Vilken film såg du senast?

Familjehemligheter (2001)

Ett familjedrama där alla familjemedlemmar har sina egna små hemligheter.

Lustigt att man låtit filmen utspela sig runt 1970, det gjorde, för all del, att jag såg filmen eftersom det var trevliga bilar med, något jag säkert inte gjort annars.
Intrigen var -jaha, jaså., inget nytt.
2/5

Midway (1976): http://www.imdb.com/title/tt0074899/?ref_=nm_flmg_act_55

En påkostad krigsfilm med en mängd av dåtidens stora amerikanska skådespelare.

Jag tyckte starten av filmen verkade lovande. Kriget ifrån båda sidor. Bra dialog, men då det är en låååång film tappade jag intresset. Det är extremt mycket "strategiskt snack". Realistiskt? Antagligen. Underhållande? Nej.

Krigsscenerna är en blandning av olika vinklar. Möjligtvis att det var imponerane då, men åldrats dåligt. Vissa vinklar är snygga. Andra känns daterade. Ser då och då konstigt ut när det skiftar snabbt.

Allt hoppande mellan olika karaktärer gör det även svårt att hänga med i vem var vem.. Väldigt många ansikten att hålla reda på. Endast ett fåtal ges en minnesvärd karaktär.

Är man extremt intresserad av krig på djupare nivå kan det här vara något. Är du endast ute efter en bra film finns det bättre krigsrullar.

Betyg? 2,5 / 5

Kristi sista frestelse

Man får följa Jesus (Willem Dafoe) under slutet av hans liv. Han är snickare och tillverkar kors åt romarna, något som Judas (Harvey Keitel) och många andra inte tycker om. Filmen fokuserar mest på Jesus andliga sökande och de frestelser han stöter på.

Ja, här får man en ganska alternativ bild av Jesus och till skillnad från flertalet andra Jesus-filmer är denna faktiskt inte baserad på Bibeln. Några få saker har man dock hämtat från Bibeln men dessa har man förvrängt mer eller mindre. Willem Dafoe brukar göra bra ifrån sig och gör det även här. Det var även kul att få se David Bowie som Pilatus.

7/10.

Jesus Christ Superstar

Jesus (Ted Neeley) och hans lärjungar beger sig till Jerusalem. Judas (Carl Anderson) tycker att Jesus inte bryr sig om de fattiga tillräckligt mycket och bestämmer sig till slut för att gå till romarna och förråda Jesus.

Det här var den första Jesus-filmen jag såg och det är fortfarande en av mina favoriter. Jag har även originalversionen av denna rockopera på vinyl och i filmversionen har man gjort vissa ändringar: Hosianna har tre verser istället för två, låtarna Then we are decided och Could we start again please har lagts till, plus lite annat.

8/10.

http://www.imdb.com/title/tt0102103/?ref_=nv_sr_1

Impromptu (1991). Frankrike på 1930-talet. Här flockas den tidens europeiska kulturella elit, bland annat Chopin, Liszt och George Sand (som ju var en kvinna). Precis som när det gäller de samtida Byron, Shelley, Keats och Mary Shelley, så utgjorde denna konstnärskoloni en hektisk blandning av geni, talang, skönhet, romantik och själfullhet å ena sidan - och dekadens och sedefördärv å andra sidan... Dagens HBTQ-folk tror att de har uppfunnit hjulet på nytt - men så var det naturligtvis inte!

En ung Hugh Grant är otroligt vacker som Chopin! Ja, jag säger "vacker", inte "snygg", för han var nästan för vacker för att vara en man här... vilket ju också stämde med manus, då Chopin i alla fall enligt denna film (jag har inte kollat upp hur det var i verkligheten) var feminin på många sätt.

Gillar man 1800-talets första hälft så kan man frossa här, för det finns massor av fina, korrekta, utsökta detaljer i kläder, möbler, husgeråd, hästdroskor och andra föremål! Det finns även vackra, romantiska scener, men samtidigt överskuggas de av obehaget över dekadensen och den själsliga smutsen bakom alla de exklusiva fasaderna. Och så tyckte jag så HEMSKT synd om ungarna som avlades hit och dit, men som ingen egentligen brydde sig om när de väl kom till jorden! Vilket förmodligen är helt och hållet med verkligheten överensstämmande, så jag ger filmen:

8/10.

Filmprojekt 80-talet (10/50)

L'argent (1983)

Vi får följa en förfalskad 500 francs sedels resa genom Paris gator till den slutligen hamnar i Yvons ficka. Efter att blivit pålurad denna sedel så blir hans liv aldrig detsamma igen.

