Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Just nu pågår en intressant strid i den republikanska studentorganisationen Turning Point USA (TPUSA)

En kort bakgrund
År 2012 bildades Turning Point USA av studenten Charlie Kirk. Syftet med organisationen var att bedriva en form gräsrotsaktivism för GOP räkning på universitetscampus. Organisationen fick pengar från evangeliska kristna (Friess, Foglia och ADF), näringslivet (WASP familjerna DeVos, Rauner, Bradley, Dunn, Huizenga och Uihlein), av rika pro-israeliska judiska familjer (Marcus, Leven, Miller, och Einhorn) samt PragerU, NRA samt Heritage Foundation. Dessa familjer, tankesmedjor och organisationer är alla en del av dem som finansierar vad som sarkastiskt kallas för ”Conservative Inc.”

Under ett par år gick TPUSA under radarn och hade få medlemmar. Charlie Kirk pratade om vikten av marknadsekonomi, skattesänkningar och hur viktigt de ansåg att USA skulle stödja Israel. De pratade de också om vikten av en liberal vapenlagstiftning och sedan mjuk kritik av radikalfeminism och abort. TPUSA åsikter sammanföll med dem i Conservative Inc. Skillnaden var dock att detta gjordes med en ungdomlig radikalitet. TPUSA var också unikt för ett sådant här projektet eftersom de hade en form av interndemokrati.

Syftet med TPUSA var att de skulle vara en gräsrotsorganisation och medlemsorganisation och inte en tankesmedja. Tanken var också TPUSA skulle våga vara en aktivistisk organisation med en organisationsstruktur du finner i vänsterorganisationer. I synnerhet skulle de vara ett alternativ ungdomsorganisationen Young America's Foundation (YAF). YAF fungerar som en ledningsstyrd tankesmedja som anordnar seminarier och föreläsningar men utan aktivt deltagande från dem de vänder sig till. Young America's Foundation finansieras av samma institutioner (inklusive Koch) och familjer som finansieras TPUSA. Före och efter nomineringen av Donald Trump valde YAF att ligga lågt. De ligger fortfarande lågt angående honom.

Young America's Foundation föredrar att bjuda in ”förnäma” skribenter från National Review så som Erick Ericksson, David French, Jonah Goldberg och Rich Lowry. De bjuder också in företagsaktivister så som Dinesh D'Souza samt en mycket stor mängd neo-konservativa. Bland de mer spretiga inbjudna gäster återfinns resterna av kontra-jihadisterna så som Robert Spencer och David Horowitz. Även EU-kritikern Nigel Farage (efter Trumps tillträde) och högerskribenten Michelle Malkin har talat för dem. Överlag har Young America's Foundation gäster varit politiker, komiker, Fox journalister och kändisar så som Ted Nugent, Stacy Dash och Steven Crowder. TPUSA har däremot varit något mer radikala i sina val av inbjudna för bjuda in till debatt och aktivism.

I och med GOP:s nominering av Donald Trump blev Charlie Kirks organisation nödvändig för GOP för att få med sig den konservativa ungdomen inför det kommande presidentvalet 2016. Organisationen YAF kunde inte och fick bedriva den typen av kampanj som var nödvändig för att Trump skulle vinna. I och med att TPUSA hade med sig Trumps kampanjorganisation, GOP och donatorer gick TPUSA kraftigt till höger efter 2016. Medlemsantalet och antalet lokala organ ökade kraftigt. Åsikterna gick så pass långt att vänsterorganisationerna ADL, SPLC samt liberal media brännmärkte dem med fula epitet. Finansiärerna fortsatte dock att ge TPUSA pengar.

