Drömde en hemsk mardröm i gryningen. Coronan hade slagit hårt och allt var kaos: döda på gatorna, svärmar av flugor över liken, och man hörde ljudet av svetsaggregat när lägenheter svetsades igen. (Det har ju gått rykten om att det har hänt i Kina, och att dom inte har kollat så noga heller om alla är döda där inne, eller om man har svetsat in ännu levande sjuka också...)
Mina kids och jag skulle fly. En man (som jag känner i verkligheten) som äger en båt, skulle hjälpa oss. Vi bar på några få tillhörigheter vi fått med oss, och småsprang ner för en grässlänt till kanalen där båten låg. Båten var där. Mannen och hans fru och dotter, och en annan man som jag tolkade som hans bror (men som jag aldrig sett i verkligheten) höll skyndsamt på att bära ner packning i båten. Ingen tittade ens åt oss - jag förstod inte varför! Jag tänkte: "tänker han svika mig och åka utan oss?"
Sedan såg mannen jag känner liksom rakt igenom mig... och jag kände en rysning. Jag såg åt vänster, där min dotter skulle vara, hon var inte där. Jag såg åt höger, där min son skulle vara, han var inte heller där. Då såg jag ner på min egen kropp - och den var inte heller där! Det slog mig med en chock att ingen såg oss, för att vi redan var döda och var spöken!!!