Rösta fram årets bästa pepparkakshus!
2019-11-21, 18:49
  #33397
Medlem
Trumpetflugans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av arbetet
Inte alls. Troligtvis är vi nära ett jämviktsläge där våra skogar tar upp den CO2 vi producerar.

Även om just våra utsläpp skulle balanseras av vår skogs upptag, så har inte alla länder möjlighet att ha de arealer av skog som vi har. Med våra utsläpp ökar koncentrationen av koldioxid i atmosfären om alla skulle ha samma utsläpp. Multiplicera antalet människor i värden med våra per capita utsläpp och se var du landar. Jämför sedan den siffran med det globala utsläppet. Per år. Så ser du att siffrorna hamnar rätt nära varandra. Våra utsläpp är således ett problem. Om vi har möjligheten att bevara stora sänkor i form av skog, är det bättre om de får absorbera från länder utan denna möjligheten till skogs konto. Än att vi enbart siktar på att hamna på en utsläppsnivå i balans med våra sänkor. Annars betyder det bara att andra måste sänka sina utsläpp mer än vi. I mina ögon.
Citat:

Vad vi kan bidra med är t.ex. producera mer kärnkraftsel och sälja överskottet till våra inte så lyckligt lottade grannländer så de kan fortsätta att förlita sig på de vindsnurror de har. Särskilt Danmark där jag förstår svensk el är en förutsättning för deras vindkraftssatsning.
Ja, kärnkraft är ett bra alternativ, om det är lönsamt, till kolkraft eller annan smutsig elproduktion.
Citera
2019-11-21, 18:54
  #33398
Medlem
arbetets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lasternassumma
Är skog är en CO2-sänka?
Om skog är en CO2-sänka eller inte beror på vad skogen används till.
Ungefär 47% av Sveriges totala energiförbrukning kommer från biobränslen, enligt SCB.
Om skogen eldas upp är den ingen sänka. Om den används som byggnadsmaterial är den en sänka tills den eldas upp eller förmultnar.
"Naturskog" såsom exempelvis tropiska regnskogar som det finns/tidigare fanns gott om i bl.a. Brasilien, Kongo, Sydostasien och Indonesien är en sänka eftersom en del av kolet lagras i marken.

Varför ska vi elda upp vår skog? Låter ju inte klokt när vi har kärnkraft och vattenkraft. Men okej, du är inne på något där. Biobränsle producerar CO2 det med och innan det är tillbaka till kretsloppet...
Citera
2019-11-21, 19:05
  #33399
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Trumpetflugan
Vilket uppenbarligen är för mycket. Eftersom koldioxidkoncentrationen i atmosfären ökar och temperaturen därefter. Jag förstår inte hur du kan vara nöjd med en ökning på 2-3 ppm per år. Eller hur du drar slutsatsen att den ökningstakten är oproblematisk. Det får du gärna motivera.
Nu ökar inte bara ppm, utan faktiska utsläpp ökar med över 2% per år.

Det är dubbelt så snabbt som befolkningstillväxten. Världsmedel för CO2 ökar alltså betydligt för varje år.

Om världsmedel skulle sluta på nuvarande, motsvarande svensk, nivå, och höll sig där, så skulle det vara utmärkt. Antagligen fullt tillräckligt för att hålla klimatförändringarna på en hanterbar nivå.
Citera
2019-11-21, 20:02
  #33400
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av lasternassumma
CO2-utsläpp 2017
Världsmedel: 4,91 ton/capita
Sverige: 5,13 ton/capita

https://edgar.jrc.ec.europa.eu/overview.php?v=booklet2018&dst=CO2pc

Var hade du hittat statistik som sa att Sverige släpper ut betydligt mindre än världmedel?

Det var Trumpetflugan som skrev att svenskar släpper ut i paritet med världsmedel. Vilket är korrekt. Världsmedel gick om Sverige med råge redan 2018.

