[quote=frevelm|60803772]
Citat:
Tja! Man är inte tvungen, väl, att riktigt ens bry sej; men för all del annars, ja, tror jag: Vi har att gissa! För jag menar att Gud inte vill avslöja sina moralförmågor så mycket för vare sej oss eller t.ex. hajar. Jag tror inte Gud litar på varje människa så hemskt mycket mer än på varje haj. Det är i och för sej (åtminstone lite) mer, men se vart det leder ibland, med elaka människor som Stalin, Hitler, och dylika.
Fast jag bryr mig faktiskt... men det är min sak, ett bryende en hänsyn en vilja och ork är någonting som inte skriker rätt upp i ansikten och har inte bara halleluja som en slags kod.
Du kan bry dig om -stora frågor- på mer än ett sätt... när du bryr dig, om du gör, vilket inte finns någon universell lag på att göra. Ett liv är i sig redan påbjudande , att pådyvla en artificiellt skapad livsorsak som ultimat sanning, kan vara det som får så många att ändå.. känna det mer respektfullt till liv, att förstå liv på de sätt som ger lite respons - gud är ju en stum varelse om vi säger så, en riktigt sniken frånvaro.. hur skulle jag, menar du.. gå och dra en sådan i hasorna.. när "den" oavsett icke har ett enda stoff av denna värld.
Nej jag tror inte på uppenbara sagor, vilket gagnar min omvärld kan jag säga!
men jag bryr mig för det.
Citat:
Nej! Det gör jag inte! Jag tror Gud är Vishnu, på ett ungefär! ...
Trevligt att du har någonting att hänga upp din levnad kring, att det var vad du värderade som något bra att tro på.
Med de intressen som dväljer i ditt inre. Skulle jag försöka mig på detsamma, så skulle jag eventuellt lida och känna miug mycket ofri, kanske.. varför jag aldrig lockats av tanken.. men kan bry mig om dig vid någon situation då du åtminstonde kan förmedla dig.. bry mig om Vishnu? knappast!
Citat:
Visst, du slipper! Gud (Vishnu) vill inte att varje människa är efter att tro på Gud!
Nej ingen vet vad gud är, hur och när.. och var.. så det går på ett ut : nollsummespel.. men för inre självtillfredsställelse kan kontemplation bön o.dyl... vara förstärkande för den enskildes känsla av övergivenhet.. och att dessa troende isf finner varandra, kom bara inte med försöken att göra-något-mer-av-det än vad det redan är.. i sig ser jag inget konstigt el fel med att söka.. något.. sök!
men respektera omgivningens behov, att söka kunskaper med andra medel till buds, det är ädelt det också.. beroende på hur man värderar, så finns inget fel syndigt eller dåraktigt eller "jävligt" med att värdera kunskaper som ej ryms inom gudsidéns logikföring.. det handlar oftast enbart om att människor är olika och alla mår inte bra av att matas av långsökta sagor vilka ständigt tassar ifrån en hel del flivsfrågor... i ivern att tillfredsställa bl.a Gud.
Citat:
Du ser det som du ska ha facit i hand med vetenskapens hjälp, likt hur en del andra gör det med bibel eller så.
Det götr jag verkligen inte. Helt fel uppfattat.
[quote]Ledsen men du har nog läst in för mycket i vad jag skrev, får skylla på mig själv för jag kunde ha försökt formulera mig mer kortfattat och noggrannare. Något jag får försöka mig på ,
mer.
/QUOTE]
Citat:
Någonting av rättmätigt är det väl att försöka skipa klarhet över allt möjligt, för att sedan stipulera sina tankar om det vara riktiga! Nej, jag menar inte att man inte ska försöka förstå vad universum är! Men jag menar att det du tror på, liksom det bibeltrogna tor, är satt på piedestal bara därför att det stipuleras på ett särskilt smart sätt!
Nej precis, man (människan...) lämnar nog denna livsexistens med att ha missat det allra mesta och fått ta del av en ytterst liten mikroskopisk del av denna lvisform, det allra mesta går en helt förbi ... så är naturen...
Men att i allmänhet mest tro och säka kunskap med gedigna sökmetoder & därpå kanske INTE TRO, på Gud och uppenbara chimära verk, läsa dem kanske men tro? ge sin dyrbara tid åt troendet i sig, det är en materielistisk agenda (som du kan ifrågasätta så mkt du vill, det är ändå materielistiskt äganderättslig agenda, baserad på egoism och ibland enögdhet och medvetet täppa till nödvändig livs-energi men kanske off topic, och ryms inte i denna tråd, eventuellt) ... .. , är ju
helt mänskligt.
En gång till : att inte tro (på Gud eller de gamla eklektiska dåtida teologerna som trodde sig ha fått tag i sanningen och ovilliga att släppa sin egenartade tro.. att så ha funnit) är också mycket, mycket , mycket normalt och mycket mänskligt och helt harmlöst! Det är direkt hälsosamt, i flera lägen men framförallt , inget att oja sig över, som vissa gudstroende ju gör.. och har gnäller så ofta över att inte de flesta.. helst alla.. bör och borde och ska tro så som de själv tror, att "Gud är sanningen" (för är gud inte sanning, något man kan försöka respektera lite, vilket man gör.. så jag klagar inte!

!)
Hur kan du missförstå det? Tänker jag.. borde vara omöjligt

, livet i sig är så fascinerande, att man kan ägna sig åt enbart livsgrundvalarna och ändå inte ha fått med sig mer än något yunka dammkorn av förståelse - att försöka "kontra" med gud.. elelr försöka tävla.. blir ju banalt och patetiskt, och urbota barnsligt och att inte längre vilja resonera. Finns inget att resoneras om, där själva ämnet kretsar kring dem-som-inte-tror-på-Gud. Det är liksom inte ett ämne.. om man inte känner kontrollbehov, som teister dessvärre uppvisat sig kunna ha lite mer av, om vi ser det mer globalt! utöver enbart hemma i SVerige alltså.
Hur, man odlar upp gudstron.. nåt som kan vara däremot kontroversiellt.. i hur vi värderar liv, iaf hur jag värderar människa och liv, och natur. Naturen är svårare att kontrollera, som du kanske vet.
Människan är ett styck natur, organisk... oavsett det känns gudligt och mer än mänskligt för en troende.....