Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Det är subjektiva grader i helvetet anser jag. Har redigerat detta meddelande 49 ggr för att meddelandet blev historier och känslor från mitt liv. Förminska inte din situation för att du inte känner fysiska besvär. Då kommer chansen definitivt gå dig förbi. Lycka till!

14 st 3,5 Pripps nu ... usch mår inget vidare.

Jag har hållt mig helt nykter i lite mer än en v idag med adhd medicinen attentin. Hade inte tillgång idag så druckit 2 glas vin. Men ändå kontrollerat drickande. Föredrar att helt skippa alkoholen dock med hjälp av adhd medicin.
Har ofta hamnat i perioder av vardagligt drickande pga tristess och det är ett dåligt alternativ rent medicinskt. Det känns inte bra och man får inte mkt gjort. Alkoholens effekter och bieffekter i sig gör att såna perioder kan bli väldigt långa samt att man inte heller gör ngt positivt utav ruset alls.

Hoppas jag kan få attentin regelbundet framöver istället. Var en mkt bättre lösning för att även göra positiva sysslor alkoholen annars ej tillåter.

Precis. Man får inget gjort. Man mår bra efter nåra öl, men vad fan gör man? Ingenting.

Låter smart att byta alkohol mot amfetamin då amfetamin är helt ofarligt och i te alls beroendeframkallande. ..hut tänkte du nu?

Det var ett enkelt alternativ. Blev rekomenderad attentin av en beroendeläkare som sa det hjälpt många av hans patienter. Det är inte gatutjack utan väldigt milt jämfört. Man får ökad koncentration och kan strukturera sig mycket bättre. Mina hälsovärden är utmärkta om jag enbart håller mig till det i korrekt dos.
Mina värden går överlag neråt i de flesta prover när jag istället dricker alkohol.
Jag blir riktigt lam om jag tar gatutjack så det är inte alls jämförbart i ngn aspekt. Jag får 5 x 20mg attentin på en dag. Mao 100mg. Jämför det med det folk missbrukar så är 1000-2000mg rätt vanligt. Du kan se skillnsden själv.

Är för rastlös för att läsa igenom allt. Är det VÄRT ett liv utan alkohol? Är det det? På riktigt? Är inte riktigt alkoholist men har helt klart ett jävla riskbruk så dröjer väl inte länge innan det går åt fan.

Dricker främst pga social ångest när jag går ut. Dricker jag själv beror det på ångest eller att jag har så förbannat tråkigt. Ser mitt drickande vid tristess som det största varningssignalen. Mer naturligt att dricka vid psykiskt illamående än just... tristess?! Känns farligt.

Drogade en del förr, lyckades lägga av men då började jag använda alkohol i större mängder igen. Jag vet att mitt beteende är ohållbart, både för mitt egna välmående och att det är väldigt avtändande för normalt funtade män.

Ibland känner jag bara för att dricka/knarka rakt in i kaklet för att avsluta mitt liv där. Istället för att liksom kämpa. Antar att väldigt många liknande inlägg skrivits. Måste man nå den absolut sociala, ekonomiska och psykiska botten innan man kan ta sig upp igen? Är inte där än på långa vägar men oroar mig över mig själv.

Alla har sin egen botten brukar jag höra. Det låter ju rimligt för alla nyktra alkoholister har inte bott på parkbänkar, slagit sina familjer etc. Sen har inte alla på parkbänkarna varit våldsamma skitstövlar heller. Tror du känner på dig om du nått vägs ände, jag känner mig ofta där, men har fortsatt ändå så är jag där? Vill du försöka sluta så gör det. Att räkna ut vart botten är och bara vänta eller försöka "ösa" på för att nå dit låter inge vidare.

Sen hurvida man har alkoholproblem finns det riktlinjer från vården, systembolaget (dom asen) och andra ställen att kika på. Att fråga sig själv om livet kretsar kring alkoholen, hur har dryckesvanorna sett ut egentligen, vilka konsekvenser har du fått osv. En sak är säker man kan aldrig sluta för tidigt och bara för att man lagt det på hyllan så är det inte säkert det stannar där.

Kom hem från Skåne i lördags. Åkte in till Göteborg samma kväll och söp mig full. Vaknade med nerspydd soffa, blåmärken och fick tvätta dynorna i fråga (trodde först att jag hade spytt blod och blev svinrädd. Men kom på att det var rom och cola). Drack åtta folköl på söndagen. Vaknade upp och mådde skit efter det på måndagen. Druckit mig full varje kväll sedan dess. En liter vin och fyra-fem starköl blir det. Ska avgifta mig själv med ett gäng folköl imorrn och på söndag.

Sen blir det nyktert en bra period. Lyckligtvis har jag viss kontroll på mig själv. Äter alltid en frukost och middag (trots illamående, bara att tvinga i sig maten), samt dricker aldrig innan 19:00. Aldrig tagit en återställare.

"Detta var sista gången, efter detta ska jag ta en lång vit period". "Jag har kontroll, jag äter mat och schemalägger mitt missbruk, så allt är lugnt, kunde vara värre.".

//Alkoholistens illusioner

Klargörande: Du borde fokusera 100% på första stycket. Är det så här du vill leva resten av ditt liv? Det andra stycket är satan själv, det är beroendet som ger dig en varm kram och lugnar dig så du kan fortsätta missbruka. Bortse helt från de tankarna, för helvete. Ingen kommer ge dig en ryggdunk på grund av du aldrig dricker innan 19 (vilket för övrigt är en lögn), efter att ha läst första stycket, allra minst du.

Det är faktiskt inte en lögn, det där med klockan 19. Förknippar alkoholen starkt med kvällen. Skulle kännas väldigt konstigt att dricka på dan.

Däremot har du nog rätt i det andra. Förmodligen bör jag lägga ner skiten för evigt. Märker dock att jag har mognat. För några år sedan körde jag på tills allt var slut och jag stupade, i princip. Idag lämnar jag ofta några öl kvar i kylen. Brukar bli så vid 1-2-tiden att jag säger fuck it, det blev inte roligare än så här och att jag går och lägger mig. Så jag är inte helt gränslös men vissa historier i den här tråden skrämmer mig. Var för övrigt i en situation som begränsade mig tidigare i somras. Drack tre eller fyra öl. Inga problem att lägga sig efter det. Var mest skönt. Förrförra sommaren blev jag förbannad över samma situation. Man ville ju ha mer.

Så något har ju hänt i min personliga utveckling. Det känns bra. Kommer även på mig själv att bli imponerad av folk som har skaffat fina bostäder eller bildat familj. Också något nytt.

Dessa perioder inträffar bara när jag har för mycket tid över egentligen. På sommaren.

Inne på vecka fyra nu utan alkohol.
Suget har försvunnit helt och hållet om jag ska vara helt ärlig, ska fortsätta så här