Det jag skrev var att världsmedel fortsätter upp, och att det därför skulle vara enormt mycket bättre om alla världens invånare levde på Sveriges nivå av utsläpp, och nöjde sig med det.
Citera
2019-11-21, 20:12
  #33401
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av lasternassumma
Det är inte "min graf", så jag vill inte ta åt mig äran för innehållet...

"Det enda" är väl en något missvisande beskrivning när vi talar om en så stor andel av energin som oljan representerar?

Tesla är inte den enda elbilen. Den är en lyxbil som snarast kan beskrivas som elbilarnas Rolls Royce.

Från vårt västra grannland:
«Den norska elbilsförsäljningen har slagit flera rekord, konstaterar norska branschorganisationen OFV. Under mars månad utgjorde andelen laddningsbara bilar 58,4 procent av nyregistreringarna. Det är första gången som andelen elbilar överskred 50 procent av nyregistreringarna. Under första kvartalet 2019 uppgick andelen elbilar till 48,4 procent, även detta ett rekord.»

https://www.nyteknik.se/fordon/full-laddning-pa-norges-elbilsmarknad-6953945

Nissan Leaf och Renault Zoe är elbilarna som säljs mest i Sverige.

https://alltomelbil.se/wp-content/uploads/2019/10/statistik-september.jpg

Men visst har du rätt i att det är en lång väg att gå innan huvuddelen av persontransporter längs landvägar kan vara eldrivna. Inom några områden krävs lösningar som vi ännu inte har.

Befintliga fossilbilar kan bli betydligt bättre. Elbilar kan bli betydligt mer effektiva. Om stora vägar kan utrustas med elförsörjning för elfordon kan räckvidden öka och elfordonkostnaden minska. Batteriet står ju för en betydande del av kostnaden för en elbil.

Medellivslängden för en bil är ungefär 10-15 år. Det tar inte så lång tid att byta ut fordonsflottan, när det finns konkurrenskraftiga alternativ.

Så vad kan Stefan göra för att omställningen kan gå snabbare än den redan gör?

Man strejkar varje fredag. Varför? Mot vem? Vad är det man kräver? Vem ska implementera det?
Citera
2019-11-21, 21:38
  #33402
Medlem
lasternassummas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av aw
Så vad kan Stefan göra för att omställningen kan gå snabbare än den redan gör?

Man strejkar varje fredag. Varför? Mot vem? Vad är det man kräver? Vem ska implementera det?

Just nu tror jag att det har hög prioritet för Stefan att "överleva" det misstroendevotum som V hotar att ställa om Stefan inte bryter några överenskommelser som ingår i januari-dito.

Nu kan man ju undra varför Sjöstedt vill fälla regeringen, eventuellt orsaka ett omval, som kan sätta SD, M och KD i majoritet och även i regeringsställning.

Detta är ju specifika inrikespolitiska frågor.

En del inrikespolitik kan ju orsaka ringar på vattnet som når utanför landets gränser. Norges "världsrekord" i elbilar är kanske ett sådant exempel.

Energianvändning och utsläpp kopplar tätt till varandra. Minskad elförbrukning gör att det blir el över som kan användas till att ersätta fossila bränslen.

Jag nämnde två exempel tidigare, uppvärmning och persontransporter på landsvägar, som kan effektiviseras betydligt. På ett sätt som minskar utsläpp och energiförbrukning. Det finns många fler sådana exempel. Politiska beslut som påverkar hur människor köper bostad, byter värmesystem i sina fastigheter och byter bil måste vara baserade på en långsiktig plan som är osannolikt att den ändras.

Så är det ju inte alltid. Etanolbilar skulle drivas med etanol som kom från sockerrösodlingar som ersatt regnskog i Brasilien. Dieselfordonens fördelar, som gjorde dom till attraktiva investeringar för många, var inte så stora när det visade sig att bilindustrin hade fuskat för att få utsläppsvärden att se bättre ut än dom var. Lånevillkor och byggnormer gör att fastigheter förbrukar betydligt mer för uppvärmning än nödvändigt. Om vi vill se en fordinsutveckling som innebär att alla elbilar ska göra 0-100 på mindre än 4 sekunder så behöver vi inte gära något. Om vi vill se betydligt mindre energiförbrukning, t.ex. mindre än 10 kWh/100 km, så måste vi skapa styrmedel som gynnar en sådan utveckling, t.ex. genom fordonsbeskattning.

