Vi har ännu inte stött på alien eller framtidsmänniskor. Vad kan vi säga om det?

Sant. Vi får ett helt annat förhållande till "dokumenterad historia" än den icke-dokumenterade, eller ens den "illa dokumenterade".

Se tex på bara de få år som skiljer mellan Fransk-Preussiska kriget och Första världskriget.
Det ena under slutet av 1800-talet bara, och det andra direkt i första dalen av 1900-talet.

Och ändå så var det Fransk-Preussiska kriget så brutalt att Paris invaderades.

Ändå finns det inte i vårt medvetande.
Bara för att det inte fanns några medel för att dokumentera lika samvetsgrant och detaljerat som bara några få år efteråt.

Och det jag skre vom "illa dokumenterat" ... se bara på hur stor skillnaden är, i igenkänningsgrad, mellan det svart och vita Andra världskriget och det i färg filmade Vietnamkriget.
Andra världskriget uppfattas som något från en annan värld nästan, ändå var det bara 20 år mellan de båda krigen (45 till 65).
20 år, det är tiden som gått från 1998 fram tills idag.


Och vi blir bara bättre och bättre på att dokumentera tid.

Under grottmänniskans tid, då var det att måla figurer med ockra på grottväggarna.
Idag har vi möjlighet att Totalt svepas in i det som varit med hjälp av Virtual Reality.

Virtual Reality kommer att bli det sätt som gör att framtidens människor kommer att kunna "resa tillbaka i tiden" på.
Dvs vi kommer att kunna spara hela skeenden, och låta kommande generationer få uppleva det i alla dimensioner. Att vara där och gå omkring mitt i det som hände.


Det enda sättet att få en rättvisande, jämförbar bild av hur det kommer att upplevas, det är genom att tänka sig att vi idag hade fått en möjlighet att tex "gå ombord på Colombus skepp Santa Maria, och vara med om hela deras överfart, se och höra hur de först såg land, och höra vad de säger när de ska stiga iland."

Eller att få vara Där, när Korstågen bedrevs i Heliga landet under Medeltiden.
Att få följa med när Alexander den store erövrade världen.

i full Virtual Reality alltså.


Det är så nära tidsresa något bara kan vara.
Precis sådant man bara kan hoppas att våra vänner i de flygande tefaten har haft vett nog att spela in för "oss" ... =)

Du kommer fullständigt älska Matrioshka brain är jag ganska säker på

Nja, om han skriver om liknande scenarion som jag beskrev ovan så tror jag inte att jag kommer älska Matrisohka. Det är den mest deprimerande och tråkigaste framtidsvisionen av alla, dock tyvärr den troligaste lösningen på Fermis paradox. Jag hoppas mer på/drömmer om Alastair Reynolds universum

Tanken på att hitta ruiner /kvarlevor efter utomjordiska civilisationer tycker jag nästan är mer spännande än att hitta en levande civilisation (konstigt va.. ) - som dessutom bara skulle leda till en massa svårigheter o kanske krig..

Du tänker inte efter ordentligt.

Överljus hastighet är lika orimlig som överljudshastighet. Kolla ex in "entanglement" och kvantfysik.
Ljushastighet behöver inte vara ett maximum. Att tro det begränsar människans psyke.

Kanske kan vi inte fysiskt med våra kroppar resa i tid och rum men ev kan vi komma att göra det med hjälp av teknik.. Vart befinner sig "VR" om 100 eller 1000 år ?

Att vi inte har besökts ännu får stå för dig alena. Men chansen att just jorden skulle vara intressant nog för ett besök är nog att sitta på höga hästar. Är liv vanligt i universum så lär inte jorden vara speciellt intressant i sin position i galaxens utkant.

Why not, dagens barn och ungdomar är ju redan en bit på väg att snöa in i nätet. Många ägnar all sin lediga tid till detta. Varför leka i verkligheten när det går lika bra på nätet, inte blir man andfådd heller.

Läste en gång en sci-fi bok om detta scenario, 'Eon' tror jag den hette.
Folk kunde skifta mellan att ha sitt medvetande i en virtuell värld eller den verkliga. När de dog i den verkliga kunde de fortsätta att leva för evigt i den virtuella.

