Citat:
Ursprungligen postat av
ManManne
Har lärt mig att rättigheter betyder annat för feminister än för mig. För mig innebär rättighet till mat och åsiktsfrihet t ex att det finns mat att köpa och att man får säga vad man tycker. För en del feminister innebär det snarare att de skall kunna kräva att någon trycker in föda i käften på dem samt att de skall kunna slippa höra obehagliga åsikter.
Det senare typen av rättigheter har ju bara kvinnor. Inte män.
Så vilken typ av rättighet pratar du om?
Jag pratar om grundläggande rättigheter, mat, tak över huvudet, vatten. Jag pratar också om rättigheten att bestämma över sin egen kropp och sina egna val i livet. Detta har vi i Sverige.
Sedan pratar jag om möjligheter. Möjligheter och rättigheter ligger ganska nära varandra som jag ser det. Man kan ha rättigheten att till exempel bli statsminister, men möjligheterna kan variera för olika personer.
Men när jag pratar om normer, menar jag mer att olika egenskaper passar i olika sammanhang, och inget bör värderas lägre än någonting annat. Exempel:
En man gör karriär, arbetar hårt för detta. Träffar en kvinna. De vill ha barn, och får detta. Kvinnan stannar då hemma i ett antal år, alternativt jobbar kanske 50%. Detta har mannen och kvinnan kommit överens om tillsammans. Mannen kan fortsätta sin karriär och tjäna pengar, eftersom kvinnan är hemma och sköter marktjänsten. Här har vi ett samarbete, som bygger på förtroende. Om inte båda håller sig till detta "avtalet" hamnar kvinnan i en beroendeställning eftersom hon inte har någon ekonomi eller pension att tala om. Om mannen då förväntar sig det ena och det andra av henne, som att hon ska ställa upp på sex när det passar honom, eller visa tacksamhet i största allmänhet för att hon "blir försörjd" av honom, då får vi en skev bild, där den ena partens roll värderas högre än den andra.
Här menar jag att samhället inte bör nedvärdera den ena rollen, då oftast kvinnans, för det finns en tendens att det anses enkelt och inte så mentalt krävande att "gå hemma". Och tänker då mannen att "det är minsann jag som tjänar pengarna, min familj bör vara tacksam" blir det helt fel.
Kvinnan hade inte kunnat vara hemma med barnen utan mannens inkomst, men mannen hade inte kunnat både arbeta, göra karriär och ha barn, om inte kvinnan sköter sin del av "avtalet".
Därför vänder jag mig mot all typ av tänk som på något sätt nedvärderar kvinnans roll i hemmet, den är precis lika viktig som mannens roll på arbetet. Och här har vi detta med respekten för det motsatta könet och dennes egenskaper som är till viss del könsspecifika, både för män och kvinnor. Nu talar jag om detta generellt så drar alla över en kam. Ovanstående fördelning, oavsett det är en kvinna eller man som sköter marktjänsten, behöver inte vara fel, sålänge inte någon av parterna använder sin position som ett maktmedel för att ha ett övertag.
Nu var detta ett exempel utifrån hur det såg ut mer förr, är väl inte så många hem som har denna fördelningen idag längre. Men det jag vill få fram här är detta med hur samhället ser på normer, och vad som värderas högre och lägre.
Blev kanske lite rörigt inlägg, hoppas du förstår poängen iallafall.