Även om det känns som om det här är åtgärder som kan vara svåra att genomföra och med resultat som är otillräckliga, så återstår ändå många frågor, även om dessa åtgärder skulle lyckas.

En, central fråga, är den om hur USA, Kina, Indien och många andra länder, ska lösa sin energiförsörjning på ett sätt som inte gör slut på tillgångarna av fossila bränslen och som inte orsakar de utsläpp som vi inte vill ha.

Om vi kan definiera tydliga mål så finns det god chans att vi kan nå dom. Nationellt och internationellt.

Om vi börjar där, när kan det vara realistiskt att världens CO2-utsläpp halverats i förhållande till dagens? 2040? Kan man på 20 år bygga ut förnybar energi i en takt så att hälften av kolkraftverken kan ersättas och så att en betydande del av alla transporter kan drivas med el?

Är förresten höghastighetståg bra? Eller är dom ett exklusivt experiment som kommer att göra slut på pengar som skulle behövas till transportinfrastruktur för många fler? Hur många gånger mer energi kostar en kilometer med ett höghastighetståg jämfört med ett snabbtåg?

Har Riksrevisionen rätt?

Riksrevisionen sågar planerna på höghastighetståg
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/riksrevisionen-sagar-planerna-pa-hoghastighetstag

Citera
2019-11-21, 22:42
  #33403
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av lasternassumma
Just nu tror jag att det har hög prioritet för Stefan att "överleva" det misstroendevotum som V hotar att ställa om Stefan inte bryter några överenskommelser som ingår i januari-dito.

Nu kan man ju undra varför Sjöstedt vill fälla regeringen, eventuellt orsaka ett omval, som kan sätta SD, M och KD i majoritet och även i regeringsställning.

Detta är ju specifika inrikespolitiska frågor.

En del inrikespolitik kan ju orsaka ringar på vattnet som når utanför landets gränser. Norges "världsrekord" i elbilar är kanske ett sådant exempel.

Energianvändning och utsläpp kopplar tätt till varandra. Minskad elförbrukning gör att det blir el över som kan användas till att ersätta fossila bränslen.

Jag nämnde två exempel tidigare, uppvärmning och persontransporter på landsvägar, som kan effektiviseras betydligt. På ett sätt som minskar utsläpp och energiförbrukning. Det finns många fler sådana exempel. Politiska beslut som påverkar hur människor köper bostad, byter värmesystem i sina fastigheter och byter bil måste vara baserade på en långsiktig plan som är osannolikt att den ändras.

Så är det ju inte alltid. Etanolbilar skulle drivas med etanol som kom från sockerrösodlingar som ersatt regnskog i Brasilien. Dieselfordonens fördelar, som gjorde dom till attraktiva investeringar för många, var inte så stora när det visade sig att bilindustrin hade fuskat för att få utsläppsvärden att se bättre ut än dom var. Lånevillkor och byggnormer gör att fastigheter förbrukar betydligt mer för uppvärmning än nödvändigt. Om vi vill se en fordinsutveckling som innebär att alla elbilar ska göra 0-100 på mindre än 4 sekunder så behöver vi inte gära något. Om vi vill se betydligt mindre energiförbrukning, t.ex. mindre än 10 kWh/100 km, så måste vi skapa styrmedel som gynnar en sådan utveckling, t.ex. genom fordonsbeskattning.

Även om det känns som om det här är åtgärder som kan vara svåra att genomföra och med resultat som är otillräckliga, så återstår ändå många frågor, även om dessa åtgärder skulle lyckas.

En, central fråga, är den om hur USA, Kina, Indien och många andra länder, ska lösa sin energiförsörjning på ett sätt som inte gör slut på tillgångarna av fossila bränslen och som inte orsakar de utsläpp som vi inte vill ha.

