Jag tippar på att det kommer från kvinnors stora vilja att dra på sig offerkoftan istället för att bara gå utanför dörren och göra som hon vill och ta för sig som vem som helst.
Att kvinnor lägger så stor vikt och fokus på könet och inte bara kan se på människan som en människa.
Att kvinnor gärna lägger ansvaret för sina liv och sitt mående utanför sig själva. Att hon hämmar sig själv, men påstår att det är män som hämmar henne och att hon därför inte kan göra vad hon vill.
Att kvinnor är känslostyrda istället för logiskt tänkande.
Att kvinnor kan vara så otroligt elaka och hemska mot andra kvinnor.
Att kvinnor inte pratar om detta utan istället bara pratar om hur fantastiskt elaka och hemska män kan vara mot kvinnor.
Att det finns en naturlig rivalitet mellan kvinnor, men att kvinnor inte vill prata om denna.
Att feminister hävdar att kvinnor i Sverige lever under ett förtryck, trots att jag och många andra inte upplever det på det sättet. Utan snarare att jag/vi har lika många möjligheter som en man. Men likt förbannat är man förtryckt, man vet bara inte om det själv. Man är visst lägre stående och har inte alls samma möjligheter. Resultatet blir då att ett förtryck faktiskt upplevs, dock inte från män utan från andra kvinnor.
Att kvinnor förtrycker sig själva och andra kvinnor, men inte själva ser detta.
Detta är mina personliga gissningar utefter hur jag själv som kvinna känner inför en del andra kvinnor.
Utifrån dessa ovan nämnda anledningar så är det 9 gånger av 10 som det är en kvinna jag blir irriterad/arg/frustrerad på. Jag anser att män i allmänhet många gånger bevisar sig resonera vettigare än kvinnor.
Med kvinnor menar jag inte alla kvinnor, utan en del av dem (som också är de som hörs och syns mest).
Att kvinnor lägger så stor vikt och fokus på könet och inte bara kan se på människan som en människa.
Att kvinnor gärna lägger ansvaret för sina liv och sitt mående utanför sig själva. Att hon hämmar sig själv, men påstår att det är män som hämmar henne och att hon därför inte kan göra vad hon vill.
Att kvinnor är känslostyrda istället för logiskt tänkande.
Att kvinnor kan vara så otroligt elaka och hemska mot andra kvinnor.
Att kvinnor inte pratar om detta utan istället bara pratar om hur fantastiskt elaka och hemska män kan vara mot kvinnor.
Att det finns en naturlig rivalitet mellan kvinnor, men att kvinnor inte vill prata om denna.
Att feminister hävdar att kvinnor i Sverige lever under ett förtryck, trots att jag och många andra inte upplever det på det sättet. Utan snarare att jag/vi har lika många möjligheter som en man. Men likt förbannat är man förtryckt, man vet bara inte om det själv. Man är visst lägre stående och har inte alls samma möjligheter. Resultatet blir då att ett förtryck faktiskt upplevs, dock inte från män utan från andra kvinnor.
Att kvinnor förtrycker sig själva och andra kvinnor, men inte själva ser detta.
Detta är mina personliga gissningar utefter hur jag själv som kvinna känner inför en del andra kvinnor.
Utifrån dessa ovan nämnda anledningar så är det 9 gånger av 10 som det är en kvinna jag blir irriterad/arg/frustrerad på. Jag anser att män i allmänhet många gånger bevisar sig resonera vettigare än kvinnor.
Med kvinnor menar jag inte alla kvinnor, utan en del av dem (som också är de som hörs och syns mest).