Citat:
Ursprungligen postat av
SigmenFloyd
Aftonbladets chefredaktör, vd och ansvarig utgivare Sofia Olsson Olsén rör sig själv till tårar med sin godhet och visdom. Det handlar förstås om projektet där Gellert Tamas/Aftonbladet jämställer Kent Ekeroth/SD med islamistiska terrorister.
Vi har möjlighet och kunskap att göra svenska folket klokare
http://www.aftonbladet.se/nyheter/ko...cle23550562.ab
Olsson Olsén sätter ord på den svenska journalisthybrisen.
Det är journalistens ansvar, nej förbannade plikt, att bedriva folkuppfostring.
Klokheten sprider sig från Stockholmsjournalistens klipska penna ner över de trögtänkta folklagren i Bengtsfors, Granhult och Rumpeboda.
Där, högt uppe i Nordens största mediehus, i själva hjärtat av huvudstaden, sitter de med
möjlighet och
kunskap att göra världen lite bättre. Helgon vars slitna tangentbord varje dag förmedlar det evangelium som lyfter den förtappade Svensken ur sin hatfulla, bittra existens mot ljusets och godhetens läckra extas.
Det är vackert, det berör. Det är journalistik som
verkligen gör skillnad.
En gärning så otroligt god att tårarna ymnar fram i helgonets ögonvrå.
Vore det inte för journalistens dagliga kamp sjunker nämligen rikets medborgare omedelbart ner i en sumpmark av fascism, rashat, nazistisk terror och om det vill sig riktigt illa - Sverigedemokratiska väljarsympatier.
Alla våra regler, invandrings- som bidragsregler, tar redan hänsyn till både allas så kallade lika värde och allas olikheter. Hela statsapparaten är in extremis ett enda välkomnande av den andre, av främlingen, och dennes kultur och uppförande och bakgrund och gud vet vad. Det enda som återstår är det svenska folket, som inte riktigt är med på noterna i projektet att avksaffa sig självt, sin historia och sin bakgrund. Olsson Olsén står stolt på barrikaderna i mediakriget mot det egna folket. Läste själv hennes text tidigare i dag och tänkte då, att herregud vad förutsägbart det är det hon skriver, att hon bara orkar, tröttnar hon inte på sig själv och sin präktighet, men hon måste väl vara övertygad på ett religiöst sätt, det kan inte vara nåt annat.
En annan text av i dag är Tomas Gürs i svenskan.
http://www.svd.se/forsvenskningen-av...aste/om/ledare
Där beskriver han SD:d vandring från att se det svenska som något slags etnicitetsgrundat, till ett slags öppen svenskhet. Han landar efter ett inte helt rakt resonemang i att SD:s första inställning med etnicitet som grund är osvensk och att den så kallade öppna svenskheten är det svenska sättet att förhålla sig till nationell identitet. Han han hänvisar till utlänningslagens förarbeten, eller om det avslutar med att
Citat:
[h]är har vi att göra med en syn på nationell gemenskap som är grundad på en civil eller kulturell nationell identitet, där statsmakten vill bygga samhörigheten mellan sina invånare på likabehandling om de delar samma ödesgemenskap, fått sina liv präglade av förhållandena i vårt land.
Med steget från krav på förbud av adoption av icke-europeiska barn till en ”öppen svenskhet”, inleddes en försvenskning av Sverigedemokraterna. Ty när SD bildades och initialt förespråkade en nationell identitet grundad på en etnisk gemenskap, byggde den tanken inte på svenska traditioner.
Begreppet ”öppen svenskhet” är därför en tautologi. Svenskheten har historiskt alltid varit öppen och välkomnande. Det är därför denna text kan författas av undertecknad och publiceras på Svenska Dagbladet.
Jag vet att en del gillar Tomas Gür, men jag tycker han är urtråkig och inte så lite oärlig - att han inte är korkad vet jag. Han blandar medvetet ihopa nationell identitet och etnicitet. Till exempel har alla amerikaner olika etnisk bakgrund men självklart har de samtidigt en gemensam nationell USA-identitet. Och självklart kan en kurd eller turk med svenskt pass känna samhörighet med en nationell svensk identitet, men inte fan är kurden och turken svenskar. Och jag undrar, varför är det så viktigt att beröva mig och andra svenskar vår särart, vår särskiljbart och vår historia och bakgrund? Varför är det så himla viktigt? Viktigt för alla dessa främlingar i Sverige. Räcker det inte bli naturaliserade och få ett svenskt pass? Och grejen är ju att ingen av främlingarna skulle acceptera minsta inkränktande på, eller trixande och fixande med, den egna etniska ideniteten.
Jag ska inte gnälla, men ibland blir jag så himla trött på alla korkade och oärliga mediemänniskor som utan minsta skrupler blandar ihopa korten, skryter om sin egen förträfflighet och vikten av och svårigheten i det folkuppfostringsuddrag de självmant tagit på sig.