Om vi kan definiera tydliga mål så finns det god chans att vi kan nå dom. Nationellt och internationellt.

Om vi börjar där, när kan det vara realistiskt att världens CO2-utsläpp halverats i förhållande till dagens? 2040? Kan man på 20 år bygga ut förnybar energi i en takt så att hälften av kolkraftverken kan ersättas och så att en betydande del av alla transporter kan drivas med el?

Är förresten höghastighetståg bra? Eller är dom ett exklusivt experiment som kommer att göra slut på pengar som skulle behövas till transportinfrastruktur för många fler? Hur många gånger mer energi kostar en kilometer med ett höghastighetståg jämfört med ett snabbtåg?

Har Riksrevisionen rätt?

Riksrevisionen sågar planerna på höghastighetståg
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/riksrevisionen-sagar-planerna-pa-hoghastighetstag

Jag som är optimist kring människans chanser att klara klimatförändringarna, är inte lika optimistisk inför chanserna att minska utsläppen drastiskt. Det går inte ihop.

Tänk såhär. Sverige halverade sina utsläpp på 40 år. Då var vi väldigt progressiva, och låg i framkant.

Tittar man på andra länder som också gjort stora framsteg, t.ex. UK och Tyskland, så verkar det handla om ungefär 40 år halveringstid även där, fast de började ställa om senare än Sverige.

Så om man ska vara realistisk, är det nog orimligt att hoppas att ett land kan halvera sina utsläpp snabbare än 40 år. Det är kanske vad man kan hoppas på som bäst, i länder där man lägger manken till. Förutsatt att man är fullt ut industrialiserad, och inte expanderar mer. De flesta länder halverar sina utsläpp betydligt långsammare än så, 100 år eller mer halveringstid.

Så den dag Kinas expansion är avslutad, när det nu blir, så kan man kanske hoppas att de halverar sina utsläpp nästkommande 40 år, om de lägger manken till. Så vi pratar tidigast 2065, om resten av världen också halverar sina utsläpp på maxfart, under tiden.

Men enligt mig är det väldigt optimistiskt. Många länder i tredje världen kommer att expandera i minst 50 år till. Andra länder minskar sina utsläpp, men inte alls i 40-årstakt. Snarare är 2065 att betrakta som ett ”best case” scenario. Det finns inget som pekar på att utsläppen någonsin kommer vara lägre än i år, per capita.

Men säg om 100 år då, ifall tekniken gör några kvantsprång framåt.
Citera
2019-11-22, 04:11
  #33404
Medlem
lasternassummas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av aw
Jag som är optimist kring människans chanser att klara klimatförändringarna, är inte lika optimistisk inför chanserna att minska utsläppen drastiskt. Det går inte ihop.

Tänk såhär. Sverige halverade sina utsläpp på 40 år. Då var vi väldigt progressiva, och låg i framkant.

Tittar man på andra länder som också gjort stora framsteg, t.ex. UK och Tyskland, så verkar det handla om ungefär 40 år halveringstid även där, fast de började ställa om senare än Sverige.

Så om man ska vara realistisk, är det nog orimligt att hoppas att ett land kan halvera sina utsläpp snabbare än 40 år. Det är kanske vad man kan hoppas på som bäst, i länder där man lägger manken till. Förutsatt att man är fullt ut industrialiserad, och inte expanderar mer. De flesta länder halverar sina utsläpp betydligt långsammare än så, 100 år eller mer halveringstid.

Så den dag Kinas expansion är avslutad, när det nu blir, så kan man kanske hoppas att de halverar sina utsläpp nästkommande 40 år, om de lägger manken till. Så vi pratar tidigast 2065, om resten av världen också halverar sina utsläpp på maxfart, under tiden.

Men enligt mig är det väldigt optimistiskt. Många länder i tredje världen kommer att expandera i minst 50 år till. Andra länder minskar sina utsläpp, men inte alls i 40-årstakt. Snarare är 2065 att betrakta som ett ”best case” scenario. Det finns inget som pekar på att utsläppen någonsin kommer vara lägre än i år, per capita.