TPUSA resa mot vänsterliberalism
För något år sedan vände TPUSA i sina åsikter. Ledningen för organisationen krävde att plattformen skulle skrivas om och medlemmar rensades ut. Först påbörjades ett tilltagande försvar för fri handel och marknadsliberalism. Den internationella politiken kom att nära uteslutande handla om vikten av att försvara Israel. Detta motiverades med att Israel är ”homosexvänligt” och en ”liberal demokrati”. Kritiken mot abort tonades ned. Kvinnan skulle få välja själv och den nya lagstiftningen i USA som legaliserar homosexäktenskap skulle bestå. Kritiken mot invandringen fasades ut. Ledningen började tala om en tillfällig ”amnesti” och påtalade att legal invandring skulle vara mer generös än idag. Många medlemmar frågade vad som pågick men fick till svar att organisationen var under ”förändring”. De senaste månaderna har allt fler kritiska röster riktas mot Charlie Kirk och ledningen i TPUSA.

Kritiken kom först från Nick J. Fuentes, en troende katolik, som är kritisk till abort, homosexäktenskap och feminism. Det dröjde inte länge förrän ledningen och ledningens bundsförvanter anklagade honom för antisemitism, homofobi och sexism. Det är ”radikalfeminism” vi är emot sade ledningen och inte ”jämställdhet”. Vi är emot att staten skall bestämma över ”mammaledighet” sade ledningen till Nick J. Fuentes. Plötsligt började prominenta gäster dyka upp så som Ben Shapiro, Glenn Beck, Laura Ingraham, Mark Levin, Dave Rubin, Sean Hannity, Candace Owens, Sebastian Gorka, Sara Sanders, Marco Rubio osv. En del hade varit motståndare till Donald Trump. Även Rand Paul (äpplet som föll långt från trädet).

Budskapet började smärtsamt påminna om Young America's Foundation. Medlemmar började ställa frågor till ledningen under möten (många filmade) där Charlie Kirk cch gästerna förklarar att diskriminering mot vita män inte existerar och att det är rasistiskt att tala om den demografiska utvecklingen i USA där vita är på väg att bli minoritet. TPUSA är främst en organisation som talar om ”American exceptionalism” (ett typiskt begrepp som neo-konservativa använder), kapitalism och försvaret av Israel sade Kirk. Snart resulterade detta i en öppen konflikt mellan Nick J. Fuentes och TPUSA ledningen. Från det progressiva magasinet Medium;


De senaste veckorna har konflikten eskalerat på möten, seminarium och föreläsningar. Nick J. Fuentes sida har blivit allt mer aggressiva i sin kritik av Charlie Kirk. Charlie Kirk och de som är många kända och okända namn associerade med honom har också blivit mycket aggressiva. I synnerhet när det rör frågor kring invandring, kristendomen och demografi. Den judiska skribenten Josh Hammer på Ben Shapiros Daily Wire skrev följande om människor med europeiskt ursprung efter ett TPUSA möte;


Flera konservativa som Michelle Malkin, Tucker Carlson (Fox), Scott Greer och Ann Coulter har varit kritiska till vad Charlie Kirk och ledningen i TPUSA gör med organisationen. De har också kritiserat GOP, donatorerna, gästerna och Conservative inc. Michelle Malkin skrev följande i en kolumn;


Idag deklarerade Ann Coulter att Donald Trump definitivt måste bort. Donald Trump tänker nämligen ge amnesti till alla illegala invandrare inklusive kriminella. Trumps tweet genom Coulter;


Ann Coulter slog fast för månader sedan att Trump säger en sak och gör en annan sak. Vad det handlar om är att Trump använder brösttoner och ett provocerande språk som för högermänniskor kan vara attraktivt för att samla stöd. Realpolitiskt vill Trump samma sak som liberalerna. Presidentens allt mer förvirrade tweets som det ovan avslöjar honom.

Donald Trump och GOP:s strategi är ett misslyckande. Den pressande frågan är om detta inte har varit Donald Trumps strategi hela tiden – att sälja in ett budskap genom en viss tonalitet och sedan göra tvärtom. En mycket anmärkningsvärd och nagelbitande utveckling.

Kriget kan följas på Nick Fuentes Twitter. .
https://twitter.com/NickJFuentes

Jo men snälle Ottokar, nog vet vi väl etniciteten hos dessa?

