Sexuell makt ur ett kvinnligt perspektiv

Det må så vara men det är fortfarande männen som kommer till kvinnorna och det är det som är pudelns kärna i det här resonemanget.

Sen har man ju själv en del i hur andra ser på en genom sitt beteende, hur man väljer och klär sig, vad man pratar om och så vidare. Observera att jag inte på något sätt syftar på just dig nu utan i största allmänhet. Om man har massor av tatueringar i ansiktet så får man räkna med att en del blir rädda för en även om man råkar vara världens snällaste.

Som singel i fem år+ så kan jag säga att kvinnor är extremt jävla kräsna och avfärdar snubbar till höger och vänster på grund av skitsaker som inte spelar någon roll om man faktiskt tycker om varandra. Tro fan att man som man blir desperat efter både kärlek, närhet och sex när det för många av oss uppenbarligen är svårt att få det. För min del blir det dessutom svårare ju äldre jag blir. Tomt meningslöst sex lockar inte så jävla mycket men det är i alla fall lite lättare att få än något mer beständigt och som sagt, att få känna närhet och bli bekräftad både vill och behöver män också.

Ja fler män raggar. Har jag inte sagt något om. Men en intressant betraktelse, då jag haft väldigt många olika stilar genom åren (min skadeperiod kan man inte direkt kalla utmanande) så har jag liknande erfarenheter. Jag är ju den jag är, om jag spelar en roll så blir det inte äkta Eller så är jag som Gertrud mfl hävdar just en dålig kvinna i grund och botten.

Just nätdejting och dylikt har säkert förstärkt det här till en viss del.
Det blir också synligare och osynligare på samma gång. Sen kanske kvinnor har en annan syn på det. Fick ett mail för inte så länge sedan av en person. Öppnade det inte förrän dagen senare och då hade det ramlat in ytterligare 5! Från samma person. Det första var artigt. Det sista fruktansvärt otrevligt, och det gör ju iaf inte mig sugen på ge "alla" en chans.

Jag säger bara det som är uppenbart för alla, vore det inte sant skulle det inte svida. But facts don't care about feelings.

Sedan att du inte vill diskutera ämnet är inte mitt problem. Anledningen att du blir förbaskad på mig är för att jag inte låter mig manipuleras. De andra har mer tålamod och försöker längre. Jag ser inte som min uppgift att mata dig med uppmärksamhet.

Jag noterar istället det märkliga i att förneka sexuell makt samtidigt som man utnyttjar den till fullo.

Alla vill vara betydelsefulla men offer och sexiga kvinnor försöker uppnå det på fel sätt.
Gör nåt av betydelse istället för att vara en gölunge som passivt vill bli matad är mitt tips.
Free your mind - and the rest will follow.

Men stil och utseende är som jag var noga med att påpeka bara en del av det hela.

du tror att du förstår mig, men det gör du inte, du har liksom inte en aning.

Uppläxningar får du syssla med annorstädes.

Edit: Du vet inte hur jag agerar eller ser ut när jag träffar personer i den verkliga världen. Jag är ganska blyg, och inte direkt förförisk.

Visst. Då handlar det antagligen mer om min personlighet. Vad vet jag. Jag var inte populär hos män eller ansågs som särskilt attraktiv förrän ganska sent i ålder (men dög tydligen tillanbat), så jag känner väl inte riktigt igen vissa beskrivningar av det här.

En dålig kvinna insinuerar ju något annat. Och jag hävdar inte att du är dålig, men om du blir dumpad så måste det ju beror på någonting. Antingen att du tillför något negativ, eller att du inte tillför något possitivt. En spontan reaktion är att ett offer som är självcentrerat inte är särskilt tilldragande för någon. Men det handlar ju inte specifikt om dig, det jag skriver är ju allmängiltigt.

Sexuell makt handlar ju om dragningskraft.
Sexeull makt finns, men den räcker ju bara så långt.

Som vi kan konstatera ser vissa makt som absolut och andra som en skala. Vad är TS definition av sexuell makt och var i premisserna för sexuell makt går det att säga att kvinnor inte besitter den?

Och det finns män som inte känner igen sig i vissa beskrivningar heller. Det är fortfarande skillnad på hur saker ser ut på individ- respektive gruppnivå.

Om du verkligen vill veta varför "ingen" vill ha en relation med dig så kan du ju alltid tänka tillbaka på vad som har gått snett med dom snubbar du har försökt dejta som har haft ett genuint intresse för dig och försöka se vilka saker du själv kan påverka och försöka göra något åt det. Att göra samma misstag gång efter annan men förvänta sig olika resultat är ju en god definition av idiotiskt beteende och saker blir inte bättre om man inte försöker ändra på det.

Nu tycker i alla fall jag att vi har pratat alldeles för mig om dig och att vi återgår till principfrågan.

Vad vet jag. En av de jag träffade blev osäker pga avståndet. Kan givetvis varit något annat. Jag är ganska omtänksam även om du inte tror mig. Oftast får man ju ingen uttömmande beskrivning.

Fast de har ju inte haft ett genuint intresse. Nåväl, som sagt. Inget att gnälla om.

Absolut, kör hårt.

Jag håller inte med om det fetade. Det går helt klart att omsätta sin attraktivitet på marknaden till makt i relationen. Jag skulle snarare säga att det inte går att undvika att marknadsvärdet påverkar inflytandet i både stort och smått i relationen.

Om man ser beslut inom relationen som förhandlingar (inte helt orimligt) kan man titta på klassiska BATNA (Best alternative to a negotiated agreement). I det korta perspektivet har den som är minst intresserad av en aktivitet (sex, samtal, IKEA-besök) mest inflytande, eftersom alternativet vanligtvis är att inget händer.

I ett vidare perspektiv kommer man till slut till alternativen för "vad händer om vi avbryter den här relationen?" Här spelar attraktivitet och marknadsvärde en stor roll. (Det är inte givet att kvinnan alltid har högst marknadsvärde. Snarare uppstår nog balanserade relationer oftast mellan jämnbördiga parter, totalt sett.)


Om det till äventyrs skulle vara så, så är det enbart till kvinnors fördel. Det bästa som skulle kunna hända kvinnor vore om alla män kollektivt tog sig i kragen och blev bättre och mer attraktiva.


Det finns väl ingen anledning att inte göra både och?