Juristprogrammet

T1 ligger alltid mellan 30 och 40% på AB.

Med 40 p är du bland de 20% bästa vilket mig veterligen brukar vara gränsen för AB för T2.

På inledande skadeståndsrätten märks juriststudenters bristande sannolikhetskunskap. Många som fortfarande inte förstår enkla begrepp som kausalitet och risk.

Fast väldigt ovanligt - hur tänker du då? Det händer på de flesta tentorna. Jag har legat ett under gräns flera gånger. Flera kursare med. Många har så begärt omprövning vilket rätt ofta lyckats.

De gånger jag kollat genom resultatlistan för min termin har jag ofta noterat att ingen ligger direkt under AB-gränsen och att väldigt få legat under de andra gränserna. Bara mina erfarenheter dock och verkligen inte någonting statistiskt säkerställt.

Många är det nog inte men om det är fler som ligger 1 P under gräns eller 1 P över gräns vet jag inte.
Men i tråden har det låtit som det knappt händer. Jag har tre ggr legat 1 P under, dvs 50% av gångerna. Och vet under "mina år" minst 10 olika ggr det hänt. Räknat bara grundkursterminerna eftersom poäng inte förekommer på samma vis sedan.

sen är ju den officiella hållningen att gränsbetyg redan innan har granskats. Det ställer jag mig tveksam till faktiskt då den som rättar inte har alla resultat utan då ska man först rätta, sen summera och sen plocka ut vissa igen och kolla en gång till. Dessutom har de som begärt omprövning som jag vet förbluffande ofta fått rätt. Vilket talar emot att de redan är bedömda en gång.

Fick resultatet på en resttenta nyss. 1 P under gräns. Ironiskt med tanke på tråden. Dock inte sett någon sammanställning av resultat än då de mailar ut var och en resultatet och inte publicerar lista med kodnummer.

Kollade lite snabbt resultatlistor från tentor under min tid. Inte kollat alla men alla jag har kollar har haft minst ett resultat som legat 1 P under gräns.

Viss terminer har det varit MÅNGA som legat 0.5-1p under betygsgräns. Tex t3 när jag läste den.

Vid SU -- åtminstone under min kull -- hamnar flertalet precis under gränserna. En förklaring till varför så sker vid vissa lärosäten, är väl att somliga institutioner rättar upp gränsfall om vederbörande ex. har full närvaro eller liknande?



När vi ändå postar och diskuterar betygsstatistik, kan jag tillfoga kvoterna för SU T1 HT16:

Europarätt 7,5 HP
23.5 % AB
46.5 % BA
24.5 % B
5.4 % U

Juridisk introduktionskurs 10,5 HP
33.9 % AB
38.9 % BA
19.8 % B
7.4 % U

Statsrätt 12 HP
28.8 % AB
45.9 % BA
17.6 % B
7.8 % U

Hejsan hoppsan

Har en fråga angående hur ni läser rättsfall på ett effektivt sätt, om det ens är möjligt hehe. Läser f.n. CA vid SU och som kursfordran ingår bl.a. ca. 900-1000 s rättsfall fördelat på rättsfallssamlingar i två volymer. Alldeles nyligen läste jag t.ex. ett rättsfall med ett omfång om ca. 20 sidor.

Har kommit underfund med att det tar djävulskt lång tid att läsa tre till fyra sådana inför varje seminarium/gruppövning. Däremot har jag även noterat att instans tre (oftast HD) i praktiken gör HovR:ens och särskilt TR:ens avgöranden "överflödiga". Hittills har HD:s avgöranden varit korta och koncisa (ca 3-4 s i genomsnitt skulle jag säga) och inkluderar alltid sammanfattad men, enligt mig, tillräcklig bakgrundsinformation och "utveckling av talan". Många gånger orerar TR om motsvarande fakta i kanske 10 s utan att det gör en klokare, upplever jag.

Läser ni alltid rättsfallen i sin helhet, det vill säga i förekommande fall alla tre instansers avgöranden? Tror ni det räcker att läsa endast HD:s avgörande? Hårt arbete är inte mig emot, kan det undvikas är jag inte heller det emot.

Tack

När jag läste CA läste jag även tingsrätts- och hovrättsdomarna men från CD och framåt har jag bara läst HD-domarna. Läser dock underrätternas domar om det är ett gammalt rättsfall (innan HD började med numrering i domskälen) eller om HD bara fastställer HovR:n eller TR:ns dom. Brukar också skippa föredragandens förslag till dom och de skiljaktiga meningarna. Det bästa är naturligtvis om du läser allt men om du har ont om tid klarar du dig oftast med bara HD-domen.

Läste CA förra terminen, du behöver verkligen inte läsa alla tre instanser, det är HD:s dom som är tentarelevant. Mestadels behöver fokuset ligga på att få en uppfattning vad det handlar om först och främst, sedan går du direkt över till HD:s domslut, i vissa domslut så fastställer HD t.ex. tingsrättens eller hovrättens domskäl, då kan du gå in och läsa det.

Läs allt. Även om du kan läsa tingsrätten och hovrätten lite mer översiktligt så ger det en bättre bild över rättsfallet, fler infallsvinklar och det är oftast lättare att komma ihåg rättsfallet i efterhand om du läst hela.

CAn på SU är magnifik på det sätt att det i min mening räcker med att läsa enligt läsanvisningarna seriöst och noggrant inför varje seminarie och sedan göra gamla tentor för att sätta ett AB. Eller ja, det funkade för mig i varje fall, även om jag tror att de flesta bör kunna göra bra ifrån sig på tentan bara genom att gå på allt och vara väl förberedd på seminarierna.

Jag läste allt för det mesta, men det var 1) för att jag tyckte det var rätt kul 2) för att min lärare hade casebaserad undervisning, och man fick en del argument från TR och HovR.

Det är prejudikatet du ska lära dig. Det räcker alltså med att läsa HD. TR och HovR kan hjälpa för bakgrund, plus att det kan vara lärorikt och intressant att läsa rättsfall i allmänhet.

IP-Rätt SU


AB 18.35 procent
BA 27.21 procent
B 19.62 procent
U 34.81 procent

Ryktas om många omprövningar. Jag vet inte om examinatorn har slagit ned på "dubbelgarderingar" eller vad som varit problemet är. Orimligt många med U och flertalet med knappt poäng alls.

På vilket sätt menar du att det vore bäst att läsa allt? Förstår givetvis det intuitiva svaret. Som jag skrev i inlägget upplever jag dock att underinstansterna, och då särskilt TR:en, nämner en massa (enligt mig) ovidkommande bakgrundsfakta i förhållande till rättsfrågan.