Citat:
Ursprungligen postat av
Diamondgrit
Men jag argumenterar inte runt en specifik gud, utan alla gudsbegrepp som påstås stå för en objektiv sanning. Så långt håller jag med.
Men efter det har du fel. Varför skulle guds åsikt vara objektiv? Du påstår att det är så för att "Gud är den objektiva referensen för alltings värde", vilket är samma sak som att säga att en viss person, säg Mona Sahlin eller vem som helst annars, har ensamrätt på objektivitet och att alla andras åsikter är subjektiva. Du inser ju själv att ett sådant påstående låter rätt löjligt. Varför skulle det inte låta löjligt när det handlar om gud?
Om gud vet allt eller ej spelar ingen roll. Han har ju ändå åsikter, vilka per definition är subjektiva.
Låt oss gå igenom definitioner på ord igen:
"Jag tycker om jordgubbsglass" är ett objektivt uttalande om en värdering. Att man tycker så är ju en objektiv sanning. Åsikten däremot är subjektiv. Alltså:
"Jordgubbsglass är gott" är en (subjektiv) värdering.
"Jag tycker att mord är fel" är objektivt uttalande om en värdering. Att man tycker så är ju en objektiv sanning. Åsikten däremot är subjektiv. Alltså:
"Mord är fel" är en värdering. Om det finns en objektiv moral, är värderingen ändå objektiv eftersom mord då är moraliskt fel. Men om mord är fel på grund av att gud tycker att mord är fel på samma sätt som ovanstående person tyckte att jordgubbsglass är gott, är värderingen subjektiv eftersom den endast baseras på en åsikt. Detta helt oavsett om gud vet allt eller ej.
"Gud" kan inte bara vara själva moralbegreppet, eftersom han i samtliga berättelser han figurerar i är mer än så. Han talar ju med folk och ingriper ofta personligen, ibland fysiskt, i skeenden. Det som folk menar när de säger "gud" är aldrig bara moralbegreppet.
Jag försöker endast förklara så enkelt jag bara kan. Påståendet, att det filosofiska Gudsbegreppet skulle ha "subjektiva åsikter", vore endast möjlig om Gud kunde ljuga och inte tala ifrån sin natur och/eller kunskap. Om Gud är Sanningen, då är Hans kunskap om dig objektivt, kan du då påstå känna dig själv bättre, än det som är fullkomligt känt om dig? "Guds åsikt" är därför inte en åsikt i vanlig bemärkelse, så som vi människor har åsikter. Den skulle endast vara subjekiv, om Ordet inte skulle utgå ifrån Honom (Hans natur).
"Jag
tycker om jordgubbsglass"
Är en objektiv sanning
endast för den personen (subjektet) som uttalar sig om just den smaken. Den smaken behöver alltså inte vara objektiv sann för alla andra subjekt, då det endast är ett preferens tycke -> alltså blir det en subjektiv sanning. Sanningen ligger alltså inte hos
objektet (i det här fallet som är
jordgubbsglass) utan hos subjektet.
Se vad som händer nu:
"Jag
tycker att våldta barn är fel"
Ligger sanningen hos subjektet eller hos
objektet (i det här fallet som är: "att våldta barn är fel")?
Vad du säger, är att moral alltid är subjektivt och kan omöjligen ha en objektiv referens. Detta vore sant om det filosofiska Gudsbegreppet vore en illusion.