Författaren till artikeln kan ju fråga sig varför Israel ägnar sig åt att utrota Jiddisch och ersätter det med hebreiska. Har det med Israels kroniska antisemitism att göra? Annars har han fel. Antalet som har pratat jiddisch i det här landet har varit nära noll och det försvinner har inget med Malmös "antisemitism" att göra. De enda som kan det här språket är haredi och språkvetare.


Knarkliberal


Eller så kan vi ha ett samhälle som tillåter hemmafruar istället. Vi har brist på arbeten och det är ett argument om något för att återupprätta hemmafruidealet.

Vad menar du? Att Adam tillhör det utvalda folket vet vi, men Alice? Hon är väl ingenting annat än släkt med Dracula?

Roade mig med att lyssna på de direktsända förhören i riksrättsutredningen mot Trump.

Ett av vittnena pratade länge och väl om "ruled based liberal world order" och gjorde dessutom utsagor som om han och de andra tjänstemännen i förvaltningen hade rätt och den av folket valde presidenten hade fel. Det fick mig att höja på ögonbrynen men helt plötsligt föll alla bitarna på plats. För jag har sett och hört i princip samma argumentation tidigare. Många gånger.

Vi har storföretag som tagits över av tjänstemän. Vi har kommuner som i princip styrs av tjänstemän.
Landsting , sjukhus styrs allt mer idag av tjänstemän. Alla utan personligt ansvar. VI ser det i EU. Finansvärlden och globalverksamhet. Tjänstemän tar över.
Tjänstemän med rätt värdegrund för att kunna göra karriär.
Och nu har de också tagit över statsapparaten i västvärlden med sitt "ruled based liberal world order"

Folkvalda politiker har förlorat makt och initiativförmåga. Istället har organisationer blivit globala tummelplats för makthungriga nomadiska strebrar utan riktigt personligt ansvar för de är inte folkvalda. Och då går det som det går också.

"Ruled based liberal order" systemet rundar den folkvalda makten för att behålla och implementera "sanningen" den egna åsikten. Skit i demokratin. Inför liberalism utan riktig parlamentarism.
Det är inte fråga om den nu för tiden så omhuldade Gal-Tan skalan utan om makt och personlig vinning. Den starkes rätt utifrån full frihet utan att behöva bry sig om folkviljan.
Förstå att det "Ruled based liberal order" systemets personer som kunnat ta makt från parlament nu gör allt för att hindra att nationer och nationers politiker vill återta makten över sin egna tillvaro och framtid. Brexit skrämmer skiten ur EU tjänstemännen. De gör allt för att försvåra de direkt folkvaldas politikernas politik med regler och lagar. Ruled based order. Inte folkstyre.
Tjänstemännen i USAs förvaltning som ser Trump "Drain the swamp" som ett exstensiellt hot mot deras egna maktutövning.
Det förklarar också de använda metoderna för att kunna införa "Ruled based liberal order" systemet.
Mångkultur är ett medel för maktutövning för dessa nomader.
Ett införande av mångkultur är som att svedjebruka ett samhälle.

Kontrollerad förstörelse för snabba kortsiktiga vinster utan för mycket eget arbete. Men det gör också att de kan kontrollera allt för starka grupperingar.
Äger man inte det som förstörs tjänar man mer på att bygga upp nytt. Detta globala tjänstemannavälde som i sin tur kan fås att springa åt rätt håll med så enkla medel som pekuniära belöningar. Likt Pavlovs hundar dreglar de på enkel stimuli.

När skall Socialdemokraterna inse att mångkulturen främst av allt infördes för att krossa arbetarnas och fackförbundens makt? Att krossa den parlamentarism som socialdemokratin var så framgångsrik i.
Reinfelds plan som han så väl beskrivit i sin bok "Det sovande folket" från 1993:
"Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd." Av alla talade Mona Sahlin om detta hot men hon drog helt fel slutsatser för hon matade sina egna tjänstemän med makt och menade att Reinfeldts bok var ett exempel på högerideologi.
Idag är socialdemokraterna vingklippta av sina egna "tjänstemän" i statsförvaltningen och en mängd migranter i alla sina bidragsfinansierade organisationer som bevakar sina egna maktintressen och finansiering snarare än att stå upp för folkviljan. Socialdemokraterna införde bara ett eget tjänstemannavälde med "rätt värdegrund" som nu hindrar dem att utöva någon som helst makt. Statliga verk och aktivister hänvisar bara till regelverken, "Ruled based order" för att hindra förändringar.
"Allas lika värde" är ett sådant exempel som stoppar nödvändiga reformer.

