Snubblade över den här rapporten:
Forskarna har talat...

Hade dock varit intressant att se samma slutreflektion fast på den översta decilen för betyg och HP.
https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2019/r-2019-09-konsskillnader-i-skolbetyg-och-resultat-pa-hogskoleprov_betydelsen-av-kognitiva-egenskaper -och-motivation.pdf
Citat:
Även om standardiserade antagningsprov och skolbetyg fångar upp individers samlade kunskaper och förmågor i olika ämnen så visar tidigare forskning att de två olika kunskapsmåtten skiljer sig åt. Framförallt tenderar skolbetyg, relativt standardiserade antagningsprov, att ha ett starkare samband med personlighetsegenskaper som samvetsgrannhet och moti- vation för skolarbete, vilka är egenskaper som i genomsnitt är högre hos kvinnor än hos män.2 Den andra potentiella delförklaringen vi undersöker handlar om selektion, dvs. vilka som väljer att göra högskoleprovet: är fördelningen av för- mågor och egenskaper systematiskt olika bland de kvinnor och män som väljer att göra högskoleprovet och kan detta förklara att det uppstår en könsskillnad i resultat?
Citat:
I totalpopulationen som helhet finns dock inga könsskillnader i kognitiva för- mågor. Detta innebär, för det första, att kognitiva förmågor inte förklarar kvinnors övertag i skolbetyg. För det andra innebär detta att betydelsen av kognitiva förmågor för mäns övertag på högskoleprovet drivs till fullo av en selektionseffekt: de män som väljer att göra högskoleprovet har högre kognitiv förmåga jämfört med de kvinnor som väljer att göra provet3, även fast det är fler kvinnor än män som väljer att göra högskoleprovet. Med andra ord betyder detta att om alla individer skulle välja att göra högskoleprovet hade vi inte kunnat förklara könsskillnaden i resultat med hjälp av kognitiva förmågor.
Citat:
Baserat på våra resultat drar vi därför slutsatsen att ett avskaffande av högskoleprovet som urvalsinstrument skulle leda till en studentkår (på universitet och högskolor) som består av fler kvinnor; har högre motivation; och lägre kognitiva förmågor i genomsnitt (eftersom gymnasiebetygen inte reflekterar kognitiva förmågor i lika stor utsträckning som högskoleprovet gör).
För att få en känsla av storleksordningen på dessa effekter kan vi tänka oss ett scenario där platser på högt eftertraktade universitetsprogram fylls genom att slumpmässigt välja personer från den bäst presterande femtedelen i resultatför- delningen. Om antagningssystemet viktar gymnasiebetyg och högskoleprov lika skulle andelen kvinnor bland antagna studenter vara 0,55, och indexmåtten på motivation och kognitiva förmågor vara 0,34 respektive 1,18. Om antagningen istället enbart skulle baseras på högskoleprovet skulle andelen kvinnor bland antagna studenter minska till 0,37, motivation minska till 0,10, och kognitiva förmågor öka till 1,32. Om gymnasiebetygen, å andra sidan, användes som enda urvalsinstrument skulle andelen kvinnor öka till 0,68, den genomsnittliga moti- vationen bland universitetsstudenter öka till 0,49, och kognitiva förmågor skulle minska till 0,8. Dessa resultat tyder på potentiellt stora effekter på studentsam- mansättningen av olika urvalssystem, åtminstone på universitetsprogram som har fler sökande än platser.
För att få en känsla av storleksordningen på dessa effekter kan vi tänka oss ett scenario där platser på högt eftertraktade universitetsprogram fylls genom att slumpmässigt välja personer från den bäst presterande femtedelen i resultatför- delningen. Om antagningssystemet viktar gymnasiebetyg och högskoleprov lika skulle andelen kvinnor bland antagna studenter vara 0,55, och indexmåtten på motivation och kognitiva förmågor vara 0,34 respektive 1,18. Om antagningen istället enbart skulle baseras på högskoleprovet skulle andelen kvinnor bland antagna studenter minska till 0,37, motivation minska till 0,10, och kognitiva förmågor öka till 1,32. Om gymnasiebetygen, å andra sidan, användes som enda urvalsinstrument skulle andelen kvinnor öka till 0,68, den genomsnittliga moti- vationen bland universitetsstudenter öka till 0,49, och kognitiva förmågor skulle minska till 0,8. Dessa resultat tyder på potentiellt stora effekter på studentsam- mansättningen av olika urvalssystem, åtminstone på universitetsprogram som har fler sökande än platser.
Citat:
När vi beräk- nar sannolikheten att ha erhållit en universitets- eller högskoleexamen vid 30 års ålder som en funktion av medelbetyg från gymnasiet och resultat på högskole- provet finner vi att skolbetygen bättre predicerar högskoleexamen än högskole- provet (dessa resultat återfinns i Tabell A6 i appendix). Mot bakgrund av detta kan man dra slutsatsen att en större betoning på skolbetyg (och motsvarande mindre betoning på högskoleprov) i universitetsantagningen potentiellt skulle kunna leda till en studentsammansättning med högre studieförberedelse.
Forskarna har talat...

Hade dock varit intressant att se samma slutreflektion fast på den översta decilen för betyg och HP.
https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2019/r-2019-09-konsskillnader-i-skolbetyg-och-resultat-pa-hogskoleprov_betydelsen-av-kognitiva-egenskaper -och-motivation.pdf
__________________
Senast redigerad av hogerspoket 2019-10-22 kl. 23:33.
Senast redigerad av hogerspoket 2019-10-22 kl. 23:33.
Vilket fantastiskt kreativt sätt att prata sig runt det faktum att kvinnor i högre utsträckning saknar de kognitiva förmågor som är avgörande inom prestigefyllda yrkeskårer såsom läkare, jurister, ingenjörer, fysiker, osv. Det tål att upprepas, att "matematik" inte är det enda ämnesområde som är avhängigt hög kognitiv förmåga, så att koka ner det till "läkare och jurister behöver inte kunna matte" är bara korkat.