Jag hade två stressrelaterade drömmar inatt:
1: Jag är ett litet barn. Jag spelar fotboll ensam på mina föräldrars hyresvärds tomt. I drömmen fantiserar jag om att jag är "Andreas Brehme" och jag skall skjuta den avgörande straffen mot Argentina i fotbolls vm 1990. Jag skjuter iväg bollen, vilken hamnar på granntomten. När jag kommer dit är den borta. Jag blir livrädd för att jag vet att jag kommer att få stryk av mina föräldrar för att jag tappat bort bollen, och jag kommer att få stryk av grannkärringen för att jag skjutit in bollen där. Jag kommer dessutom att få stryk av mammas väninna som jag fått bollen av i födelsedagspresent.
Jag är jätteledsen, dels över att min älskade fotboll är borta, dels för att jag kommer att få så mycket stryk att jag inte kommer att kunna sitta på flera dagar, trots att det inte var mad flit, och att jag faktiskt inte haft sönder något.
2. Jag skall starta i vasaloppet och är på väg till starten, men jag blir hela tiden sinkad och får mer och mer panik, för att inte hinna till starten i tid. Efter en rad missöden är jag framme vid starten med tre minuter kvar till start, men hinner inte fram till mitt startled, utan får starta längst bak. Mycket frustrerande!