Men säg om 100 år då, ifall tekniken gör några kvantsprång framåt.

Mänskligheten som släkte klarar sig, men hur många?
Jag önskar att jag kunde säga att jag är övertygad om att du har fel, men det kan jag inte.

Om du har rätt, kan man, om man översätter det till "IPCC-AR5-terminologi" säga att vi troligen hamnar någonstans mellan RCP6.0 och RCP8.5, dvs. med ca 580-1000 ppm CO₂ i atmosfären runt 2100. Detta svarar mot en förstärkning av växthuseffekten, relativt 1750, med ca 5,6 – 8,3 W/m².

https://ar5-syr.ipcc.ch/ipcc/sites/default/files/AR5_SYR_Box_2.2_Figure_1.png

Konsekvenserna av detta sammanfattas i den här bilden.

https://ar5-syr.ipcc.ch/ipcc/sites/default/files/AR5_SYR_Figure_2.1.png

Den blå linjen, som motsvarar RCP2.6 kan vi då bortse från. Sanningen ligger i så fall närmare den röda linjen, som motsvarar RPC8.5. I diagrammen används medeltemperaturen mellan 1986 och 2005 som referens, dvs. för referensperioden var den globala medeltemperaturen ca 0,6°C - 0,7°C över medeltemperaturen runt mitten av 1800-talet, enligt HadCRUT. Med 1986-2005 som referensperiod kan vi då se fram emot en ökning av den globala medeltemperaturen, vid några utvalda årtal, som är ungefär så här.

2050: +2°C
2100: +4°C
2150: +5°C
2200: +6,5°C
2250: +7,5°C

Om detta är ett realistiskt scenario, och det är det om man utgår från din analys och prognos för framtida utsläpp, så måste man ställa några följdfrågor.

– Hur påverkar denna utveckling livet i haven?
– Hur påverkar denna utveckling livet på land?
– Hur påverkar denna utveckling isarna på Grönland och Antarktis och därmed havsnivån?

Lite hårddraget kan man dra dessa slutsatser:
– Undvik fastighetsinvesteringar på en höjd mindre än 80-90 meter över havet (¹).
– Undvik permanent bosättning mellan ca 50°S och 50°N (²).

Detta kan bli lite problematiskt eftersom en mycket stor andel av Jordens befolkning inte har tänkt på detta och bor på "fel" platser.

Om den odlingsbara arealen halveras som en följd av högre temperatur och torka så kommer övervikt att bli ett avtagande problem. Hur stort blir problemet med svält, om befolkningsökningen fortsätter?

Vad behövs för att du ska få fel? Om olja blir en bristvara, kommer då användningen av kol och naturgas att öka i motsvarande utsträckning som oljeförbrukningen minskar? Ska man se det som ett plus att energiåtgången för uppvärmning kommer att minska? En halvering av energiförbrukningen per capita (en fördubbling av energieffektiviteten) skulle kunna halvera utsläppen.

Fotnoter
(¹) Om all is på Grönland smälter stiger havsnivån med ca 7 meter. Om all is på Antarktis smälter stiger havsnivån med ca 65 meter. Om hälften av isarna smälter kanske havsnivån stiger med ca 35 meter.
(²) En temperaturökning med 7,5°C motsvarar ungefär att flytta söderut från 60°N till ca 45°N (ungefär från Stockholm till Sydfrankrike med nuvarnde klimat) om man bor vid havet. Om man bor inne i landet blir det kanske ungefär som att flytta från Stockholm till Timbuktu.
https://pielkeclimatesci.wordpress.com/2012/07/11/sea-surface-temperature-trends-as-a-function-of-latitude-bands-by-roger-a-pielke-sr-and-bob-tisdale/

Citera
2019-11-22, 07:36
  #33405
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av lasternassumma
Mänskligheten som släkte klarar sig, men hur många?
Jag önskar att jag kunde säga att jag är övertygad om att du har fel, men det kan jag inte.