Här i Bressons sista film så får vi en ganska så dialogfattig resa genom nedmonteringen av en mans liv. Från anställd med fru & barn, till ensam kåkfarare. Det förvånar mig hur stor del utav filmen som endast är ljudet och bilden utav olika människor som går. De går hit & dit, fram och tillbaka, ibland har de ärenden, vi får själva läsa ut vad från bildspelet.

Detta är en snygg film, minst sagt. Med lite dialog så blir fotot och bildspelet en viktigare grundpelare i filmen. Kameraarbetet är strukturerat och genomtänkt, det passar filmens lite hårda anföringston perfekt. Vad jag njuter av mest är ett personligt intresse, att se den tidigare franska 80-tals teknologin, som till exempel en av de tidigaste bankomaterna.

Det är ganska svårt att väcka sympati för huvudkaraktären Yvon och det gör att man måste gå igenom filmen utan någon egentlig affektion för någon karaktär, utan låta den tala för sig själv. Det funkar, men det är precis i snävaste laget till att bli långtråkigt flera gånger.

Denna filmen ger vad den utlovar, varken mer eller mindre. Jag hade möjligen lite högre förväntningar, men någon besvikelse är det inte.

Betyg: 62/100

Hallåhallå

Handlar om undersköterskan Disa, spelad av Maria Sid, som har lite svårt att komma till rätta
efter en skilsmässa kort och gott. Början kändes sävlig så där som en typiskt svensk förutsägbar
komedi men ju längre in i filmen man kom började man gilla filmen. Kände t o m för att resa till
Falun jag i mitten av filmen och börja mingla med dessa säreget störtsköna karaktärer.

Maria Sid visar verkligen att hon kan sätta varje mimik och replik perfekt , klockren timing rakt
igenom. Självklart är hon filmens stjärna vad gäller skådespelarinsatser men Ann Petrén halkar
inte långt efter. Men å andra sida är Ann Petrén bra i det mesta hon gör, underbar svensk
skådespelare enligt mig.

Finns många andra karaktärer i filmen med mindre roller men vad som var unikt för mig var att
även dom påverkade filmen starkt fastän dessa endast var med i korta sekvenser.. Kanske
mycket är Maria Bloms förtjänst det förutom att hon lär skall vara bra regissör så har hon
känsla för timing och då kan säkert små insatser få stor plats. Givet också att dalamiljön får
fram det bästa hos Maria Blom.

Bättre än masjävlar helt klart fastän så gott som alla andra säger tvärtom.

7/10 fick den och nu skall här fanimej googlas på Falun, störtskön ställe juh

Plan 9 from outer space

För ett tag sedan så tittade jag på Burtons Ed Wood och blev nyfiken på den så kallade sämsta filmen någonsin. Sagt och gjort, jag tittade på hela filmen igår (Den som är färglagd) och det var en spännande upplevelse.

Utomjordingarna är oroliga över att mänskligheten ska ta nästa steg när det kommer till massförstörelsevapen. Efter vätebomben så kommer solbomben där man spränger solpartiklar och därför hela universum. Utomjordingarna har en plan för att stoppa det hela, Zombies! I det här fallet är det dock inte en arme utav de levandedöda utan enbart 3st (Nåja 5 om man räknar med 3st olika Bela Lugosi ). Specialeffekterna är härligt dåliga, berättaren är härligt överdramatisk och skådespelarna är härligt dåliga.

Filmen i sig är inte direkt en A-rulle, men jag måste säga att jag gillade den faktiskt. Det var en härligt dålig rulle och när det kommer till "Sämsta filmen någonsin" så har jag garanterat sett värre filmer. Women of the Prehistoric Planet och Manos: The Hands of Fate är två filmer som dyker upp i mitt huvud, även om Manos också har sina stunder. Filmen är även bättre än en del filmer som kommer idag.

5/10

Flicka och Hyacinter.

Hasse Ekmans kändaste film (?) handlar om en författare som bestämmer sig för att ta reda på varför en ung flicka som bodde granne med honom tog sitt liv. Författaren letar upp människor som träffat flickan och försöker ta reda på vad som hänt, genom dessa människor lär tittaren känna den döde.

Jag gillade filmen, den narrativa strukturen är väldigt modern och framförallt slutet är väldigt bra. Filmen känns absolut inte som sin ålder (den utkom 1950) utan folk som ser mycket äldre kommer ha mycket utbyte av hur fräsch den känns jämfört med andra samtida rullar.