Men utan folkvalda politiker har vi inte längre en demokrati utan samhället styrs av någon annan som är just dessa tjänstemän utan personligt ansvar. Oavsett om de är skattefinansierade vänsteranhängare eller verksamma i privata företag. Problemet är att de sitter där de sitter med allt mer ökande makt utan något som helst samhällsansvar. Eller att de ens blir ifrågasatta.

Jag föredrar att kunna rösta bort de som styr och inte få dem med på köpet beroende hur jag konsumerar varor och tjänster i globala företag.

Liberalism utan parlamentarism är bara en annan form av diktatur.

Och det är den reaktion vi ser inom politiken i snart hela västvärlden. Folk vill se aktiva ledare som man kan rösta för eller emot. Ledare som är folkvalda och initiativrika som kan röstas bort men som också respekterar folkviljan i val. Inte vara passivt förvaltat av karriärister till tjänstemän utan eget ansvar som kallar sig politiker.

Löfven är bara en statstjänsteman. Ingen ledare. Det märks och får konsekvenser kanske främst för socialdemokraterna själva.
Allt beroende på att de inte gjort en modern maktanalys av samhället utan lever kvar i en omodern klassanalys där de infört den totala ansvarsfriheten de själva åtnjuter för allt bredare grupper i samhället.

Jepp. Det är massmänniskans sätt att utöva makt, som i längden dock är helt odugligt. José Ortega y Gasset skrev en utmärkt bok om det här redan på 20-talet. På 30-talet, när trotskister och en del andra kommunister var missnöjda med utvecklingen i Sovjet, lanserade de termen "byråkratisk kollektivism" i en liknande analys. Den "nya klassen" är ett något senare namn på samma fenomen från den sovjetkritiska vänstern. Samma iakttagelse har även gjorts i USA, med James Burnhams The manegerial revolution - det vill säga "förvaltningsrevolutionen", "styrelserumsrevolutionen", eller till och med "mellanchefsrevolutionen".

Ortega y Gassets analys är dock fortfarande den skarpaste och mest läsvärda, och faktiskt även den mest optimistiska. Liksom du ser han hur detta endast kan leda till rop efter en historiskt mer normal sorts ledarskap, med tydliga, aktiva ledare och möjlighet till ansvarsutkrävning.

Alice kommer från Rumänien, det vill säga ett land i kaos sedan flera hundra år. Adam är en polsk jude. Vad har de för preferenser bakåt att ta till? Inga naturligtvis. Migrantkritikern, Tino Sanandaji då? Han är kurd, ett folk på vandring som söker frid. Sanandaji växte upp i Iran som är motvikt till alla dessa arabländer som knappt håller ihop. Samma sak med Hanif Bali. Också han från Iran. Ser vi till svenskar så tycker de allra flesta som Sd eftersom de kan hänvisa till en stabil dåtid.

Adam uppgav under en podd med Aron Flam att han, som jag förstod det, inte är jude, men att han har judar i släkten. Problemet är att man ju ofta inte vet om folk bara refererar till en judisk tro eller till etnicitet som ju ärvs på mödernet. Det känns inte helt komfortabelt att fundera i termer av om folk skulle accepteras i Waffen SS eller bara i den tyska armén. Men det blir å andra sidan som när det började ifrågasättas varför folket blev så groteskt gynnade vid intagningen till USAs elituniversitet. Ja då skulle frågan reduceras till religiös tro och vips så var den märkliga orättvisan borttrollad.