Om du har rätt, kan man, om man översätter det till "IPCC-AR5-terminologi" säga att vi troligen hamnar någonstans mellan RCP6.0 och RCP8.5, dvs. med ca 580-1000 ppm CO₂ i atmosfären runt 2100. Detta svarar mot en förstärkning av växthuseffekten, relativt 1750, med ca 5,6 – 8,3 W/m².

https://ar5-syr.ipcc.ch/ipcc/sites/default/files/AR5_SYR_Box_2.2_Figure_1.png

Konsekvenserna av detta sammanfattas i den här bilden.

https://ar5-syr.ipcc.ch/ipcc/sites/default/files/AR5_SYR_Figure_2.1.png

Den blå linjen, som motsvarar RCP2.6 kan vi då bortse från. Sanningen ligger i så fall närmare den röda linjen, som motsvarar RPC8.5. I diagrammen används medeltemperaturen mellan 1986 och 2005 som referens, dvs. för referensperioden var den globala medeltemperaturen ca 0,6°C - 0,7°C över medeltemperaturen runt mitten av 1800-talet, enligt HadCRUT. Med 1986-2005 som referensperiod kan vi då se fram emot en ökning av den globala medeltemperaturen, vid några utvalda årtal, som är ungefär så här.

2050: +2°C
2100: +4°C
2150: +5°C
2200: +6,5°C
2250: +7,5°C

Om detta är ett realistiskt scenario, och det är det om man utgår från din analys och prognos för framtida utsläpp, så måste man ställa några följdfrågor.

– Hur påverkar denna utveckling livet i haven?
– Hur påverkar denna utveckling livet på land?
– Hur påverkar denna utveckling isarna på Grönland och Antarktis och därmed havsnivån?

Lite hårddraget kan man dra dessa slutsatser:
– Undvik fastighetsinvesteringar på en höjd mindre än 80-90 meter över havet (¹).
– Undvik permanent bosättning mellan ca 50°S och 50°N (²).

Detta kan bli lite problematiskt eftersom en mycket stor andel av Jordens befolkning inte har tänkt på detta och bor på "fel" platser.

Om den odlingsbara arealen halveras som en följd av högre temperatur och torka så kommer övervikt att bli ett avtagande problem. Hur stort blir problemet med svält, om befolkningsökningen fortsätter?

Vad behövs för att du ska få fel? Om olja blir en bristvara, kommer då användningen av kol och naturgas att öka i motsvarande utsträckning som oljeförbrukningen minskar? Ska man se det som ett plus att energiåtgången för uppvärmning kommer att minska? En halvering av energiförbrukningen per capita (en fördubbling av energieffektiviteten) skulle kunna halvera utsläppen.

Fotnoter
(¹) Om all is på Grönland smälter stiger havsnivån med ca 7 meter. Om all is på Antarktis smälter stiger havsnivån med ca 65 meter. Om hälften av isarna smälter kanske havsnivån stiger med ca 35 meter.
(²) En temperaturökning med 7,5°C motsvarar ungefär att flytta söderut från 60°N till ca 45°N (ungefär från Stockholm till Sydfrankrike med nuvarnde klimat) om man bor vid havet. Om man bor inne i landet blir det kanske ungefär som att flytta från Stockholm till Timbuktu.
https://pielkeclimatesci.wordpress.com/2012/07/11/sea-surface-temperature-trends-as-a-function-of-latitude-bands-by-roger-a-pielke-sr-and-bob-tisdale/


Vi hamnar i en miljö eller klimat liknande det innan de där "ormbunkarna" lagrade kolet ur atmosfären för 300 miljoner år sedan. Omställningen är blixtsnabb så vi får en massutrotning.

Jag tror "aw" är överdrivet pessimistisk. Det går att öka tempot om vi t ex accepterar kärnkraften som baskraft och om vi accepterar högre bränslepriser för fordonsflottan med syntetiskt bränsle istället för fossilt. Men ser man hur ekonomin och befolkningen expanderar får vi nog förbereda oss på koldioxidhalter.

