Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2018-01-23, 13:57
  #109
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av svampdamp
https://www.aktiespararna.se/nyheter/sns-avskaffa-isk

Ett uttalande från Studieförbundet och Samhälle.



Man önskar också utreda frågan om en arvsskatt. Vilket är orimligt att man ska skatta för andras framgång.


Kommer inte detta bara leda till ytterligare skatteflykt? Att man ger sig på ISK kommer väl knappast som en överraskning.
Det är dags att bosätta oss i något annat land. Här blir man bara skinnad.
Citera
2018-01-23, 17:05
  #110
Medlem
tuffkatts avatar
Först slopas avdragsrätten på pensionsinbetalningar, nu vill de aktivt motverka investeringssparkontot. Det märks verkligen att Sverige prioriterar ungas möjligheter till pensionssparande, särskilt i tider då våra framtidsutsikter generellt sett ser sämre ut än någonsin.
__________________
Senast redigerad av tuffkatt 2018-01-23 kl. 17:08.
Citera
2018-01-23, 17:58
  #111
Moderator
RostigHinks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av tuffkatt
Först slopas avdragsrätten på pensionsinbetalningar, nu vill de aktivt motverka investeringssparkontot. Det märks verkligen att Sverige prioriterar ungas möjligheter till pensionssparande, särskilt i tider då våra framtidsutsikter generellt sett ser sämre ut än någonsin.
I vänsterpatraskets Sverige har det alltid varit förbjudet att spara. Man kan ju bli rik och det sticker i ögat på Sjöstedt.

Jantelagen i ett nötskal.
Citera
2018-01-23, 18:30
  #112
Medlem
Med risk för att förarga en del med faktiska fakta och konstruktiv dialog, så kommer här resultatet av hur en klassiskt depå, en ISK, och en depå enligt föreslagen modell, skulle ha utvecklat sig 1986 till 2017. Att jag använder 1986 som start är helt enkelt för att det är så långt bak jag hittade statslåneräntestatistik vid en snabb sökning.

Antagande 1: Aktiedepå med massa aktivitet, 30% skatt aktiveras varje år i depån på vinst. Resultat: 20.5 ggr pengarna (9.99% per år)

Antagande 2: Aktiedepå, buy-and-hold, 30% skatt på 3% utdelning varje år, och 30% skatt på total vinst aktiveras 2017. Resultat: 30 ggr pengarna

Antagande 3: ISK, schablon 0.3*(statslåneränta + 0.5%). Resultat: 29 ggr pengarna. Japp, sämre än buy-and-hold i vanlig depå. Statslåneräntan var inte precis 0.5% i Sverige på 80, 90 och 00-talet...

Antagande 4: Föreslagen depå. Vi gör vad vi vill i depån 1986-2017, och tar ut kapitalet 2017. Resultat: 39 ggr pengarna.

Använd data

slr = [10.7 11.6 11.3 11.1 13.1 10.7 10 8.5 9.3 10 7.89 6.6 5.1 4.5 5.5 5.0 5.1 4.3 4.3 3.2 3.6 4.1 3.9 3.11 2.77 2.57 1.53 1.88 1.84 0.58 0.34 0.51];

six = [53 -6 55 27 -29 8.5 2.5 56 6 20.6 42 28 13 70 -10 -14 -35 47 14 36 28 -2.5 -39 52 26 -13 17 28 16 10 10 10];
Citera
2018-01-23, 19:34
  #113
Medlem
CelenoIIs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Markowitz
Med risk för att förarga en del med faktiska fakta och konstruktiv dialog, så kommer här resultatet av hur en klassiskt depå, en ISK, och en depå enligt föreslagen modell, skulle ha utvecklat sig 1986 till 2017. Att jag använder 1986 som start är helt enkelt för att det är så långt bak jag hittade statslåneräntestatistik vid en snabb sökning.