De hade även lyckats skapa virtuell rumtid.
En roterande cylinder i rymden med fasta mått på utsidan. Men på insidan saknades ena änden, där fortsatte cylindern i oändlighet.

Vem vet, kanske vårat universum är resultatet av en liknande skapelse i jätteformat.
Väldigt mycket verkar väldigt tillrättalagt iallafall.

Du hade kunnat säga såhär istället - "chansen att just ... myrstacken vid skogsväg X i Småland ... skulle vara intressant nog för ett besök ... ".

Eller "den primitiva, okontaktade stammen i djungeln på Papua nya Guinea."


Dvs intelligent liv, som vi ju ändå måste förutsätta att utomjordingarna är, har givetvis ett lika stort intresse som vi människor har av att undersöka, studera, kontakta, mindre utvecklade livsformer.

Vi människor spenderar ju Oerhörda summor pengar år efter år på att forska på, undersöka och studera allt möjligt. Både nära och fjärran, både intelligent och ointelligent. Vi studerar ju också ickelevande saker och fenomen.


Det går alltså inte att avfärda, av princip (som du menar), att utomjordingar INTE skulle vara intresserade av Jorden/mänskligheten.
Om vi ska utgå från något, av Princip, så är det det direkt motsatta - Att de är intresserade.

Inte bara Att de skulle vara intresserade, utan att det faktiskt Är det också. Och att de Vet att Jorden finns, och vad det är för sorts planet.
Du vet, vi på Jorden, vi började ju intressera oss för rymden och dess innehåll redan långt tidigare än vi hade lärt oss skriva. Och det intresset har vi aldrig slutat med. Tvärtom så har vi bara fördjupat vårt intresse för rymden mer och mer i takt med att både våra kunskaper och våra möjligheter har ökat.


Utomjordingar har då, av Princip, stor Koll på den rymd som de har möjlighet att undersöka.
Både med ögonen och instrument osv.
Vi på Jorden har utforskat hela vår värld. Det började vi med under 1500-talet. För 500 år sedan alltså. Först som individuella upptäcktsresande i skepp, och nu med satelliter.

De Vet alltså att vi finns.
Herregud, de Är ju här. Det förstår ju alla, även om en del inte vågar acceptera det.



Det Viktigaste vi, mänskligheten, hade kunnat göra. Nu liksom någonsin.
Det är att göra allt för att försöka etablera kontakt.
Ja, det innebär att allt vad vi känner av livet tar slut. I samma stund som vi blir del av dem, så upphör allt vi tyckte var värdefullt att betyda något.
Men, visst är det ett pris som det är värt att betala - för att få Allt.
Jag menar Verkligen allt.

Jaha? Det enda som fattas är med andra ord bevisen som ska få alla att "fatta" vad du på ytterst vaga, för att inte säga obefintliga grunder redan accepterat?

Vår vän har en uppfattning om utomjordingarna som tangerar religiösa föreställningar - hopp om 'frälsning' samt en längtan efter förening. Det skiner igenom i allt jag läst av vederbörande genom åren. Det finns nämligen inte ens en ansats till bevis eller annat underbyggande, men övertygelsen är likväl stark.

Det ligger inget nedvärderande i detta, endast ett konstaterande.

Dock är det inte helt uteslutet att de faktiskt redan är här och observerar oss i smyg. Personligen är jag lite förtjust i Terence McKennas idé om psilocybinsvampen som utomjording. Den behöver tillgång till ett däggdjurs nervsystem för att kommunicera. Och att den berättar saker, svampen

Religion är rätt metodik när vår "vän" anser den vara tillämpbar för eget bruk!!

Min teori är att om man skulle resa tillbaka i tiden skulle man hamna på de exakta kordinaterna som man var på innan, därmed skulle man hamna i en helt annan galax, och med högst sannolikhet någonstans ute i rymden.

Den andra är att det är omöjligt. Det är intressant med alla tidsreseteorier och dimensioner, men tänk om det bara är så tråkigt att endast ett universum existerar, och att det finns en början och ett slut.

Universum är inte ens ett foster just nu. Det är endast 13 miljarder år gammalt och förväntas finnas minst 10 quintillion år mer. Så kan ligga något i d

Finns väl inga intergalaktiska koordinater? Ett sådant system skulle förutsätta en statisk och mätbar rumtid.