Och folk gillar billig bensin.
Citera
2019-11-22, 07:45
  #33406
Medlem
Trumpetflugans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av aw
Det var Trumpetflugan som skrev att svenskar släpper ut i paritet med världsmedel. Vilket är korrekt. Världsmedel gick om Sverige med råge redan 2018.

Det jag skrev var att världsmedel fortsätter upp, och att det därför skulle vara enormt mycket bättre om alla världens invånare levde på Sveriges nivå av utsläpp, och nöjde sig med det.
I dessa termer kan jag förtydliga min poäng. Koldioxidutvecklingen var ett problem även när världsmedel per capita låg på Sveriges medel, per capita. Ergo, vi måste också reducera våra utsläpp.

Citat:
Ursprungligen postat av lasternassumma

Imponerande sammanställning!
__________________
Senast redigerad av Trumpetflugan 2019-11-22 kl. 07:51.
Citera
2019-11-22, 10:01
  #33407
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av lasternassumma
Mänskligheten som släkte klarar sig, men hur många?
Jag önskar att jag kunde säga att jag är övertygad om att du har fel, men det kan jag inte.
I diplomatins förtecken ska jag säga att jag delvis håller med om din analys. Jag tycker dock du skarvar lite. Se nedan
Citat:
Om du har rätt, kan man, om man översätter det till "IPCC-AR5-terminologi" säga att vi troligen hamnar någonstans mellan RCP6.0 och RCP8.5,
Om du tittar på din graf så ser du att i RCP6.0 når utsläppen sin högstanivå år 2080. Nyss pratade vi inte om högstanivån, utan om en halvering från högstanivån.

RCP6.0 är i linje med nuvarande IPCC-rapport. Det är också ganska väl i linje med min höftning om en halvering om 100 år, fast det är ärligt talat ett sammanträffande att det blev så.
Citat:
2050: +2°C
2100: +4°C
2150: +5°C
2200: +6,5°C
2250: +7,5°C
+7.5 grader dvs. RCP8.5 är som sagt förhastat. Det är jättestor skillnad mellan RCP6.0 och RCP8.5, och RCP8.5 motsvarar mycket mer utsläpp än vårt hypotetiska scenario, eller världen idag. Men fine, låt säga 4-5 grader. Vi kan i alla fall fetglömma 1.5 eller 2.0 grader, det inträffar ju snart.
Citat:
– Undvik fastighetsinvesteringar på en höjd mindre än 80-90 meter över havet (¹).
80-90 meter är extremt förhastat. Vi pratar om ca 1 meter per århundrade. Under en given livstid hinner man alltså bara uppleva 1 meter nivåskillnad.

Och folk överskattar grovt livslängden på fastigheter. Det är bara fastigheter med stort kulturhistoriskt värde som blir mer än 200 år, oftast river man och bygger nytt långt innan dess. Ska du bygga ett tusenårigt tempel så ska du välja bort en platt sjötomt, ja.
Citat:
– Undvik permanent bosättning mellan ca 50°S och 50°N (²).
Om du ska leva i 300 år, och hatar värme och att flytta, så kanske du ska fundera på att bosätta dig någonstans kallare.

Men om man ska leva en normal livslängd så räcker det med att välja bort de varmaste och jävligaste platserna på hela jorden, som samtidigt är befolkade. Med det sagt så är det generellt enklare att överleva ett varmt och soligt klimat, än ett mörkt och kallt som Sverige, eftersom varma och soliga klimat har bra förutsättningar för energiproduktion, som räcker gott och väl för temperaturreglering inomhus, avsaltning, m.m.
Citat:
Vad behövs för att du ska få fel? Om olja blir en bristvara
Olja är en betydande men ändå mindre del av problemet (eller kan i många fall ersättas med t.ex. gas). Det största problemet är kol.