Antagande 1: Aktiedepå med massa aktivitet, 30% skatt aktiveras varje år i depån på vinst. Resultat: 20.5 ggr pengarna (9.99% per år)

Antagande 2: Aktiedepå, buy-and-hold, 30% skatt på 3% utdelning varje år, och 30% skatt på total vinst aktiveras 2017. Resultat: 30 ggr pengarna

Antagande 3: ISK, schablon 0.3*(statslåneränta + 0.5%). Resultat: 29 ggr pengarna. Japp, sämre än buy-and-hold i vanlig depå. Statslåneräntan var inte precis 0.5% i Sverige på 80, 90 och 00-talet...

Antagande 4: Föreslagen depå. Vi gör vad vi vill i depån 1986-2017, och tar ut kapitalet 2017. Resultat: 39 ggr pengarna.

Använd data

slr = [10.7 11.6 11.3 11.1 13.1 10.7 10 8.5 9.3 10 7.89 6.6 5.1 4.5 5.5 5.0 5.1 4.3 4.3 3.2 3.6 4.1 3.9 3.11 2.77 2.57 1.53 1.88 1.84 0.58 0.34 0.51];

six = [53 -6 55 27 -29 8.5 2.5 56 6 20.6 42 28 13 70 -10 -14 -35 47 14 36 28 -2.5 -39 52 26 -13 17 28 16 10 10 10];
Tack! Ungefär vad jag misstänkte. Lysande, tack för det!

Många har bara varit med under en bull-period med låga räntor och tror att det är normaltillståndet.

ISK har varit en fantastisk kontotyp, absolut, men det är det största frågetecknet i min ekonomiska planering framöver. Blir schablonskatten 1% av totalt kapital så tar det 25% av mitt uttag om jag ska följa 4%-regeln. Då kan jag lika gärna ha en vanlig depå. Och statslåneräntan för den skatten är fortfarande låga 2%... Hur länge det kommer att hålla vet jag inte.
Citera
2018-01-23, 21:30
  #114
Medlem
flashforwards avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Markowitz
Med risk för att förarga en del med faktiska fakta och konstruktiv dialog, så kommer här resultatet av hur en klassiskt depå, en ISK, och en depå enligt föreslagen modell, skulle ha utvecklat sig 1986 till 2017. Att jag använder 1986 som start är helt enkelt för att det är så långt bak jag hittade statslåneräntestatistik vid en snabb sökning.

Antagande 1: Aktiedepå med massa aktivitet, 30% skatt aktiveras varje år i depån på vinst. Resultat: 20.5 ggr pengarna (9.99% per år)

Antagande 2: Aktiedepå, buy-and-hold, 30% skatt på 3% utdelning varje år, och 30% skatt på total vinst aktiveras 2017. Resultat: 30 ggr pengarna

Antagande 3: ISK, schablon 0.3*(statslåneränta + 0.5%). Resultat: 29 ggr pengarna. Japp, sämre än buy-and-hold i vanlig depå. Statslåneräntan var inte precis 0.5% i Sverige på 80, 90 och 00-talet...

Antagande 4: Föreslagen depå. Vi gör vad vi vill i depån 1986-2017, och tar ut kapitalet 2017. Resultat: 39 ggr pengarna.

Använd data

slr = [10.7 11.6 11.3 11.1 13.1 10.7 10 8.5 9.3 10 7.89 6.6 5.1 4.5 5.5 5.0 5.1 4.3 4.3 3.2 3.6 4.1 3.9 3.11 2.77 2.57 1.53 1.88 1.84 0.58 0.34 0.51];

six = [53 -6 55 27 -29 8.5 2.5 56 6 20.6 42 28 13 70 -10 -14 -35 47 14 36 28 -2.5 -39 52 26 -13 17 28 16 10 10 10];
Bra med ett seriöst försök.
Låt mig dock invända något.
Antagande 1 är larvigt exempel. "Massa aktiviteter" är även förenat med avgifter.
Antagande 3 är ovanligt oklart exempel. Få sätter in tex en miljon i ISK och låter det växa i 30 år.
Det vanliga är att man har regelbundna insättningar som beskattas extra, det betyder att tillväxtfasen där man slipper "dubbelbeskattning" blir betydligt kortare.
Schablonskatten varje år drar även ner tillväxten.
Citera
2018-01-24, 09:58
  #115
Medlem
Självklart är det ytterst förenklat, vill man gå in på detaljnivå och bättre relatera till egna situationen måste man sätta sig ner och räkna själv. Det är de stora dragen som påvisas här.

