Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Till skillnad från dig tror jag inte att judarna är ofelbara. 80% av de ledande bolsjevikerna var judar men de tappade greppet om postrevolutionen och diskriminerades i Sovjet under senare delen av 1900talet. De hade en vansinnig tur att Stalin dog annars hade judenheten troligen helt försvunnit i Sovjetunionen eftersom han planerade att utrota dem under sina sista levnadsår. Samma sak med de judiska neokonservativa i USA, denna etniskt hypermedvetna grupp ville säkert se politiken de förespråkade mer framgångsrik för de hade ett enormt inflytande över Pentagon, de kunde använda världens starkaste arme som en förlängning av IDF. Men de ser förstås att den politik de förespråkades kraftigt försvagar USA. Om USA blir en impotent andra klassens stormakt kan de inte längre använda dess militär för att skydda Israel. Därför har de anledning att hoppa av tåget.

Du missar att det varken är judar eller nollställda svenssons som är målgruppen. Att media kommer stämpla dig som "nyfascist" eller "nynazist" oavsett vad du själv kallar dig betyder inte att ingenting spelar någon roll. Målgruppen är just de personer som har förmåga att ta sig ur agendamedias grepp. Frågan är då vad denna grupp attraheras av, har nytta av, och möjligtvis sekundärt hur den i längden kan utöva inflytande på NPC-svenssons. Det är ingen slump att Karl-Olov Arnstberg ger ut Martin Sellners bok på svenska och inte James Masons. Det senare har han och hans likar ingen nytta av.

Ezra Pound beskrev sin målsättning som att vara den drivande mittpunkten i en virvelrörelse. Det kräver inte någon privilegierad position, utan bara att man har känsla för vilka knappar man trycker på, vems knappar man ska rikta in sig på, och främst av allt att man kan skilja på vad som är väsentligt och vad som bara är döda historiska artefakter.

Pounds egna mekaniska och industriella referensramar har i sig hunnit bli artefakter, men grundtanken är tidlös och går lätt att uppdatera.

Personer som kan se förbi medias etiketter behöver inte alls samma etikettsdaddande som det du är ute efter. Identitarismen (en värdelös omskrivning om något) har inte uppnått någonting förutom att vara den mesigaste ideologin någonsin som blivit terrorstämplad.

Du har en övertro på form. Eller ett "överhopp" kanske. För ni vill nog mest. Ni vill att det ska finnas en kvickfix. Det finns ingen sådan.

Du jämför dessutom Sellner med Mason, istället för att jämföra honom med t.ex. Pierce. Pierce har alla nytta av, Sellner ingen. Jag vet också att det inte är någon slump att Arnstberg ger ut terrorprofilen Sellner före akademikern Pierce. Pierce är farlig för makten på riktig, och alltså farlig för Arnstberg att ge ut. Sellner är enkla pengar på dumma människor utan risk för samhällspåverkan.

Det rörde sig nog inte om tur när Stalin dog.

https://www.nytimes.com/2003/03/05/w...-poisoned.html

http://mailstar.net/death-of-stalin.html

Jo, och inte bara etiketter utan hela begreppsapparaten. Man är inte Gud bara för att man ser igenom media. Tvärtom är det då man verkligen behöver något nytt att hålla fast vid och få energi från. De som sett igenom media men inte hittar något alternativ som imponerar på dem blir defaitister (uttal: defätister, skärp er för fan!) och åstadkommer ingenting alls.

Sant iofs. Och där välkomnar jag olika alternativ. Dvs om du verkligen har ett helt annat alternativ än nationalism, fascism eller nationalsocialism så presentera det och försök locka anhängare. Det jag vänder mig mot är att vara för ungefär samma sak men kalla det något nytt med tron att det ska lura anhängare och/eller media.

Identitet trumfar ideologi. Identitet skapar ideologi, de logiska slutsatserna kommer efter det partiska ställningatagandet. Rationaliserande snarare än rationella i annat än i bemärkelsen instrumentellt.

Och visst är det därför etiketter aldrig förändrar bemötande - det enda som finner nedlåtande och godtycklig tolerans är hussvenskens underordnande. Ibland, till vidare.

Därför tycker jag att det fungerar alldeles utmärkt att tala om svensk tribalism och etnocentrism - och verkligen inte backa från den klassiska beteckningen nationalist. Och det väsentligaste styrmedlet i alla fungerande ingrupper måste vara att fokus ligger på det interna omdömet, inte det universella, externa.

Om vi nu kommer få se mer av judiska debattörers ompositioneringen mot samma mångkulturprojekt som nyss var en kollektiv hjärtefråga, hoppas jag att åtminstone någon vaccinerats mot naivitet genom att mekanismerna som ligger bakom beskrevs i förväg.

Kan inte släppa det där med att det var programledarna som faktiskt försökte dra sanningen ur sina intervjuobjekt (om än lite halvhjärtat).

Tycker nämligen att det har börjat bli en tendens, för några år sedan så minns jag det som att det var journalisterna som genast slog bakut och avbröt, tolkade om och slätade över så fort någon i sändning ville peka ut invandringen som orsak till ett visst problem medans det idag inte sällan händer att det är tvärtom, journalister som fiskar efter om orsaken till de aktuella "utmaningarna" har med migrationen att göra vilket i regel med kraft avfärdas av det uppgivna kommunalrådet, det förödmjukade brottsoffret eller förskrämda flickan som inte längre vågar vara ute på kvällen.

Vad har förändrats? Är det så att även vissa journalister har tröttnat och vill få fram sanningen?
Eller är man så säker på att folkuppfostringen har lyckats att man vågar ställa "de förbjudna frågorna"
i trygg förvissning om att få rätt svar och på så sätt dessutom kunna visa de mediekritiska potentiella SD-väljarna att man inte alls försöker mörka utan man ställer tuffa frågor men verkligheten är helt enkelt att det inte finns några problem med massinvandring och mångkultur, "titta bara, vi frågar ju helt öppet men svaret är nej".

Har länge stört mig på den fantastiska förmågan till självcensur som folk är kapabla till, se bara på reklamförbudet i public service, där har det ju sedan många, många år varit hopplöst för en nyfiken programledare eller journalist att få reda på märket på den värdelösa produkt som den arga inringaren öser galla över, svaret på journalistens nyfikna fråga blir alltid, ett snusförnuftigt, avsnoppande och extremt korkat "det vill jag inte säga för det är förbjudet med reklam i radion!!

Den tidigare nämnde Terje Tvedt intervjuas i påpassliga Kvartal.

https://kvartal.se/artiklar/fredagsi...n-terje-tvedt/

Nu handlar tråden visserligen om mediakriget och inte politik eller ideologier, men här tycker jag att du har kardinalfel. Identitärerna har banat väg för ett mycket splittrat mediaklimat tack vare sina rörelser. Det är i sig något positivt och det har garanterat öppnat en del ögon som annars skulle vara wide shut. Alternativet till dessa organisationers påverkan hade varit total mediabolsjevism eller att NMR skulle tåga längs gatorna på veckobasis. Inget av dessa alternativ hade varit särskilt givande.

Sen är det en stor skillnad på rörelserna i Sverige kontra Europa. I Tyskland med omnejd har de väl rönt större framgångar än NU på hemmaplan och de har både snott medlemmar från andra mjäkigare organisationer samt puttat fjuniga samlingar som PEGIDA en meter åt höger.

Och Långfredagen i ära har naturligtvis DN författat ett alster som är ungefär så sjukt som något kan bli, man samtidigt talande för deras åskådning.

Det är intressant hur man nu gör kopplingen mellan kristendom och rasism. Helt ogenerat.



Sjuka är de.

https://www.dn.se/ledare/kristna-var...d-det-man-tro/

Jag kan inte se judar som lyckosamma. 6 miljoner döda under andra världskriget är inget att skryta över. Inte heller alla dessa förföljelser och deporteringar sedan tidig medeltid till idag. Att Israel finns beror inte på judar utan på att USA:as och England:ans elit vill det och att man har Rysslands och Kinas godkännande. De mäktiga är inte Soros judiska finansiärer utan de som styr finansiärerna. Judar användes för att inleda kommunismens revolution och när den misslyckades beskylls judar för att ha gjort det. Samma sak med globalism eller what ever. Judar får skulden och de lär sig aldrig. Religionens uppgift är att avleda uppmärksamhet på maktens misslyckande. Den smått religiösa kampen mot rasism och antirasism handlar om det. Och judar är särskilt villiga för detta syfte.

Så vilka är det som styr Bonnier eller Schibstedt? Ägarna är judar men de går maktens ärende. Bonnier tillåts köpa upp det mesta inom media och när det snart rasar samman så beskylls, just det Bonnier

Man kan säga mycket om exempelvis Jan Guillou, men han har tydligt klarlagt hur media styrs av politiker som går andra mäktigare ärenden. Det är ingen slump att media befolkas av vänstern eftersom vänstern är en icke nationalistisk rörelse som är blind för den yttersta makten som därför inte granskas. Att vi har en nationalstat innebär ju logiskt att någon har makten över den. Men om man förnekar att denna typ av stat så förnekar man också dess makthavare. Vänstern förstår inte denna princip. Eller man bekämpar den. Att avsätta en minister i ett drev går bra, men inte att gå längre upp till partistyrelser som i sin tur är allierade med toppen inom näringslivet.

1 down. 36 to go.

Jag debatterar inte med lögnaktiga kräk som ljuger från första meningen till sista, utan någon som helst intention att bringa klarhet i någon fråga. Inte ens om det står "Moderator" under skojaren.

Jag hoppas de 36 nästa försöken blir bättre, det där var rent uselt.