdagen och i opinionen – för en stram migrationspolitik. Efter alla år då MP, men även de borgerliga småpartierna med C i spetsen, har fått diktera villkoren är det dags att låta majoriteten tala.

https://www.expressen.se/ledare/s-ma...m-migrationen/

Integrationsskuld är det nya ordet för mångkultur.
Mångkulturinförandet, integrationsskulden, i socialdemokratiskt ledda Göteborg och Malmö har lett till kaos. Ledaren är ett angrepp på mångkulturen, konsekvensen av migrationen, fast de troligen inte själva insett det.

Nu vill Expressen att det inte skall fyllas på med mer migranter. Det är bra men bara ett första steg.
Nästa steg är att ta itu med alla de som nu är fripassagerare på MS Sverige.

Mediekriget om mångkulturen är mediekriget om integrationsskulden.

De vågar inte längre använda ordet mångkultur. Det är för dem minerad mark. Minerat av dem själva.

Integrationsskulden är som tråden redan varit inne på menaiternas skuld till svenskarna och inget annat. Ekonomiskt och moraliskt.

Den ekonomiska skulden borde väl vid det här laget vara uppe i området av tusentals miljarder totalt.
Dags att göra upp en avbetalningsplan.

Jo vi vet det.

Expressen använder begreppet för att de inte vill använda ordet mångkultur.

Men de kommer att få överge begreppet integrationsskuld när fler och fler förknippar begreppet med skulden till Sverige. När fler och fler tänkt till själva.

Undrar vad nästa ordtrolleri kommer dra fram ur skjortärmen som beskriver mångkulturens misslyckande på ett PK sätt.

Har de inte fått allt som gåvor från vårt välfärdssystem?

Skulden till det inträffade är vår egen.

Nu talar vi om begreppet "Integrationsskuld" & dess olika tolkningar.

Språktidningen om Integrationsskuld

Allt oftare talas det nu om integrationsskuld, ett ord som är belagt i svenskan sedan 2015. Då var det kommunpolitiker i Eskilstuna som diskuterade vad som behövdes i form av statliga bidrag för att integrationen skulle fungera. Sveriges Radio rapporterade att företrädare för Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet ansåg att integrationsskulden i kommunen redan var stor:

Det är bra att människor vill bo i Eskilstuna, men det förutsätter att människor kommer in i samhället, har en fungerande utbildning för vår arbetsmarknad och att man försörjer sig själv i rimlig takt. Idag går det för långsamt. Människor halkar efter och det skapas en ”integrationsskuld” som vi har att hantera. Om inte detta lyckas bidrar det till trångboddhet, sociala- och ekonomiska skillnader, kulturella motsättningar och missförstånd.

Integrationsskuld används för att beskriva ett samhälleligt tillkortakommande. Sverige kan alltså sägas stå i skuld till den som inte har fått tillräckligt goda förutsättningar för att komma in på arbetsmarknaden.

https://spraktidningen.se/blogg/veck...egrationsskuld

Kronofogdemyndigheten undrar på riksgäldens uppdrag vem som är borgenär och vem som är gäldenär när skulden skall regleras. Kan det verkligen stämma att den som redan betalt mycket är den som nu är betalningsansvarig? Hur räddar det pensionerna?

Ok men tanken är väl att det ska ha någon anknytning till den politiska verkligheten?

Jag tror inte att folk överlag börjar betrakta en gåva som ett lån bara för att någon vrider och vänder på ett retoriskt begrepp.

Vi behöver såklart stoppa den humanitära invandringen och alla kravlösa förmåner men invandrare har faktiskt ingen skuld för bidrag som blivit utbetalade enligt villkor uppställda av oss. Att plötsligt komma dragandes med en påhittad skuld blir en externalisering av ansvar, något som cementerar svenskens passivitet och bristande handlingskraft. Därtill är det dålig stil och skapar klander.