Dock, notera att avgifter och courtage är en effekt som finns i alla fallen och tas den med skulle bara relativa resultaten här accentueras än mer. Schablonskatten drar naturligtvis ner tillväxten i ISK, det är precis det som illustreras här, och då specifikt vad som händer om man tar med historiska data där statslåneräntan legat långt högre än vad vi ser idag.

Citat:
Ursprungligen postat av flashforward
Bra med ett seriöst försök.
Låt mig dock invända något.
Antagande 1 är larvigt exempel. "Massa aktiviteter" är även förenat med avgifter.
Antagande 3 är ovanligt oklart exempel. Få sätter in tex en miljon i ISK och låter det växa i 30 år.
Det vanliga är att man har regelbundna insättningar som beskattas extra, det betyder att tillväxtfasen där man slipper "dubbelbeskattning" blir betydligt kortare.
Schablonskatten varje år drar även ner tillväxten.
Citera
2018-01-24, 10:08
  #116
Medlem
lfhs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av NonCompliance
Du skjuter upp de 25 % på 100 000 kr genom att göra löpande insättningar. På så vis kan du göra fortlöpande inbetalningar och fortlöpande utbetalningar och samtidigt skjuta upp skatten hela tiden - i teorin tills du dör och därmed slipper betala skatt helt.

Vad tjänar man på att ha ett konto där du alltid sätter in mer pengar än du tar ut? Skippa kontot och låna direkt till konsumtion, när lånet ska betalas tillbaka tar du ett nytt lån och skjuter upp det hela, i teorin tills du dör.
Citera
2018-01-24, 10:36
  #117
Medlem
flashforwards avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Markowitz
Självklart är det ytterst förenklat, vill man gå in på detaljnivå och bättre relatera till egna situationen måste man sätta sig ner och räkna själv. Det är de stora dragen som påvisas här.

Dock, notera att avgifter och courtage är en effekt som finns i alla fallen och tas den med skulle bara relativa resultaten här accentueras än mer. Schablonskatten drar naturligtvis ner tillväxten i ISK, det är precis det som illustreras här, och då specifikt vad som händer om man tar med historiska data där statslåneräntan legat långt högre än vad vi ser idag.

Har du alltså tagit med detta i din beräkning?
Inte bara räknat med schablonskatten som minskad avkastning, utan också tagit hänsyn till minskat kapital varje år för tillväxt pga schablonskatten.
Vore även intressant se hur stor skillnaden är om man bortser från detta.
Citera
2018-01-24, 11:43
  #118
Medlem
Förstår inte vad du menar. I analysen av ISK har 0.3*(slr + 0.5%) tagits från kapitalet årligen för att betala schablonskatten. Något annat är ju inte intressant att studera om man vill studera skatteeffekter på de olika konstruktionerna.

Citat:
Ursprungligen postat av flashforward
Har du alltså tagit med detta i din beräkning?
Inte bara räknat med schablonskatten som minskad avkastning, utan också tagit hänsyn till minskat kapital varje år för tillväxt pga schablonskatten.
Vore även intressant se hur stor skillnaden är om man bortser från detta.
Citera
2018-01-24, 14:11
  #119
Medlem
flashforwards avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Markowitz
Förstår inte vad du menar. I analysen av ISK har 0.3*(slr + 0.5%) tagits från kapitalet årligen för att betala schablonskatten. Något annat är ju inte intressant att studera om man vill studera skatteeffekter på de olika konstruktionerna.
Bra, då vet vi att du räknat med schablonskatten på ett korrekt sätt. (Avdrag varje år från kapitalet)
En förenklad, felaktig beräkning drar bara av ackumulerad schablonskatt från total avkastning.
Citera
2018-01-24, 18:28
  #120
Medlem
Omaskeradmasks avatar
Sjukt missvisande rubrik för tråden! Borde stå "Utredning föreslår sänkt reavinstskatt till 25%"
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback