Citat:
Ursprungligen postat av
Markowitz
Med risk för att förarga en del med faktiska fakta och konstruktiv dialog, så kommer här resultatet av hur en klassiskt depå, en ISK, och en depå enligt föreslagen modell, skulle ha utvecklat sig 1986 till 2017. Att jag använder 1986 som start är helt enkelt för att det är så långt bak jag hittade statslåneräntestatistik vid en snabb sökning.
Antagande 1: Aktiedepå med massa aktivitet, 30% skatt aktiveras varje år i depån på vinst. Resultat: 20.5 ggr pengarna (9.99% per år)
Antagande 2: Aktiedepå, buy-and-hold, 30% skatt på 3% utdelning varje år, och 30% skatt på total vinst aktiveras 2017. Resultat: 30 ggr pengarna
Antagande 3: ISK, schablon 0.3*(statslåneränta + 0.5%). Resultat: 29 ggr pengarna. Japp, sämre än buy-and-hold i vanlig depå. Statslåneräntan var inte precis 0.5% i Sverige på 80, 90 och 00-talet...
Antagande 4: Föreslagen depå. Vi gör vad vi vill i depån 1986-2017, och tar ut kapitalet 2017. Resultat: 39 ggr pengarna.
Använd data
slr = [10.7 11.6 11.3 11.1 13.1 10.7 10 8.5 9.3 10 7.89 6.6 5.1 4.5 5.5 5.0 5.1 4.3 4.3 3.2 3.6 4.1 3.9 3.11 2.77 2.57 1.53 1.88 1.84 0.58 0.34 0.51];
six = [53 -6 55 27 -29 8.5 2.5 56 6 20.6 42 28 13 70 -10 -14 -35 47 14 36 28 -2.5 -39 52 26 -13 17 28 16 10 10 10];
Bra med ett seriöst försök.
Låt mig dock invända något.
Antagande 1 är larvigt exempel. "Massa aktiviteter" är även förenat med avgifter.
Antagande 3 är ovanligt oklart exempel. Få sätter in tex en miljon i ISK och låter det växa i 30 år.
Det vanliga är att man har regelbundna insättningar som beskattas extra, det betyder att tillväxtfasen där man slipper "dubbelbeskattning" blir betydligt kortare.
Schablonskatten varje år drar även ner tillväxten.