Jag kan inte föreställa mig någonting på kort sikt. Men om man ska se det över många hundra år, så kan till exempel befolkningsminskning eller koldioxidinfångning i teorin stoppa utvecklingen.

Här ska man också förstå att det då kanske är bättre att stanna på +4 grader, än att försöka återgå till +0 grader. Djurliv och människor har redan börjat anpassa sig. Då får man ju en negativ klimatförändring om man spolar tillbaka bandet, där kylan istället kan ställa till det, strandnära arter blir torrlagda m.m. Kan man köpa att vi får finna oss i ett nytt normalläge så ser inte klimatutmaningen lika omöjlig ut.
__________________
Senast redigerad av aw 2019-11-22 kl. 10:34.
Citera
2019-11-22, 12:31
  #33408
Medlem
lasternassummas avatar
Jag vill kommentera ett par saker i det du skriver.

Citat:
Ursprungligen postat av aw
80-90 meter är extremt förhastat. Vi pratar om ca 1 meter per århundrade. Under en given livstid hinner man alltså bara uppleva 1 meter nivåskillnad.

Olja är en betydande men ändå mindre del av problemet (eller kan i många fall ersättas med t.ex. gas). Det största problemet är kol.

Vad kan vi lära från historien om förväntad havsnivåhöjning?
När det gäller den potentiella havsnivåhöjningen så tycker jag att den är svår att uppskatta. Vi har två referenser som ofta används, i avvaktan på att vi lär oss att beräkna bättre hur och i vilken takt isen kan smälta.

1. Hur isen har smält de senaste årtiondena.
Det måttet kan vara vilseledande. Ökande nederbörd och en temperatur som p.g.a. höjden fortfarande är under 0°C kan leda till att isen minskar obetydligt i jämförelse med vad den kommer att göra när temperaturen blir >0°C en större del av året.

2. Under Eemian, den förra interglacialen, steg havsnivån med ca 6-9 meter. Det var något varmare då än nu, men inte varmare om temperaturen nu stiger ett par grader över den nuvarande.
I Antaktis har iskärnor till över 400000 år tillbaka kunnat undersökas. På Grönland finns bara data från iskärnor för drygt 100000 år. Det kan bero på att det knappt inte fanns någon is på Grönland under Eemian. Om så är fallet bör vi räkna med, minst, en havsnivåhöjning motsvarande den under Eemian. Hur lång tid tar det? Jag hoppas att vi inom något årtionde har resultatet av beräkningar som ger oss en uppskattning. Jag tog hjälp av Vostokdata (¹) och kunde då göra följande uppskattningar.
Hur lång tid var det varmt under Eemian, jämfört med 1900-talets medeltemperatur?
>1° varmare: ≈3900 år (128300-124400 AD)
>2° varmare: ≈2000 år (126800-124800 AD)
>2.5° varmare: ≈400 år (126600-126100 AD)
>3° varmare: aldrig

Om vi värmer upp planeten 3°C eller mer, över 1900-talets medeltemperatur, så kommer smälthastigheten att överträffa den under Eemian. Exakt hur snabbt kommer isen då att smälta?

Olja
Oljan kan ha spelat ut sin roll om 50 år. Om den då ersätts av naturgas så kommer förbränningen av naturgas att upprätthålla motsvarande CO₂-utsläpp i ytterligare kanske 150 år. Kol räcker betydligt längre. Även om det används i större utsträckning än idag. Totalt innebär detta att det inte finns någon automatik som gör att CO₂-utsläppen minskar de närmaste, kanske, 400 åren. Det krävs medvetna och effektiva åtgärder om vi vill begränsa temperaturökningen. Övergång till användning av förnybara energikällor är den viktigaste åtgärden.

Fotnot
(¹) Jag tog temperaturdata från Vostok och medelvärdesbildade över 9 punkter för att reducera det stora "brus" som finns i glaciärdata från Antaktis (och som även gäller data från Grönland). 9 punkter motsvarar ungefär en tidsperiod på 450 år. Under Eemion var tidsupplösningen i rådata ca 50 år.

Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in