Definiera Gud

Det ÄR ett argument, att jag inte har bevisbördan för extraordinäre postulat såsom "absoluthet".

Filosofisk rationalism är ett verklighets-sökande/-beskrivande verktyg. Inte nån existentiell "egenskap" såsom naturlagar, kausalitet och diskrethet.




Korrekt.

Jag kan inte motbevisa det ofalsifierbara, och anser inte heller att jag behöver göra det. Det är enkelt logik. (1)


Inte alls. Du har en bevisbörda, jag har inte.


Se (1).


Jag opererar inte med "allt" ... eftersom jag är relativist. "Allt" är absolut filosofis bord.


Det var en väldans massa falska dikotomier och pop-psykologi. (2)


Men det finns tydligen enligt dig ett existensnivå, där 1+1=2 är en absolut ...


... med det enda "argument" att DU mantramässer att det bara är så.


Se (2).

Ovanstående är ju också bara hypotetisk.

Alltså dikotomin mellan empiri och filosofisk idealism ... varför upprepar du den?

Den blir inte sann av att bli upprepat.

För din del spekulativt semantisk.

Svammel. Matematik är det som får vetenskap att fungera. Utan den skulle det vara alkemi och naturreligion. Inget kan existera om det inte finns en rationell anledning för det att existera.

du behöver bevisa att 1+1 inte är 2 för att rättfärdiga din relativistiska idioti.


Du har bevisbörda för din flummiga irrationella relativism.

Du opererar med flum. dogmatisk och religiös relativism. Du opererar med lite här och där lite efter hur du själv vill. Lite logiskt här, lite ologiskt där, lite materialistiskt, lite phenomenologi, lite rationalism, lite slump, lite sannolikhet, lite kvantmekanik, lite relativism. Mest en flum röra bara.

Knappast mer än vad du kan frambringa.

Nej 1+1 är absolut 2

Det är sant i sig själv. Ge gärna matematiska exempel där 1+1 blir något annat än 2.

Du missförstår. Jag eftersökte ett argument till varför du inte anser att E=mc2 är absolut, inte ett argument för att du inte behöver ha ett argument. Jag ber dig inte bevisa, jag ber dig bara argumentera för din åsikt.

[quote=jeanclaudevandamme|60843196] Just det här håller jag verkligen med om - detta är klockrent, hela den existentiella grundstruktur som existensen sedd genom våra, mänskliga sinnen , tycks vila på.. det ter sig som att allt faktiskt står och faller med detta : matematikens grundväsen.. man får se det som ett "väsen" men inte väsen.. men som en abstrakt kropp med annat förklarande språkbruk (som är otroligt och rörande vackert, som den skiraste sinnligaste kärleksförklaring
till liv, för dem som förstår det... )


Vad som är så bra med den förklaringen om livsexistensens mening = renodlad klinisk rationalism, bygger på lagbunden och absolut tät struktur som behöver skärskådas men som inte låter sig tolkas.. en härlig naturmystisk paradox som inte kan filosoferas klart.. då existensen aldrig kan åskådliggöras med "alltet" ett enda trollslag eller i en enda operation oavsett vilken ansträngning som mobiliseras, men skärskådning görs aldrig med filosofi... man trodde det förr och tog hjälp av både astrologi och astronomi.. och mixade o matchade .

Men iom att filosofi mest är en slags sista polerande hinna som anläggs av människan själv för att lyfta el sänka något.. : så förblir filosofi mest en värdering och inte en i sig klargörande kunskap med fast kärna , filosofin marknadsför - till skillnad mot den värdegrund som matematiken representerar : den absoluta helt oberoende! och långt ifrån diskutabla, att det krävs matematiskt sinnat resonemang att blottlägga existentiella , men för oss fördolda strukturer.. är inget som filosofi kan förändra påskynda eller avslöja - det var först när matematisk systematik började tillämpas som människan erfor plötsligt nya dimensioner och kunde börja med rationellt sinnelag använda/utnyttja detta.

Gud och gudstro.. är någonting helt annat som har ungefär noll/zero med förnuftsbaserad rationalistiskt systematiskt lösningsfokuserande empiri att göra. Kliniskt tillämpad matematik, är om man säger, aldrig direkt behjälplig av nog så ambitiös folosofi.. som mest blir som ett slags marknadsföring i bästa fall. Eftersom filosofin i sig självt inte bär upp någon grundläggande struktur, enbart talar OM den och försöker resonera fram vad som inte är uppenbart för alla, nöjligtvis.

A. Du är tydligen inte bekant med vetenskapens systematiska metodologi.

B. Liksom filosofisk rationalism är vetenskap också ett verklighets-sökande/-beskrivande verktyg, som inte har några egna existentielle "egenskaper"..

C. Iövrigt jobbar empirisk information bra i tandem med filosofisk rationalism inom vetenskapen; vilket dock inte ledar till nån absoluthet.


Jag försöker inte motbevisa, att 1+1=2 är "sant" i det observerbara kosmos. Hurvida det finns ett existensnivå bortom matematisk logiks hemmaplan (~det observerbara kosmos), och hurvida matematisk logik också är valid där är tills vidare ofalsifierbart. (1)


Nej, det har jag inte. Jag har inte presenterat något extraordinärt postulat.


Tsk, tsk.


Se (1)

För min del räcker det med argumentet, att jag inte behöver ha ett argument. Det är en mycket enkel fråga om bevisbörda.

Allting är hypoteser. En hypotes är ett antagande om verkligheten; hela vår uppfattning om verkligheten vilar på antaganden som görs med sinnesdata som underlag.

När det gäller hypoteser om multiversum så skulle jag säga att professor Tegmarks hypoteser är starkare än Bogomils.
Håller du med?

Du har en åsikt men du argumenterar inte för den eller ger en förklaring till den. Det blir inte mycket utbyte av det.
Som när man frågar barn "varför" och de bara svarar "därför".