Judar är ju ett folk precis som alla andra så min uppfattning är att det är judarnas egen sak att bedöma vilka som tillhör folket. Israelerna ser frågan om arv från mödernet som central så den faktorn är väl den som bör gälla i huvudsak och då förvandlas en historisk gestalt som Lenin till en världsberömd jude - även om han inte bar kippa utan arbetarkeps köpt på PUB i Stockholm.

Vilken etnicitet Alice har är för mig okänt. Det har ju i och för sig funnits judiska diasporor i många länder i världen och ett antal av de människor som migrerat hit från Iran är t.ex. judar även om de inte verkar göra så stort väsen av den saken. Vi har ju även turkiska judar som Thomas Gür i Sverige.

Hela den här frågan om mediakriget är ju inte bara en fråga om det utvalda folkets relation till sina värdar. Samtidigt så är det en fråga som liksom ett halvgammalt rivet myggbett något som ständigt gör sig påmind. Varje gång man vill vända bort uppmärksamheten så skrivs det eller sägs det något som gör att myggbettet börjar klia igen. Jag har svårt att lösa den konflikten som ni kanske märkt.

Eftersom höger-sidan inte är lika rädda för att utsättas för avvikande åsikter, utan tvärtom uppskattar chansen att vå vässa sina argument, kanske komunisten är välkommen att skriva i Friatider eller Nyheter Idag?

Tror annars inte att Bonniers köper Dagens Samhälle för att påverka journalistiken utan därför att de sitter på en stabil källa till anonnsintäkter på grund av rollen som husorgan för Sveriges kommuner och landsting.

Acceptera och omfamna white flight

I ett av Bonniers många medieorgan så signaleras idag vad som kanske är en ny linje i mediakriget mot svenskarna. Det är Patrik Kronqvists som i Expressen skriver apropå Sonessons reklamfilm för white flight till Fylke att:


https://www.expressen.se/ledare/patr...an-inte-skams/

Patrik har dessförinnan redogjort för att white flight är svenskens normala flyttmönster när mångkulturen gör sig alltför påtagligt påmind. Men är detta en del av den nya försvarslinjen i mediakriget? Det är normalt och acceptabelt att svensken väljer att bo med sina egna när de mångkulturella diaspororna breder ut sig. Lite självsegregation är OK?

Visst är det så. Själva essensen av PKismen är att hela tiden förneka & tiga om hur verkligheten ser ut. Även om alla vet hur det ser ut & agerar därefter så får det inte nämnas.

Man rationaliserar det hela med att -"Jag har satt mina barn i Montessori för att jag plötsligt blev intresserad av alternativ pedagogik"-
-"Vi flyttar från Malmö när vi får barn för att komma närmare naturen"-

Det ha tidigare i tråden refererats till den Sovjetiska partikongress där Nikita Chrusjtjov redogjorde för Stalins brott. Alla kände till allt detta sedan innan, men ändå svimmade folk till höger & vänster, för att detta hade varit otänkbart & farligt att prata om bara en dag tidigare.

Jag tror att Bonniers av kommersiella, kulturella och andra skäl har ett djupt intresse av att i så stor utsträckning som bara är möjligt kontrollera nyhets-, informations- och kulturspridningen i Sverige. De äger och styr inte bara stora delar av mediamarknaden med bakomliggande strukturer utan även journalistiken i vid mening och kulturlivet. Accepteras du inte av Public Service och/eller Bonniers så är du i princip kastlös.

Jag tror att Bonniers nu vill lägga under sig en ännu större del av seminarie-, mötes- och konferensindustrierna som ju är en ständigt expanderande marknad. De vill vara de som i största möjliga utsträckning kontrollerar de kanaler genom vilka det faktiskt talade ordet sprids. I den meningen så har du alltså helt rätt i att en kontroll över den viktigaste tidningen för den jättelika marknaden för stat och kommun är av vitalt intresse. Man får inte glömma att Bonniers redan lagt under sig en stor andel av affärsseminarier mm. Den delen dominerar de redan. Det är därför som Dagens Industri är så pissig numera.