Klart rekommenderad film, 7 / 10.

Filmprojekt 80-talet (11/50)

Fitzcarraldo (1982)

Brian Sweeney Fitzgerald är en man som har bestämt sig för att bygga ett operahus mitt i den peruanska djungeln och detta ska han göra till vilket pris som helst.

Då är äntligen denna fartfyllda, roliga, finurliga, extravaganta och stilrena filmen sedd och jag kan inte säga att jag är besviken.

Den första delen där Fitzcarraldo naivt glider runt i den peruanska staden och skriker på de rika och är allmänt förvirrad, är lite svag. Det känns som att filmen står och stampar på tomgång lite för länge. Men sedan när båtfärden närmar sig så skruvas tempot och kvalitén upp!

Vi har nu ett intressant och dynamiskt persongalleri bestående utav kocken Huerequeque, kaptenen Paul, mekanikern Cholo och såklart Fitzcarraldo han själv. Denna kvartett är lysande både skådespelarmässigt sätt och karaktärmässigt!

Werner Herzog har verkligen lekt runt i denna filmen och skapat något lite odefinierbart, det har både finess och humor.

Vi får bländande foto från den sydamerikanska djungeln i färder ner och upp för floder. Själva delen när de ska flytta båten över berget är hela filmens stora behållning! Intensivt, snyggt, nervigt och genuint.

Betygmässigt är det svårt då den ligger och balanserar väldigt mycket mellan en stark sjua och en svag åtta. Jag sätter idag min starkaste sjua men kan komma att höja med insjunkandet av filmen!

Betyg: 74/100

Glada hälsningar från Missångerträsk (2015). Om barnlös medelålders kvinna som måste hitta en man att gifta sig med inom 30 dagar, för att hon ska få adoptera - p.g.a. ändrade adoptionsregler. Hon reser snabbt till Norrbotten för att försöka där, då alla ju vet att det finns många ungkarlar där... Och naturligtvis har hon en syster som bor just där, som kan ordna en plats att bo på och ett socialt sammanhang för henne att utgå ifrån!

Ska först erkänna att jag skummade andra halvan av filmen, men jag tror inte att det hade gjort stor skillnad om jag så detaljstuderat varenda filmruta. Ja, vad ska man säga? Tråkigt, förutsägbart, ointressant, pinsamt dumt, stereotypa karaktärer, och precis de konflikterna som man kan tänka sig skulle bli mellan en intellektuell kvinna från Stockholm och praktiskt lagda norrländska män med liten respekt för kultur. Bert-Åke Varg spelar samma stereotypa, griniga, trångsynta, fördomsfulla, misogyna norrlänning som i slutändan visar sig ha hjärtat på rätta stället ändå, som han alltid spelat, bland annat i Rederiet.

Dessutom är själva premissen helt omöjlig, eftersom inget land skulle adoptera bort ett av sina barn till ett par som var helt nygifta. Dessutom måste i så fall den svenska kommunens medgivandeutredning göras om från början, mannen skulle också vara tvungen att gå den obligatoriska föräldrautbildningen o.s.v.. Socialsekreterarna skulle också först och främst säga att deras förhållande är för nytt. Det skulle ta flera år innan det blev möjligt för dem att adoptera tillsammans, och då skulle kvinnan, som redan är över 40 här, ha fallit för åldersstrecket ändå.

Det är synd att man jämt ska bli så besviken på moderna svenska filmer, för i princip är det ju viktigt att vi har en inhemsk filmindustri, och inte bara matas med amerikanska och brittiska produktioner...

2/10.

Jag såg man of tai chi (2013) på tv6.

http://www.imdb.com/title/tt2016940/

Jag tyckte filmen började bra och man fick se hur han tränade med sin mästare i vacker miljö o hur hans vardagsliv gestaltade sig. Sedan var väl första fighten ok i kung fu rävlingen men ganska snart blir filmen sådär hopplöst tråkigt med ena fighten som liknar den föregående. Så blir en meninglös action film.

Filmen får 4/6 Keanu reaves var lite cool som skurk o bra att de mestandels pratar kinesiska i filmen.

Såg två filmer igår.

Eyes wide shut. Kubricks sista. En underbar, stundtals förvirrande men solklar 9:a av mästaren Kubrick.

War of the buttons En fin film som utspelar sig på Irland. Två grupperingar med barn som gör upp om allt möjligt. Härlig film som alla borde se. 8:a!